Syftet med denna uppsats är att undersöka skolbarns tankar kring framtid, utbildning och yrken. Följande frågeställningar har formulerats: vilken beredskap har barn att diskutera frågor om utbildning, framtid och yrken? Vad är det som gör att barn tänker som de gör kring utbildning, framtid och yrken? Jag har använt mig av kvalitativ metod och genomfört sex intervjuer med elever på en F-6 skola och tre intervjuer med lärare. Tidigare forskning visar att det inom detta område finns sparsamt med undersökningar och att det även är svårt att hitta karriärteorier som specifikt handlar om hur barn resonerar och utvecklas. För att analysera det empiriska materialet har Supers teori om life span, life space, Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser och Social Cognitive Career Theory (SCCT) använts.

Tidigare forskning gällande relationen hem och skola visar att föräldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att föräldrar skiljer sig åt gällande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. Föräldrar har olika värderingar som bl a kan hänföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framställs ofta som den förälder som främst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande på distans.Utifrån genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan några mammor och skolan. Min undersökning bygger på antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa värden när det gäller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur några mammor, till barn i grundskolans tidigare år, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstås i relation till begreppet genushabitus.

Syftet med denna studie är att undersöka förhållningssätt til  kommunikationsmedel i förhållande till pedagogisk praktik och lärande. Denna undersökning har studerats ur både ett elev-­ och lärarperspektiv. Studierna bestod av enkätundersökningar med elever från årskurs 4-­6 och intervjuer med lärare från årskurs 4-­6. Resultatet visar att eleverna både påstår sig använda datorn och mobilen för nöje, umgänge och lärande. Undersökningen visar på att eleverna i årskurs 4 till 6 sällan sitter vid datorn i skolan, men i stor utsträckning hemma sitter de mer vid datorn under sin fritid..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagogers syn på social kompetens i förskola och skola. Vi vill se om det skiljer sig åt mellan förskola och skola. Metoden som vi använt oss av är kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer är genomförda med sex stycken pedagoger på två olika skolor under vår VFU-period. Vi ställde frågor till varje pedagog som bl.a.

Denna jämförande studie grundar sig på att ridskolor har svårt att finna lämpliga hästar och ponnys till sin verksamhet. Studiens hypotes är att det är svårare att skola in stora hästar än ponnyer. Syftet med studien är att se skillnaderna på inskolning av ridskoleponnyer och ridskolehästar. Studiens frågeställningar är: Är det någon skillnad på ponny och hästar under inskolning på ridskola? Hur lång tid tar ridskolorna på sig att skola in en ridskolehäst samt ridskoleponny? Metoden för studien är kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Teoridelen omfattar ridskoleverksamhetens funktion, inskolningsprocess och hästens beteende.

Detta examensarbete handlar om högläsning i hemmiljö för barn i förskoleåldern 1-5 år. Tidigare genomförd forskning inom ämnet har ofta varit inriktad på pedagoger och deras syn på högläsning inom förskola och skola men jag vill vidareutveckla detta genom att undersöka föräldrarnas användande av högläsning för barn i hemmiljö. Syftet med arbetet är att medverka till en förståelse för användandet av högläsning i hemmet som ett verktyg för barns erövrande av tal- och skriftspråk. Undersökningsmetoden jag använt mig av är en enkätundersökning till föräldrar med barn i förskoleåldern 1-5 år. Frågorna handlade om, hur ofta föräldrarna läser för sina barn hemma, vad föräldrarnas syfte med högläsningen är och använder sig barnen av CD-sagor och dator i hemmet..

SyfteStudiens syfte var att belysa hur några personer inom skola och socialtjänst beskriver samverkan, mellan sina verksamheter, med fokus på anmälningsskyldigheten.Våra frågeställningar var:? Hur ser personalen inom de olika verksamheterna (skola och socialtjänst) på samverkan för att förbättra för barn i behov av särskilt stöd?? Hur beskriver de olika yrkeskategorierna arbetet kring anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 kap. 1 §?TeoriDen forskningsinriktning vi fann lämpligast för vår undersökning faller, till viss del, under den systemteoretiska teorin, eftersom vi skulle studera system och då syftade vi på organisationerna skola och socialtjänst som system.MetodVår undersökning är en kvalitativ intervjustudie och totalt intervjuades sex personer från skola och socialtjänst. Undersökningen gjordes i en (1) kommun.

Denna undersökning handlar om elevers kunskaper och uppfattningar angående höstlöven och nedbrytning i naturen. Studien har gjorts på två skolor i årskurs 3. Skola A har profilen ?Natur och Miljö? och skola B är en större skola utan profil. Syftet med arbetet är dels att kartlägga elevers föreställningar om nedbrytning i naturen och dels att undersöka hur man kan arbeta med ämnet i skolan för att få en god lärandemiljö.

Studiens syfte var att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv används för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lärare och två handledare på tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lärares och handledares upplevelser kring samverkan mellan skola och arbetsliv. Intervjufrågorna var uppdelade i två teman rörande samverkan. I det första temat låg fokus på elevers lärande ute på praktikplatserna och hur kvaliteten på lärandet påverkas av den samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.

I denna rapport har vi undersökt hur utvecklarna tagit hänsyn till användbarheten för slutanvändarna vid utvecklingen av ett säkerhetskritiskt system. Resultatet erhölls genom en empirisk fallstudie på två företag som utvecklar säkerhetskritiska system. Datainsamlingen bestod av intervjuer med personer som varit delaktiga i och har kunskap om utvecklingen av systemen som ingick i vår fallstudie. Sedan analyserades insamlad data mot teori inom Människa ? Dator ? Interaktion (MDI) samt teori om säkerhetskritiska system.

Syftet med vårt arbete var att studera vilka övningar och arbetsmetoder en amerikansk skola använder för att förbättra elevers muntliga framställning. Den empiriska delen av vår undersökning genomfördes i en amerikansk skola med 20 elever i åldrarna 12-13. Observationerna genomfördes i ämnena performance, council samt speech. Studien var av kvalitativ karaktär och genomfördes med ostrukturerade observationer. Vi kände snabbt stor skillnad mellan de svenska skolor vi besökt tidigare under vår utbildning och den amerikanska skolan beträffande elevernas vilja att tala.

Behovet av att analysera volatilt minne från Macintosh-datorer med OS X har blivit allt mer betydelsefull på grund av att deras datorer blivit allt populärare och att volatil minnesanalysering blivit en allt viktigare del i en IT-forensikers arbete. Anledningen till att volatil minnesanalysering blivit allt viktigare är för att det går att finna viktig information som inte finns lagrad permanent på datorns interna hårddisk. Problemet som låg till grunden för det här examensarbetet var att det uppenbart fanns brist på undersökningsmetoder av det volatila minnet för Mac-datorer med OS X.Syftet med detta arbete var därför att undersöka möjligheten att utvinna information från ett volatilt minne från en Mac-dator med OS X genom att kartlägga och bedöma olika undersökningsmetoder. För att göra denna undersökning har litteraturstudier, informella intervjuer, egna kunskaper och praktiska försök genomförts.Slutsatsen blev att möjligheten att utvinna information från det volatila minnet från en Mac-dator med OS X är relativt begränsad. Det största problemet är själva dumpningen av minnet.

Internetanvändande är idag vardag för många barn och unga. Barnen är medlemmar på och använder communitys, de chattar och skickar mail till varandra samt använder snabbmeddelandeklienter såsom msn. Syftet med denna studie är att undersöka hur 41 stycken tolvåringar på en skola belägen i en mindre ort i Skåne använder internet, både hemma och i skolan samt att ta reda på hur skolan använder internet i undervisningen och vilken information skolan har gett tolvåringarna om internet. För att få svar på dessa frågor gjordes enkäter med 41 stycken tolvåringar samt intervjuer med deras lärare och rektor. I enkätundersökningen framgår det att en övervägande del av tolvåringar både har dator och internet hemma samt att många av dessa surfar helt själv.

Användningen av dator, internet och mobiltelefon visar på att den nya tekniken integreras snabbt i ungdomars och barns vardagsliv. Undersökningen baseras på tidigare forskning kring IKT (informations-och kommunikationsteknik) och ungdomars IKT-användning. Syftet är att genom intervjuer undersöka hur fyra ungdomars vardagskommunikation sker med hjälp av olika former av IKT samt hur användningen påverkar vardagslivet. Undersökningen koncentreras till medierna internet, mobiltelefon och datoranvändning. Resultaten visar att ungdomarna använder sig av IKT, huvudsakligen mobiltelefon och internet, som strategier för sociala ändamål.

Användningen av dator, internet och mobiltelefon visar på att den nya tekniken integreras snabbt i ungdomars och barns vardagsliv. Undersökningen baseras på tidigare forskning kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) och ungdomars IKT-användning. Syftet är att genom intervjuer undersöka hur fyra ungdomars vardagskommunikation sker med hjälp av olika former av IKT samt hur användningen påverkar vardagslivet. Undersökningen koncentreras till medierna internet, mobiltelefon och datoranvändning. Resultaten visar att ungdomarna använder sig av IKT,huvudsakligen mobiltelefon och internet, som strategier för sociala ändamål.