I detta arbete har vi velat undersöka hur pedagoger arbetar och tänker kring krishantering i skola. Finns det krisgrupper och hur uttalat är det på skolorna? Vi har tagit reda på vem som har ansvaret när en krissituation inträffar och hur arbetet är organiserat. Vi har också undersökt vilka olika uttrycksformer det finns att ta hjälp av i bearbetningsfasen. Vårt mål med detta arbete är att öka kunskapen om krisarbetet i skolor. Vi har intervjuat 3 st pedagoger och rektorn på en skola för att försöka få svar på våra frågor.

Inledning: Allt fler utbildar sig inom restaurangbranschen samtidigt som branschen präglas av dålig lönsamhet. Flera tidigare studier visar dock att utbildad personal kan leda till ökad lönsamhet. Genom att anställa en utbildad sommelier och genom att utbilda personalen i matsalen i produktkunskap, serveringsteknik och försäljningsteknik bör vinförsäljningen öka på restaurangen.Syfte: Att kartlägga svenska restaurangers användande av sommelierer och utbildning av matsalspersonalen. Studien syftar också till att identifiera restauratörers attityd mot utbildning samt presentera praktiska riktlinjer för utbildning av personal.Metod: Strukturerade telefonintervjuer genomfördes med restauratörer som tilldelats God klass i White Guide. Trettiotvå restauranger valdes utifrån ett stratifierat slumpmässigt urval.Resultat: Svenska restauranger har i genomsnitt 50 procent utbildad personal i matsalen.

År 2003 reviderades läroplanen för grund- och gymnasieskolorna genom ett tillägg där det framgår att skolan ska sträva efter att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs sex har om sin egen fysiska aktivitetsnivå, inom ramen för skoldagen. Vidare undersöks om dessa uppfattningar ger intryck av att uppfylla Riksidrottsförbundets förslag till regeringen om 30 minuters daglig fysisk aktivitet för grundskoleelever, samt vad det har för betydelse för elevernas fysiska aktivitet om de går på en 6-9: skola eller på en F-9: skola.Enkätundersökningen genomfördes under hösten 2005 på fyra olika skolor i södra Sverige. Av 205 tillfrågade besvarades enkäten av 157 elever i årskurs sex. Utifrån resultaten har det framkommit att majoriteten av eleverna, enligt deras egen uppfattning, uppfyller rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet.

Studien syftar till att undersöka på vilket sätt skola och socialtjänst samverkar kring ungdomar. Studiens syfte är även att kartlägga verksamheternas attityder till och erfarenheter av, att samverka med varandra. Med detta som grund vill vi diskutera och lyfta fram vad som motverkar respektive underlättar de olika organisationernas möjlighet att samverka. Studiens frågeställningar är:1. Vilka samverkansformer finns mellan skola och socialtjänst?2.

Vi har idag god tillgång till tekniska hjälpmedel för att förmedla kunskap, Statistiska Centralbyråns [SCB] undersökningar från Sverige visar att nästan alla i åldrarna 16-24 år har tillgång till en dator i hemmet. För många av våra barn och ungdomar är det vardag att kunna hantera en dator. Detta skapar goda förutsättningar för ett fortsatt användandet av film i matematikundervisningen. Forskning visar att användandet av mediepedagogik är gynnsamt för språkutvecklingen och ett välutvecklat matematiskt språk är en av förutsättningarna för att kunna utveckla den matematiska förståelsen.Studien behandlar matematiska filmer av den art man finner på internet. Syftet är att studera hur gymnasielever använder sig av dem, vilka parametrar som fångar elevernas förståelse och intresse samt att få svar på vilka vinster och möjligheter mediet kan ge enligt eleverna.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur företrädare för och verksamma i skolor resonerar kring kost och hälsa, till exempel om de känner till Livsmedelsverkets riktlinjer samt om de anser att skolan uppfyller dem. Jag ville också ta reda på hur skolorna bidrar till att förbättra elevernas matvanor, samt hur elevernas matvanor ser ut. Undersökningen genomfördes i form av en enkät på tre olika skolor från olika områden i en sydsvensk stad. På varje skola deltog en rektor, en fritidspedagog och två klasser, en årskurs fem och en årskurs sex. Totalt deltog nio personer ur personalen samt 132 elever i undersökningen. Den teoretiska anknytningen till arbetet handlar om att se hälsan ur ett helhetsperspektiv; fysisk, psykisk och social hälsa.

In this paper the discourseand social practice of the Swedish culture funding system Skapande Skola hasbeen mapped out and examined. The material for analysis was takenfrom regulating documents, information texts and media texts, and alsofrom four interviews that were conducted. The theoretical foundation is builton theories from Pierre Bourdieu, Michel Foucault and the theoretical frameworkof New Public Management. The survey has resulted in three major points ofinterest. They are presented throughout the text.

Många patienter som får cytostatikabehandling utvecklar på något sätt besvär från munnen.Oral mucosit är en biverkan av cytostatika och strålbehandling, där hela munslemhinnan kanbli påverkad med rodnader eller sår.Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som är viktiga för att patienten ska taansvar för sin egen munvård och därmed lindra oral mucosit.Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie.Resultat: Omvårdnadsåtgärderna bör föregås av en utveckling av relationen mellansjuksköterskan och patienten innan patienten kan ta till sig ny kunskap. Patienten behöver enutförlig utbildning och information riktad mot egenvård av munhygien för att förebygga ellerlindra symtom på oral mucosit.Slutsatsen är att utbildning i munvård får patienten att ta ett större ansvar för sin egenvård ibedömningen av sitt munstatus, vilket leder till en lindring av oral mucosit.Det behövs utbildning av vårdpersonal i god munvård och därmed en strategi för hurutbildning och information ska utformas för att utveckla patientens egenvård..

Bakgrund: Munvård är en viktig del av omvårdanden för patienters välbefinnande. Daglig rengöring av tänder och munhåla är grunden till att förebygga olika sjukdomstillstånd. Undersökningar visar att kunskapen om munvård är låg hos vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien är att belysa vårdpersonals uppfattning om munvård. Metod: En litteraturstudie har gjorts där fem artiklar ingår. En kvalitativ analysmetod har använts. Resultat: Resultatet visar på att vårdpersonal har uppfattningen att de fått för lite utbildning i munvård men att de ändå prioriterar munvård högt. Vårdpersonals utbildning har betydelse för hur de upplever att utföra munvård. Slutsats: Det behövs mer utbildning för vårdpersonal i området munvård och en manual för hur de ska utföra munvård..

Denna uppsats har som syfte att skapa en diskussion kring bedömning av den muntliga språkfärdigheten i en skola för alla. Den övergripande frågan som här söks svar på är på vilket/vilka sätt elevers muntliga prestationer kan bedömas likvärdigt i franskundervisningen. För att denna uppsats syfte skall uppnås har intervjuer med både elever och lärare genomförts. Dessas svar har satts i relation till tidigare forskning samt läroplan, skollag och kursplan för att avslutningsvis diskuteras. Slutligen kan det konstateras att varje lärare har sina metoder och följer efter bästa förmåga styrdokumenten.

Denna studie inriktar sig på att undersöka på vilket sätt läromedlen i filosofi på gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hållbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofiläroböcker granskats. Från detta följer två frågeställningar som behandlas i studiens analys och diskussion:Är läromedlens behandling av hållbar utvecklings dimensioner heltäckande? Vilka delar av hållbar utveckling behandlas av filosofiläromedlen och vilka delar utelämnas?Påverkar styrdokumentens inställning till utbildning för hållbar utveckling innehållet i läroböckerna i enlighet med ett läroplansteoretiskt perspektiv? Fokus ligger på ämnes- och undervisningsinnehållet, snarare än på undervisningsmetoder i utbildning för hållbar utveckling. Vidare innehåller studien ett tidsperspektiv som sträcker sig från 70-talet fram till år 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur styrdokumentens och läromedlens inställning till utbildning för hållbar utveckling förändras under den här tidsperioden.Studiens resultat visar att det i filosofiläroböcker på gymnasienivå går att hitta relativt mycket innehåll som kan kopplas till någon av hållbar utvecklings tre dimensioner.

Syftet med denna jämförande studie var att ta reda på om det fanns några skillnader i arbetssätt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet är baserat på semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lärare på vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig så till vida att på friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det på den kommunala skolan finns en speciallärare stationerad på skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen på skolorna och även i den sociala miljön. En slutsats var att alla lärare anser sig anpassa sitt arbetssätt utefter varje elevs behov och att de inte lägger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att få rätt hjälp..

Idag använder vi mobiltelefoner mer och mer för att surfa på webbplatser. Det vi för 15 år sedan gjorde med dator gör vi idag med lätthet med en mobiltelefon, till exempel bankärenden och bokar tågbiljetter. I denna studie görs en undersökning på skillnader i hur samma webbplats används på dator respektive mobiltelefon. I uppsatsen betraktas beteenden som längd på besök, vilka knappar som klickas på, hur ofta besök avslutas respektive avbryts. Undersökningen tar hänsyn till hur webbplatsen är utformad med hänsyn till de riktlinjer som idag finns för användarvänlighet på en webbplats.

Motivation är en viktig faktor till att vara framgångsrik inom akademiska studier. Samtidigt ärdet inte alltid lätt att hålla studiemotivationen uppe då det vid sidan av skolan ständigt finnsannat att göra som enkelt fångar studenters intresse. En av dessa aktiviteter är spelande pådiverse digitala plattformar som exempelvis dator, konsol och mobil. Vilka är faktorerna som göratt spelandet lockar, och går det att använda dessa för att påverka studiemotivationen hos studenter?Efter genomförda litteraturstudier valdes några av dessa faktorer ut för att forma enwebbapplikation bestående av fem funktioner.

Syftet med detta arbete är att identifiera de problem som upplevs vid kommunikation och uppföljning under APU bland handledare, lärare och elever. Utifrån resultatet av examensarbetet försöka skapa rutiner och verktyg för att kvalitetsförbättra samverkan mellan skola och företagens handledare vid dokumentering/uppföljning av elevernas kunskapsutveckling under APU. Samverkan mellan skola och näringsliv är ett av de viktigaste instrumenten på de yrkesinriktade programmen för att eleverna skall få en kvalitativ utbildning med möjlighet att reflektera och överföra sina vunna skolkunskaper till yrkeskunskaper på en till programmet kopplad APU. Då utvecklingen inom industrin rusar fram och pressen på företagen ökar för att bli mer effektiva, ser vi idag att tid och ekonomi är en faktor som ställer till stora bekymmer för att kunna upprätthålla god kvalité på kommunikation och dokumentation under APU. Detta är inte minst viktigt för att utveckla samverkan men också för att elevanpassa utbildningen och tillhörande APU i så stor utsträckning som möjligt.