Bakgrund. Det var ett välkänt problem att patienter, som genomgått hjärtoperation med insättande av nya kranskärl, coronary artery bypass grafting (CABG), allmänt samlade på sig vätska, ödem. Principen för CABG ingreppet var att hjärtats blodförsörjning kopplades förbi förträngningar och skador i kranskärlen genom användandet av kroppsegna blodkärl, så kallade grafter. Grafterna togs från underbenet (tagbenet), detta i sig kunde orsaka ödem i benet. Ödem i sin tur förorsakade utebliven sårläkning.

Syftet med undersökningen var att beskriva några elevers upplevelser av grundskoletiden samt att på basis av skolans styrdokument och olika teoretiska perspektiv på studiens resultat få en djupare förståelse med avseende på fem problemområden: stöd och hjälp, elevinflytande, mobbning, elevernas syn på praktiska respektive teoretiska ämnen samt stress. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med ungdomar från tre Norrbottenskommuner, ett år efter avslutad grundskola. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv med ett litet inslag av kritisk tolkning. Avsikten var att hitta det unika i varje persons upplevelse. Resultatet visade att eleverna hade många olika upplevelser.

Palliativ omvårdnad innebär ofta en komplex situation där fysiska, psykosociala, andliga och existentiella behov står i fokus. Genom att utgå ifrån ett holistiskt perspektiv, där alla dimensioner kan tillgodoses kan smärta och lidande hos personer i livets slutskede lindras. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av smärta utifrån ett holistiskt perspektiv vid palliativ vård. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer av sex personer med palliativ diagnos. Intervjuerna analyserades med kvalitativ latent innehållsanalys och resulterade i ett övergripande tema; En pendling mellan inre styrka och kontroll till ovisshet och utsatthet med kategorierna; Behålla kontroll i sitt liv, känna förtröstan och acceptans, få stöd och känna tillit till andra, bli förändrad och förlora kontroll, känna sig utelämnad av andra och rädslan för den outhärdliga smärtan.

Syfte med föreliggande arbete är att få en uppfattning om hur specialpedagoger på olika gymnasieskolor tänker kring diagnosen dyslexi. Utifrån detta syfte har jag valt att genomföra intervjuer med tre specialpedagoger från olika gymnasieskolor i tre kommuner i södra Sverige. I intervjuerna ställdes frågor rörande kommunikation mellan grundskolors och gymnasieskolors sätt att upptäcka elever med specifika läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi och vad för slags stöd gymnasieskolor erbjuder dessa studenter.I studien framgår att de skolor som är representerade i undersökningen, erbjöds det flera olika hjälpmedel till elever som behöver ytterligare hjälp för att klara målen som står i kursplanen.I undersökningen framgår också vikten av att kontinuerligt följa upp och utvärdera resultaten av den grundläggande läs- och skrivundervisningen, både på individ- och skolnivå. Det är framför allt viktigt att uppmärksamma läs- och skrivsvårigheter vid så tidig ålder som möjligt.Genom den här undersökningen har jag kunnat visa på olika upplevelser, erfarenheter och reflektioner som specialpedagoger har kring elevers läs- och skrivsvårigheter. Jag har i resultatdelen belyst det mönster som framkommit ur respondenternas berättelser.

Sen början av 2000-talet har intresset för palliativ vård ökat. Nya riktlinjer för god palliativ vård finns presenterade, där den palliativa vården ska utvidgas och inte bara utgå från cancerdiagnoser utan även gälla vid kroniska sjukdomar. Sjuksköterskor har angett att beslutsfattande om vård i livets slutskede är ett vanligt förekommande etiskt dilemma i det dagliga arbetet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur sjuksköterskor beskriver sitt arbete i övergången från botande behandling till palliativ vård. Litteraturöversikten baserades på tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar med studier från varierade avdelningar och vårdformer.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Syfte: Att undersöka om det fanns något samband mellan behandling med centralstimulantia ochavvikande tillväxt hos barn och ungdomar med ADHD, samt att undersöka om eventuellt avvikandetillväxt hade något samband med ålder vid insättande, kön eller olika funktionshinder.Metod: 68 barn med ADHD som behandlats med centralstimulantia i minst två år inkluderades.Journalkopior inhämtades från Habiliteringen för barn och vuxna vid Uppsala läns landsting. Dessakopior innehöll barnens tillväxtkurvor, kön, diagnos och ålder. Kurvorna granskades med hjälp av enutformad granskningsmall. Barnens tillväxt jämfördes mellan åldergrupper, kön och olikafunktionshinder.Resultat: Vid behandlingsstart var åldersgrupperna 6-8 år samt 12-16 år signifikant tyngre ännormalpopulationen i samma åldersgrupper. Det fanns en signifikant skillnad mellan åldergrupperna ilängdavplaning efter ett års behandling, där fler barn i åldrarna 10-16 år avplanade än barn i åldrarna6-10 år.

Ryggbesvär är en betydande anledning till sjukskrivning. Besvären kan vara lokaliserade till olika nivåer i ryggraden: halsrygg, bröstrygg, korsrygg eller ländrygg. Syftet med studien var att undersöka fördelningen av ryggbesvär, lokaliserade till olika ryggradsnivåer, i en patientgrupp vid en vårdcentral. Studien avsåg även att belysa hur stor andel av patienterna som sjukskrivits på grund av besvär på respektive ryggradsnivå samt huruvida ryggbesvären kunde antas ha samband med arbetsbelastning.Studien är genomförd vid Vårdcentralen i Kramfors. Undersökningsgruppen bestod av de patienter vilka erhållit en diagnos på ryggbesvär under tremånadersperioden december 2002 ? februari 2003 och som var i åldersintervallet 18-65 år.

Enligt Patientdatalagen (SFS 2008:355), 3 kap, 1 § har fastställts att sjuksköterskan är skyldig att föra journal. I varje patientjournal ska upprättas en omvårdnadsplan vilken ska vara utformad enligt omvårdnadsprocessens fem faser: bedömning, diagnos, mål, planering, genomförande och utvärdering. Omvårdnadsdokumentationen har som syfte att beskriva den vård som patienten erhållit genom att den beskriver vilka beslut som tagits, vilka åtgärder som gjorts samt vilka resultat som uppnåtts. Patienter som genomgår allogen stamcellstransplantation (SCT) upplever ofta en hög psykologisk påfrestning och själva transplantationstillfället är i sig komplext med många behandlingsrelaterade biverkningar som påverkar hela den transplanterades tillvaro både fysiskt och psykiskt. Syftet med uppsatsen var att undersöka sjuksköterskans  omvårdnadsdokumentation avseende omvårdnadsprocessen gällande patienters emotionella hälsa (EH) från utskrivningsdatum för SCT och ett år framåt.

Diabetes mellitus (DM) är en allvarlig sjukdom som blir vanligare hos människor såväl som hos våra husdjur. Trots många års forskning är etiologi och patogenes hos hund inte klarlagd. Studier har visat att vissa raser har större benägenhet att utveckla sjukdomen samt att tikar är överrepresenterade i okastrerade populationer. En studie över den svenska hundpopulationen (Fall et al, 2007) visade även att andelen tikar bland de drabbade varierar mellan olika raser, vilket kan tyda på att etiologin skiljer sig mellan raserna. Kunskap om detta skulle kunna påverka behandlingsstrategi och prognos.Ett internationellt fastställt klassificeringssystem för DM hos hund saknas.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Laryngectomi är ett stort ingrepp som påverkar patientens kroppsliga, sociala ochpersonliga funktioner och påverkar många aspekter av deras livskvalitet. Derasandning, tal, luktsinne, sväljningsförmåga och utseende påverkas. Somlaryngectomerad får patienten ta ansvar för och utföra en mängd egenvård. Undervårdtiden måste de få kunskaper och stöd av sjuksköterskan för att lära sig att utföraegenvården. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva laryngectomeradepatienters livskvalitet och att belysa sjuksköterskans möjligheter att stödja patienteni processen att bli självständig i sin egenvård.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och beräknas öka i omfattning. Det är en irreversibel sjukdom som förvärras med tiden och som innebär att lungorna får svårare att ta upp syre. Rökning är den främsta orsaken att drabbas av KOL, vilket gör rökstopp till den viktigaste åtgärden för att begränsa sjukdomens förlopp. Trots det fortsätter många att röka efter att de har fått sin diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att röka vid KOL.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige insjuknar 15-20 kvinnor varje dag och var tionde kvinna kommer någon gång att drabbas. Det finns ingen direkt kännedom kring den direkta orsaken till bröstcancer utan många olika faktorer samspelar. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av bröstcancer från det att de får diagnosen till att behandlingen inleds. Vi belyser även hur de hanterar sin livsvärld och synen på framtiden.

Bakgrund. Det var ett välkänt problem att patienter, som genomgått hjärtoperation med insättande av nya kranskärl, coronary artery bypass grafting (CABG), allmänt samlade på sig vätska, ödem. Principen för CABG ingreppet var att hjärtats blodförsörjning kopplades förbi förträngningar och skador i kranskärlen genom användandet av kroppsegna blodkärl, så kallade grafter. Grafterna togs från underbenet (tagbenet), detta i sig kunde orsaka ödem i benet. Ödem i sin tur förorsakade utebliven sårläkning.