Behovet av att analysera och lagra extrema mängder data har lett flera stora företag att utveckla nya former av datalagringssystem med egenskaper som skapar nya möjligheter inom världen av datalagring men samtidigt ställer krav på utvecklaren med de okonventionella lagringsmodellerna. Denna rapport tittar närmare på moderna tillämpningar inom icke-relationella Databaser i samband med applikationsutveckling. Med kännedom om dess egenskaper vill denna rapport belysa hur man skulle kunna tillämpa de nya teknologierna på ett passande sätt..

Internet är det mest populära och kraftfulla nätverksbaserade informationssystem, som erbjuder stora mängder data liggande på servrar runt om på olika platser i världen. Det ständiga uppväxandet av Internet, som framför allt var märkvärdig under de senaste åren, har lett till en informationsrevolution som förmodligen kommer att fortsätta ett antal år framåt i tiden. Databaser som sedan flera år tillbaka varit en grund för lagrings- och sökningsfält är tydligen inte mindre efterfrågat, för dess användning på så väl små som stora företag. Sammanslagning av dessa två världar (Internet och Databaser) kommer att ge nya möjligheter för skapandet av avancerade informationshanteringsapplikationer. Sammankopplingen av Databaser på Internet utförs med hjälp av olika tillvägagångssätt som kallas för gateway, och två av dessa är CGI och ASP som studeras i denna rapport med avseende på deras säkerhet och effektivitet.

I detta arbete undersöks det hur en NoSQL-databas presterar jämfört med en relationsdatabas när kommunikation sker med en webbapplikation. Testning sker med hjälp av en PHP-applikation och Ajax för att simulera användningen av en webbapplikation. Den data som kommer lagras i Databaserna kommer vara strukturerad och Databaserna kommer vara på ett odistribuerat system. Metoden är teknikorienterade experiment men för framtida arbeten kan dessa tester utföras som en fallstudie för att ytterligare simulera en skarp användning av en webbapplikation.I detta arbete förklaras anledningen till framtagningen av NoSQL-Databaser. Saker som diskussionen om att NoSQL kommer ta över platsen som de mest använda Databaserna från relationsDatabaser tas också upp.

NoSQL är ett omtalat ämne just nu. Det finns mycket som talar för att det ska lösa de problem relationsDatabaser lider av. Exempelvis onödigt resurskräavande system eller svårt att konvertera mellan olika format på data. Att lösa dessa problem är något Ida Infront är intresserade av för lagringen i deras ärendehanteringsplattform iipax. Uppgiften är att ta reda på vad NoSQL-begreppet faktiskt innebär och utvärdera utvalda Databaser mot Ida Infront och iipax krav.

Detta PM är resultatet av ett arbete som är utfört vid Banverket Telenät i Borlänge. Målet var att leverera en kravspecifikation över en integration mellan systemen Ärling och DNA. Syftet med examensarbetet var att belysa de bakomliggande orsakerna som skapar behovet av en integration.Banverket Telenät har idag kund och beställareinformation i flera Databaser. Uppdatering och underhåll av dessa Databaser är ett problem för verksamheten. För att upprätthålla konsistent information så önskas en integration av kund- beställareinformationen.Vi fick som uppdrag att framställa en kravspecifikation över hur en integration av kund och beställareinformation kunde möjliggöras.

NoSQL är en samling icke-relationsDatabaser med oftast öppen källkod som är enkla att distribuera och inte kräver fasta scheman, undviker vanligen JOIN-operationer och tillhandahåller horisontell skalning. I denna rapport presenteras konceptet NoSQL inklusive fyra olika typer av dessa system: nyckelvärde-, dokumentorienterade, kolumnorienterade och grafDatabaser. Beskrivningar av deras funktionalitet, datamodell, fördelar och nackdelar med varje typ har gjorts. Jämförelser mellan NoSQL-Databaser och traditionella Databaser har genomförts. Vi svarade på ett antal frågeställningar inom problemområdet, summerade vårt arbete och gav till slut förslag på hur fortsatt arbete kan se ut.

Höstterminen 2006.

NoSQL är ett omtalat ämne just nu. Det finns mycket som talar för att det ska lösa de problem relationsDatabaser lider av. Exempelvis onödigt resurskräavande system eller svårt att konvertera mellan olika format på data. Att lösa dessa problem är något Ida Infront är intresserade av för lagringen i deras ärendehanteringsplattform iipax. Uppgiften är att ta reda på vad NoSQL-begreppet faktiskt innebär och utvärdera utvalda Databaser mot Ida Infront och iipax krav.

This thesis aims to answer the following questions: What type of vocabulary is used in the humanities? What does this implicate when it comes to indexing in the humanities? How do humanities scholars seek information and what type of information do they need? What consequences does this have when it comes to the development of humanities databases? How is the MLA International Bibliography organized? How does its indexing system ? CIFT ? work? How does the MLA International Bibliography correspond with the needs of the humanities scholar? The study shows that the type of vocabulary used in the humanities differs significantly from that used in the sciences. Therefore, information retrieval is often said to be problematic in the humanities when compared to the sciences. This is, however, not completely true. If consideration is taken to the different type of vocabulary used in the humanities, subject access proves to be more straightforward than has been generally recognized.

Syftet med denna rapport är att ta fram en specifikation för ett datorverktyg som visualiserar händelseupptäckt i aktiva Databaser.Konventionella databashanteringssystem (DBHS) är passiva i den mening att data är skapad, hämtad, modifierad och raderad endast när en användare eller ett applikationsprogram explicit angivit detta. Många applikationer, såsom process control och power generation/distribution networks, kräver en snabb respons i kritiska situationer, och därför räcker inte ett passivt DBHS till. För dessa applikationer måste man kunna definiera villkor som övervakas av databasen. När dessa villkor sedan uppfylls utförs specificerade åtgärder/handlingar.Consumption modes är ett svårt och komplext område inom aktiva Databaser. Som ett resultat av detta finns ett intresse i att använda visualisering för att lättare förstå de olika consumption modes som finns.En prototyp utformades för att fungera som underlag vid de intervjuer som senare genomfördes.

Dagens samhälle blir mer och mer beroende av olika typer av kommunikationsmedel. GIS kan på ett effektivt och smidigt sätt planera för samhällets krav på transporter och kommunikation. Detta kan göras med olika typer av nätverksanalyser i olika GIS där man kan beräkna och planera olika färdvägar. På WM-data, där examensarbetet har utförts, används bl a utvecklingsverktyget MapObjects. MapObjects saknar i sitt grundutförande en nätverksmodul för att kunna utföra olika analyser för planering av färdvägar.

I denna uppsats undersöks hur biblioteket kan fungera som resurs igeografiundervisningen samt hur ett samarbete mellan bibliotek och skola kan se ut. Idagens värld, med ny teknik som t.ex. datorer och internet samt olika Databaser, därinformation finns i överflöd kan ett skolbibliotek vara en viktig källa inomundervisningen. Läroboken som förr i tiden var huvudläromedlet är idag i många ämneninte längre den enda källan i undervisningen och många lärare tar fram material frånbiblioteket, internet och Databaser.Samarbetet mellan bibliotek och skolan ser idag olika ut på olika skolor och kanvara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget finns ett samarbete. I denna uppsats utförsintervjuer med sju olika skolbibliotekarier i Uppsala för att kasta ljus över hur derasbibliotek integreras som pedagogisk resurs i geografiundervisningen samt vilka källorsom biblioteket tillhandahåller till geografiundervisningen..

Relationsmodellen kom 1970 och är i våra dagar generellt accepterad som ett landmärke. Databasen lagrar sin data i form av tabeller och har ett välbeprövat sätt att lagra information på. Första generationens objektorienterade Databaser kom 1986. Det som är kännetecknande för en objektorienterad databas är att data sparas i form av objekt i databasen. Vi vill med vår uppsats testa om användandet av Versant minskar relationsdatabasens nackdelar och därmed är ett bättre val till typ av databas.

Metria håller på att ta fram en vegetationsdatabas över Värmlands län; det finns flera intressenter bakom framtagandet av databasen. Utöver dessa är StoraEnso en eventuellt tillkommande intresent, som undrar över praktiska användningsområden med databasen. De är även intresserade av att veta hur databasen överensstämmer med egna befintliga Databaser. I detta arbete har jag samkört Metrias vegetationdatabas med StoraEnsos Databaser för att få en bild av hur de överensstämmer och hur ett eventuellt praktiskt användande skulle kunna fungera. Tre olika försök har gjorts: ett användarförsök och två samstämmighetsförsök.

Relationsmodellen kom 1970 och är i våra dagar generellt accepterad som ett landmärke. Databasen lagrar sin data i form av tabeller och har ett välbeprövat sätt att lagra information på. Första generationens objektorienterade Databaser kom 1986. Det som är kännetecknande för en objektorienterad databas är att data sparas i form av objekt i databasen. Vi vill med vår uppsats testa om användandet av Versant minskar relationsdatabasens nackdelar och därmed är ett bättre val till typ av databas. I objektorienterade Databaser är det möjligt att spara komplexa datatyper, som t.ex.