Utifrån frågeställningen ?varför försvårar oljeinkomster demokratisering?? görs i föreliggande uppsats en jämförande fallstudie av de två ickedemokratiska länderna Azerbajdzjan och Saudiarabien. Syftet är teoriutvecklandet. Arbetets teoretiska fokus ligger på samverkan mellan faktorer som statistiskt kunnat knytas till oljestater och teorier om hur auktoritära stater agerar för att behålla makten. Dessa analyseras utifrån de övergripande rubrikerna stat, civilsamhälle och globalisering.Studiens viktigaste fynd är att olja står som ett hinder för demokratiutveckling i både Azerbajdzjan och Saudiarabien: i båda länderna använder regimerna inkomster från olja för att stärka sin makt, legitimitet och kontroll över stat och samhälle.

Den här kandidatuppsatsen inom ämnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka drivkrafter och samverkan inom och mellan byarna i ett norrländskt landsbygdsområde, samt att även undersöka den samverkan som finns mellan bygd och kommun. Människor i byarna har med hjälp av samverkan över bygränserna startat ekonomiska föreningar samt utvecklingsbolag som skapar möjlighet för lokalbefolkningen att investera i den lokala utvecklingen. Eftersom mitt intresse ligger i det sociala kapitalets bidrag till den lokala utvecklingen har jag valt att fokusera på lokala organisationer i byarna. Förutom ett starkt samarbete mellan de lokala organisationerna arbetar vissa organisationer i partnerskap med kommunen. Det sociala kapitalet mellan de olika aktörerna byggs upp med hjälp av förtroende, tillit och gemensamma värderingar.

BakgrundBarns rättigheter i relation till förskolans matsituationer är i fokus i denna studie. Forskningen pekar på flera betydelsefulla begrepp som exempelvis ömsesidigt perspektivtagande, erkännande av barnet som person, barnsyn, barnperspektiv och pedagogers förhållningssätt, vilka beskrivs som viktiga då barnen utvecklar sin förståelse för demokrati. Förskolans ledande styrdokument synliggör och förtydligar det ansvar som vilar på förskolans pedagoger för barnens demokratiutveckling.SyfteSyftet med studien är att skapa kunskap kring hur demokrati, med specifik fokusering på barns rättigheter, kommer till uttryck i matsituationen i förskolan. Mer specifikt fokuseras i studien på hur förskollärare resonerar kring barns rättigheter i relation till förskolans matsituationer.MetodFör att samla empiri till den här studien har en kvalitativ halvstrukturerad intervju använts som metod. Vid genomförandet av intervjuerna användes få och öppna intervjufrågor.

Samarbete över gränser.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, där RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra års period. Pengarna ska bland annat användas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje år så användes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltså i stor utsträckning med skolorna. Syftet med vår studie var att undersöka läraren i idrott och hälsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. På vilket sätt vill läraren i idrott och hälsa använda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna är en av de frågor vi har titta på.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, där RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra års period. Pengarna ska bland annat användas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje år så användes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltså i stor utsträckning med skolorna. Syftet med vår studie var att undersöka läraren i idrott och hälsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. På vilket sätt vill läraren i idrott och hälsa använda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna är en av de frågor vi har titta på.

Uppsatsens frågeställning är: På vilket sätt kan demokratisering fungera som konfliktlösningsmekanism efter folkmordet i Rwanda?Folkmordet i Rwanda kan ses i ljuset av att det var ett inbördeskrig med etniska grunder. För att lösa konflikter av denna typ driver vi tesen att demokratisering är den konfliktlösningsmekanism som är mest lämpad på sikt. Vi applicerar teorier från konfliktlösning och demokratisering, och kombinerar dessa för att nå svar på vår frågeställning. Consociationalteorin är vår huvudsakliga teori, då den är utvecklad för etniskt splittrade samhällen.

BakgrundBarns rättigheter i relation till förskolans matsituationer är i fokus i denna studie. Forskningen pekar på flera betydelsefulla begrepp som exempelvis ömsesidigt perspektivtagande, erkännande av barnet som person, barnsyn, barnperspektiv och pedagogers förhållningssätt, vilka beskrivs som viktiga då barnen utvecklar sin förståelse för demokrati. Förskolans ledande styrdokument synliggör och förtydligar det ansvar som vilar på förskolans pedagoger för barnens demokratiutveckling.SyfteSyftet med studien är att skapa kunskap kring hur demokrati, med specifik fokusering på barns rättigheter, kommer till uttryck i matsituationen i förskolan. Mer specifikt fokuseras i studien på hur förskollärare resonerar kring barns rättigheter i relation till förskolans matsituationer.MetodFör att samla empiri till den här studien har en kvalitativ halvstrukturerad intervju använts som metod. Vid genomförandet av intervjuerna användes få och öppna intervjufrågor.

Samarbete är något som alltid behövs när en grupp vill nå samma mål. Syftet med denna uppsats är att undersöka om individer som är aktiva inom lagidrott upplever att de utvecklar en samarbetsförmåga inom idrotten som de kan ha användning av i arbetslivet. Fem informanter som är aktiva inom lagidrott och har ett arbete som sin huvudsyssla har intervjuats. Resultatet visar att informanterna tyckte att lagidrott utvecklar samarbetsförmåga och att samarbetet fungerar på ett likartat sätt inom lagidrotten och på arbetsplatsen. Att lära känna varandra i en annan miljö var en viktig faktor för att förbättra samarbetet både inom lagidrotten och på arbetsplatsen.

Syftet med denna studie är att utifrån ett destinationsutvecklingsperspektiv studera Stockholms hotellsektors samarbete med Stockholm Visitors board.Det visas i studien att turism har stor betydelse för världsekonomin och Sverige. Destinationer, liksom företag, konkurrerar med varandra för att locka turister. För att bli mer konkurrenskraftig kan destinationen genom samarbete effektivisera sin marknadsföring av platsen och få alla parter att dra åt samma håll. Stockholm Visitors Board som har huvudansvaret för marknadsföring av Stockholm är då undersökningsobjektet. Eftersom det finns ett mål att utöka antalet gästnätter i Stockholm blev hotellen i Stockholms stad det andra undersökningsobjektet.För att besvara studiens två frågeställningar har fyra hotell valts ut för att diskutera hotellens roll i samarbetet med Stockholm Visitors Board.Slutsatsen som kan dras efter studien är att Stockholm Visitors Board delvis inte nått ut till alla hotell vilket kan bero på bristande i kommunikation, hög kostnad samt att ett flertal hotell inte ser nyttan av samarbetet..

Undersökningen behandlar demokratins framväxt i skolan samt lärarnas syn på vad det innebär att arbeta på ett demokratiskt sätt med elever. Syftet med undersökningen är att lyfta fram och följa läroplanernas utveckling och betydelse för skola och demokrati för att se om det finns något samband till demokratins utveckling i skolan. Vi har även lyft fram Deweys teorier i arbetet för att koppla till dagens skolutveckling. Till vår hjälp har vi använt oss av kvalitativ undersökning Vi har intervjuat åtta pedagoger om hur de uppfattar demokratin i skolan. I undersökningen börjar vi med att presentera de olika läroplaners historia.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka samarbetet mellan modersmålslärare och lärare i övriga ämnen. I vilken utsträckning, hur de eventuella samarbetena ser ut och vilken inställning de olika lärarna har till ett sådant samarbete undersöks också. Dessutom lyfts vilka möjligheter och hinder lärarna ser för ett sådant samarbete. Studien har genomförts på två grundskolor i Sverige och deltagarna har varit både modersmålslärare och lärare i övriga ämnen. Både enkäter och kvalitativa intervjuer har använts för att samla in empirin. Sammanlagt var det sex modersmålslärare och femton lärare i övriga ämnen som deltog i enkätundersökningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrågeställning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sägas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frågeställningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi beläggas i logen? 2.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om läroböckernas berättelser levde upp till den normativa demokratisyn som formuleras i LPO 94 och om berättelsen om det moderna Sveriges framväxt kan tillskrivas ett värde för alla elever. Undersökningen bygger på en kvalitativ läromedelsanalys av tre vanligt förekommande läroböcker i historia för grundskolans senare del. Vi har i läroböckerna fokuserat på berättelser om det moderna Sveriges framväxt som kan kopplas till begrepp som demokrati, rättigheter, solidaritet och jämställdhet. Utifrån läroböckerna, LPO 94 och aktuell forskning har vi diskuterat huruvida den historiska framställningen av det moderna Sveriges framväxt kan tillskrivas ett allmängiltigt värde. Undersökningens resultat visade att läroböckerna förmedlade en historia som tydligt gick att härleda till läroplanen.

Uppsatsen undersöker korrelationen mellan socialt kapital på en aggregerad samhällsnivå och storleken på den ekonomiska ojämlikheten. Borde ekonomisk policy ta hänsyn till de demokratiska effekterna av inkomstfördelning i välfärdssystemet? Teorier om socialt kapital från sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi analyseras och aggregeras sedan till ett gemensamt teoretiskt ramverk för socialt kapital. Ramverket används sedan för att analysera hur väl demokratin fungerar. Data från World Values Survey, OECD och United Nations University används för att statistiskt mäta korrelationen mellan de två variablerna socialt kapital och ekonomisk ojämlikhet.