Sökresultat:
1268 Uppsatser om Dans pć gymnasieskola - Sida 8 av 85
"Dansens sprÄk - mer som poesi Àn prosa" : En kvalitativ undersökning om gymnasielÀrares uppfattningar kring bedömning i dans
Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar kring bedömning i dans; vad de ser som möjligheter och svÄrigheter. Tre kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades genom en fenomenografisk teoriansats.I resultatet framgÄr att lÀrarna försöker integrera tvÄ olika synsÀtt; det ena representerar den professionella dansvÀrlden dÀr fokus ligger pÄ kÀnsla, intuition och produkten (förestÀllningen). Den andra representerar den skolastiska vÀrlden, dÀr konkreta och sakliga betygskriterier tillsammans med processen (utvecklingen) Àr prioriterat. LÀrarna visar alla prov pÄ frustration över betygskriterierna, speciellt dÄ de ska beskriva olika kvaliteter inom dansen. Dessa anses svÄröversatta, och de krÀver dessutom en gradering, dÀr det klart framgÄr vad som skiljer olika betyg emellan.
Bedömning för lÀrande i dans : En studie om danslÀrares bedömningsarbete i dans inom gymnasieskolan
Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur sex danslÀrare uppfattar sitt arbete med bedömning i dans i gymnasieskolan, inom de nya Àmnes-och kursplanerna frÄn 2011. Studien avser ocksÄ undersöka hur danslÀrarna gÄr tillvÀga under feedbacksamtal i dansÀmnet. Mitt syfte för studien grundar sig i att jag sjÀlv har ett starkt intresse för bedömning och hur jag kan utveckla olika bedömningsmetoder. De metoder jag har anvÀnt mig av i studien Àr tre kvalitativa intervjuer, samt tre intervjuer via mail. Intervjupersonerna har valts pÄ grunderna att de undervisar elever inom det estetiska programmet inriktning dans, samt att de undervisar elever enligt de nya Àmnes-och kursplanerna.
Dans i skolan : Vad finns det för dans i VÀnersborgs kommuns skolor?
Pupils learn in different ways, varied teaching is needed to encourage all pupils. Aesthetic can be a good tool in this work and dance is one of the aesthetic subjects that can be used in the education. Dance gives the pupils an awareness of their bodies and what they can express through it. The essay discusses diffrent angel of incidence of dance in school and its positive effects and examines what kinds of dance there are in the schools of VĂ€nersborg?s municipal.
E=(motion)2 : Mellan rörelse och dans
Mainstream contemporary phenomenology understands the phenomenology of movement and dance through ?the lived body? of Merleau-Ponty. This paper rather suggests a phenomenology of movement and dance based on an understanding through ?the danced body? with ability to meta-feeling. It is here argued that we need to use a phenomenology of dance to understand the phenomenon of movement whatsoever.
Den moraliska stormakten. En studie om svensk bistÄndspolitiks attitydförÀndring 196.
Det Àr med utgÄngspunkt i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har vÀckts och bidrar till ett allmÀngiltigt intresse dÄ lÀroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur dans som estetisk lÀrprocess kan uttryckas och stÀrkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare Är, F-3. Studien bygger pÄ kvalitativ metod dÀr intervjuer med danspedagoger har genomförts samt tvÄ experimentella lektioner med dans i svenska som utgÄngspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas pÄ intervjuunderlaget dÀr dataproduktionen analyserats med hjÀlp av de tre utgÄngspunkterna frÄn teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.
Ny gymnasieskola : En beskrivning av GY-2007
SAMMANFATTNINGDen hÀr uppsatsen behandlar den nya gymnasieskolan, GY-2007, som ska tas i bruk frÄn ochmed 1 juli 2007.De reformer som ledde fram till dagens gymnasieskola redovisas för att fÄ en bild av hur denvuxit fram. GY-2007 beskrivs med utgÄngspunkt i den regeringsproposition 2003/04:140Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan, som ligger till grund förreformen. I uppsatsen jÀmförs den nuvarande gymnasieskolan med framtidens gymnasieskola,GY-2007, för att peka pÄ de skillnader som finns och vad de kan tÀnkas innebÀra.Författarens syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ mer om och beskriva GY-2007. De frÄgorsom stÀlls Àr finns det nÄgra likheter och skillnader mellan dagens gymnasieskola och GY-2007 och vad kan de tÀnkas innebÀra? Det Àr endast förÀndringarna som rörungdomsgymnasiet som behandlas.Det finns inga stora reformnyheter med GY-2007, ett par steg undantagna.
Tekniska verktygs roll i matematikundervisningen
Tekniska verktygs roll i matematikundervisningen pÄ en gymnasieskola av Andreas Hedberg (2011). Examensarbete vid LuleÄ Tekniska Universitet. Denna studies syfte var att undersöka vilken roll tekniska verktyg har i matematikundervisningen pÄ en gymnasieskola. Undersökningen bestod av en litteraturstudie och en fallstudie med fyra lÀrare som studieobjekt. Fallstudien genomfördes med en observation och en efterföljande intervju.
Dansen : En fenomenologisk studie av dansen som kÀnsla, kropssdisciplin, konst samt dess rum
Dansen har funnits som en del i vÄra liv vÀldigt lÀnge och den finns som ett inslag i högtider och firande, den syns pÄ TV och pÄ scener. Trots att dansen Àr sÄ nÀrvarande i mÄngas liv har det gjorts lite forskning pÄ omrÄdet. Denna uppsats syfte var att beskriva grundlÀggande essenser i det som vi kallar för dans. Med en fenomenologisk metod som tog hÀnsyn till den sociala basen för dansen analyserade jag semistrukturerade intervjuer gjorda med fem dansare om deras upplevelse av dans och deras förhÄllande till den. Resultatet visade pÄ bÄde en upplevelse upprymdhet under dansen, en kÀnsla av flöde och en kick.
Dans som normbrytare? : Om pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar av dans i skolan
Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka Ă„tta gymnasieelevers erfarenheter och uppfattningar om dans ur ett normkritiskt perspektiv.Vad karakteriserar pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar om dans i skolan?Medvetandegör och motverkar dansundervisningen stereotypa förestĂ€llningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt enligt elevers uppfattning?MetodStudien bygger pĂ„ en kvalitativ intervjuundersökning frĂ„n Ă„tta elever som kommer frĂ„n olika delar i Sverige: Stockholms lĂ€n, Ăstergötlands lĂ€n & SkĂ„nes lĂ€n. En skola var en privatstyrd skola och resterande sex skolor var kommunalt drivna. Fyra pojkar och fyra flickor som hade lĂ€st idrott och hĂ€lsa 1 deltog i studien. Eleverna var slumpvist utvalda.
Hur pÄverkas elevens utveckling genom dans?
The purpose of my work is to find out if and in which way dance in school teaching can contribute to a positive development of the pupil and also if the dance can give the pupil a better self-confidence. It?s important and useful to know, how dance will influence the pupil from a physical, psychological and social point of view.The study of litterature describes opinions and theories based on the issue and emanate from the three classifications applicable to the pupil development through dance: physically, psychologically and socially. With help of theories from different experts investigates, if a continuous dance teaching in the subject Athletics and Health can contribute to a positive development of the pupil these different aspects.As the empiric study I chose to interview pupils both from the ordinary comprehensive school classes and the aesthetical gymnasium line, in order to find out what they really think about dance and what they wish should be included of dance in the subject Athletics and Health.The interest of dance can be strongly connected to different music stiles, in this connection one can for sure get more pupils and especially boys to dare to try dance and through this improve their self-confidence.In my discussion and conclusion I bring up how important it is, that the pupil in dance get to learn how to work with itÂŽs body as means of expression and the importance that the school gives priority to other than intellectual qualities and gives the pupil a chance to be able to develop and learn how to use it?s body language by dance.I also touch thoughts of future research..
Estetik och sprÄkutveckling : Estetikens möjligheter i förskolan
I förskolans lÀroplan, Lpfö 98, framgÄr det att pedagogerna ska ha som mÄl att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmÄga att samtala om bilder som de ser samt att anvÀnda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska ocksÄ strÀva efter att barnen utvecklar sin förmÄga att uttrycka tankar, upplevelser och kÀnslor pÄ flera olika sÀtt till exempel genom dans, drama, bild eller sÄng.Syftet med studien Àr att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens sprÄkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. De arbetade pÄ fyra olika avdelningar pÄ tvÄ förskolor i Blekinge.PÄ samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill sÀga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete Àr roligt och pÄ sÄ vis blir det extra givande för barnens sprÄkutveckling. Vidare pÄpekade de ocksÄ att det Àr viktigt att man att anvÀnder ett korrekt sprÄk i arbetet med barn.
Greta Knutson och surrealismen : en studie av Greta Knutsons senare stilperiod utifrÄn verken La Surprise, Feu dans la maison och Det stulna brevet
Denna uppsats undersöker hur den svenska konstnÀren Greta Knutson historiskt sett har kanoniserats i relation till sitt förhÄllande med den kÀnde dadaisten Tristan Tzara och den franska surrealiströrelsen under 1920- och 1930-talet. Knutson hade en lÄng och produktiv karriÀr och uppsatsens intention Àr att flytta fokus frÄn de tidiga dagarna i Paris med surrealisterna till hennes senare konstnÀrliga period, rÀknad frÄn slutet pÄ 1960-talet fram till hennes död 1983. Min tes Àr att en radikal stilförÀndring dÄ skedde till ett, paradoxalt nog, mer surrealistisk konstnÀrligt uttryck. Med hjÀlp av Griselda Pollock och det teoretiska begreppet ?kanonisering? ifrÄgasÀtts varför denna senare period i stort har gÄtt förbi konsthistorien och hur Knutsons relation till surrealismen sett ut.
Kan dans ge unga kvinnor livskraft, styrka och sjÀlvinsikt
The first main purpose of this essay is to describe the situation of young women today here in this part of the world concerning influences from commercial media.The second purpose with this essay is to investigate if dance could be used as a tool against all these sterotyped and superficial pictures and ideals in the industy of commersial media.With some questions I also want to get closer to the answer if dancing is a way for young women to get insight knowledge. I also describe women from dance history who experienced that dance filled them up with energy but also environment where there was oppression.This essay has a gender perspective.The methods are manly based on literature studies but information is also gathered from the Internet and from one film.My results are that dance is a very constructive way to give the young woman that force which is needed when meeting media pictures everywhere. It gives her self-confidence, body awareness, joy and strength in life..
MÄngkulturella elevers upplevelser kring lÀromedel i samhÀllvetenskap: En intervjustudie med nio gymnasieelever
Syftet med undersökningen var att synliggöra studenters upplevelse av om lÀromedlen inom Àmnet samhÀllskunskap. Nio intervjuer gjordes pÄ en gymnasieskola med praktisk inriktning. Resultatet presenterades i samband med en analys dÀr elevernas svar kategoriserades efter teman. Slutsatsen för undersökningen var att de som inkorporerade sin mÄngkulturella bakgrund i sitt lÀrande upplevde lÀromedel som mer tillgÀngliga. Samtidigt lyftes sprÄkbruk i lÀromedel som ett hinder och de potentiella lösningarna pÄ det problemet var att nyansera lÀromedel..
Dansimprovisation och motivation : Hur olika metoder pÄverkar motivationen i en skapandeprocess av dans
Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet har varit att pröva olika metoder att arbeta med dansimprovisation pÄ gymnasieskolans estetiska program dansinriktningen. Jag har upplevt att detofta har varit svÄrt i början för eleverna att slÀppa hÀmningar och krav och att vÄga utforskaegna rörelser i tid, rum och kraft. I det hÀr utvecklingsarbetet prövades som metod tre olikauttryck: rörliga bilder, en text eller ett musikstycke. DÀrför var jag nyfiken pÄ hur elevernaupplevde de olika estetiska inspirationskÀllorna och om nÄgon kunde öka elevens motivationatt arbeta med dansimprovisation. Samtidigt ville jag knyta ihop nÄgra moment ur kursernascentrala innehÄll med förhoppning om att eleverna skulle fÄ en ökad förstÄelse för denskapande processen i dans.