Syftet med vår uppsats är att intervjua ungdomar som har en utländsk bakgrund, tjejer och killar i 18-års ålder på en gymnasieskola i Malmö. Vi vill studera hur de tänker, resonerar och förhåller sig kring frågor som har med sexualitet och intima relationer att göra. Detta genomfördes med en kvalitativstudie och den grundas på sju ungdomar. För att analysera vår empiri har vi använt oss av sociologen Anthony Giddens perspektiv på den moderna synen på sexualitet och kärleksideologin. Sedan även av Nader Ahmadi som diskuterar föräldrarnas svårigheter till att komma till en ny omgivning och möta en ny attityd till sex och Pierre Bourdieu begrepp, habitus.

Titel: Tankar om Religionskunskap (Thoughts about Religion). Författare: Anders Barkstedt Program: Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 hp. Malmö Högskola Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva religionskunskapslärares uppfattningar om det egna ämnet och deras uppfattning om ämnets framtid som kärnämne inom den svenska skolan. Studien bygger på fem kvalitativa djupintervjuer med etablerade religionslärare på en sydsvensk gymnasieskola. Lärarna valdes ut genom ett strategiskt urval där de styrande variablerna var deras ålder och de olika antalen undervisningsår de hade bakom sig. Resultatet visar att alla lärarna har olika erfarenheter av ämnet, samt att de koncentrerar sin undervisning inom ämnet på olika intresseområden. Det gemensamma för alla lärarna är att de anser att de grundläggande fakta som står i läroboken utgör en bra och viktig grund för fortsatta studier.

Syftet med studien var att undersöka de möjligheter respektive svårigheter sex behöriga karaktärs- och kärnämneslärare på en gymnasieskola upplever med infärgning i undervisningen.Studien är kvalitativ och inleddes med en pilotundersökning och följdes därefter av sex intervjuer med gymnasielärare som alla har erfarenheter av yrkes- och studieförberedande program.Teorin som valts att koppla till består av en definition av vad infärgning innebär, sätt att se kunskap på samt studier där teori integrerats med praktik i undervisningen.Resultaten tyder på att en stor svårighet för lärare som arbetar med infärgning är att enas om en gemensam uppfattning om infärgning. Stora faktorer för denna kollektiva förståelse är samarbete och planering. Vidare kan förändringar av lokaler och scheman förbättra situationer då samarbetet inte fungerar. Detta innebär bland annat att skolans organisation bör ta ett större ansvar för att följa upp arbetet med infärgning. Resultaten av studien visar att lärarna anser att infärgning kan innebära att elever ser ett större samband och i längden lär sig mer..

Undersökningens huvudsakliga syfte är att ta reda på hur elever uppfattar experiment och laborationer inom ämnet fysik. Ett annat syfte är att kartlägga elevuppfattningar om grupparbetet inom det laborativt arbete som kan ha betydelse för elevens aktivitetsgrad och lärande. Som grund för detta examensarbete har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på 250 elever i grundskolans senare årskurser och gymnasieelever som läser natur eller teknikprogrammet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är intresseväckande med laborationer, de ser till viss del kopplingar mellan deras vardag och fysikundervisning och de tycker att de lär sig mer genom att laborera. Dessa uppfattningar stämmer väl med vad didaktisk forskning anser vara syften med laborationer..

Syftet med studien var att se om dagens ungdomar kände att de hade bra möjligheter att snabbt komma ut i arbetslivet eller att läsa vidare efter gymnasiet beroende av ursprung och kön. Det var också att se om det fanns några skillnader i inre självkänsla och yttre självkänsla mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund och mellan tjejer och killar.I studien deltog 51 elever på en gymnasieskola i Malmö, uppdelade på 21 svenska elever och 30 elever med utländsk bakgrund. Könsfördelningen var 34 tjejer och 17 killar. Det gjordes en kvantitativ studie med hjälp av ett formulär där kön, bakgrund och framtidstro efterfrågades. Därefter följde påstående som mätte yttre självkänsla och inre självkänsla.

I detta examensarbete undersöktes hur ett kemiprov inom området kemisk jämvikt utformades och bedömdes på en gymnasieskola i Mellansverige. De två lärarna som utformade och bedömde provet intervjuades och fick svara på frågor via e- mail. Både intervjudata och frågorna via e-mail kategoriserades med hjälp av Selgheds (2006) kategorier rörande synsätt på betygsystemet. Resultatet visade att lärarna har olika synsätt på både provets utformning och bedömning trots att dem tillsammans konstruerat både prov och facit. Lärarna täckte med detta prov flera av de kända missuppfattningar som den didaktiska forskningen funnit, även om det inte var på ett systematiskt sätt.

Detta examensarbete är en undersökning på en gymnasieskola om användande och erfarenheter av infärgning i matematikundervisningen. På skolan bedrivs ej någon styrning från ledningen eller av andra lärare för användning av infärgning. Var och en av lärarna väljer helt självständigt om det vill arbeta med det eller ej. Syftet med denna undersökning är att utröna lärares och elevers erfarenheter och uppfattning i att utveckla matematikundervisningen med infärgning inom de yrkesinriktade programmen. Metoden infärgning kan beskrivas som att, man låter yrkesämnet färga undervisningen i kärnämnena.

I vårt utvecklingsarbete valde vi att arbeta med några av de estetiska uttrycksformerna; dans, drama, musik och bild som ett hjälpmedel för att stärka barnens sociala kompetens såsom självförtroende och deras tillit till sin egen förmåga. Enligt Lgr 11 (2011) ska barnen få möjlighet att uppleva och pröva olika estetiska uttrycksformer, för att få en varierad undervisning, eftersom alla individer har olika inlärningssätt. Verksamheten ska stärka varje barns självförtroende och de ska få en tillit till sin egen förmåga. Vi sammanställde ett kompendium som innehöll estetiska uttrycksformer och verbala övningar som vi sedan genomförde med barnen. Syftet var att utveckla barnens självförtroende och tillit .

Under min näst sista VFU-period blev jag intresserad av hur lärarna arbetade som handledare och vad det var, som formade deras inställning till projektarbetet. Jag valde att intervjua lärare/handledare med olika ämnesbakgrund för mina intervjuer. Dessa behandlade handledarnas syn på olika aspekter av projektarbetet. Huvudfrågan var, vad det var, som formade lärarnas inställning till projektarbetet. Tre förklaringsområden/arbetshypoteser användes vid undersökningen 1) Bakgrund i form av utbildning och yrkeserfarenhet 2) Styrdokumenten och 3) Utbildningspolitiska trender.

Anna Larsson Frid (2006) Carl Jonas Love Almqvist SONGES Projektarbete på 2000-talet (Carl Jonas Love Almqvist SONGES a school project in the 21th century). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola i samarbete med Musikerlinjens pedagogiska kompletteringskurs, Musikhögskolan i Malmö. Syftet med mitt examensarbete är att jag ska få inblick i hur gymnasieeleverna upplever arbetsprocessen i projektarbetet inom en ovanlig genre: Almqvists Songes (med den svenska översättningen Drömmar). Eleverna ska få pröva sina förmågor och lära sig att bäst utnyttja sina resurser. För att uppnå mitt syfte har jag intervjuat fem gymnasieelever som medverkar i projektet.

Detta examensarbete avser att undersöka studiemotivation inom ämnet samhällskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och studiemotivation är för att sedan gå in på litteratur och tidigare forskning i ämnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlägga olika faktorer fem gymnasieelever ansåg påverkade deras studiemotivation att prestera i samhällskunskap än att mäta de olika faktorerna exakt. Med hjälp av två intervjutillfällen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de många olika faktorer som eleverna ansåg påverkade deras studiemotivation i samhällskunskap. De sju kategorierna var: Läraren, ämnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mål och möjlighet att påverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och föräldrar.

Syftet med detta arbete är att göra en jämförande undersökning bland elever på dels en yrkesinriktad och dels en teoretiskt inriktad gymnasieskola. Vi använde oss av den halvstrukturerade intervjun i mötet med våra informanter, ca tio elever från vardera skola. Intervjuerna, vilka följde en färdig intervjuguide, spelades in på diktafon och transkriberades sedan och blev underlaget för själva undersökningen/analysen. Här jämförde vi informanternas svar med varandra. Våra slutsatser är att gymnasieskolan verkar reproducerande och upprätthåller klass- och genusmönster.

Antalet kvinnliga högskolestudenter har under många år varit fler än de manliga, och skillnaderna fortsätter att öka, trots att det finns politiska önskemål om en jämn könsfördelning vid högskolor. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur könstillhörighet kan påverka elevers benägenhet att söka sig till högskolestudier. Den bygger på en enkätundersökning som genomfördes på elever vid en gymnasieskola i Uppland våren 2010. Resultatet visade att pojkarna och flickorna delvis hade en skild syn på högskolestudier ur ett karriärutvecklingsperspektiv. Flickorna, som var mer positivt inställda till högskolestudier, ansåg att dessa var mer generellt utvecklande, och verkade inte nämnvärt påverkas av sina föräldrars utbildningsnivå vid valssituationen.

The overall aim of this study was to examine if there were any difference between two different upper secondary schools with regard to the schools' work with the basic values. Our supposition was that if there were differences between the schools basic values work then it could be observed that the school that works more with the basic values has also more students expressed as a percentage who leave the school with final grades within four years. We have chosen to work with the qualitative method and made group interviews as well as individual interviews with six persons. We came to the conclusion that one of the schools worked with the basic values continuously while the other school had the intention to do it but according to our interpretation the school didn't do it. It also appeared that one of the schools had more students who finished school with final grades. The result that we have got showed that there is a difference between these two schools in the basic values work and that the school that worked with this continuously has also bigger amount of students with final grades. During work on this study we discovered other issues that we hope someone else can answer in the future..

Denna uppsats syfte är att undersöka vilken inställning och attityd ungdomar har till användandet av svordomar och det som klassificeras som ?fult språk?. Den undersökningsmetod som användes var en enkätundersökning som delades ut till en gymnasieklass på en central gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Den grupp som eftersträvades skulle vara så homogen och ha en så jämn könsfördelning som möjligt. Det ordinarie antalet elever i klassen uppgick normalt till strax över trettio men vid tillfället närvarade endast 24 ? 8 flickor och 16 pojkar.Resultatet visar på att ungdomarna använder sig ganska frekvent av svordomar men också att de är medvetna om att det inte är något bra att göra, men anser samtidigt att det inte finns något som skulle vara fel med det.