Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor och en specialpedagog, stÀllde jag halvstrukturerade frÄgor kring följande omrÄden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivÄ, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, Àr olika pÄ förskolorna och pÄverkas av omstÀndigheterna.

PÄ uppdrag av FörÀldraCentrum har vi under vÄren 2008 gjort en mÄluppfyllelse utvÀrdering med ett brukarperspektiv pÄ deras verksamhet. FörÀldraCentrums verksamhet bygger pÄ att ge förÀldrar riktat stöd i sitt förÀldraskap. Syftet med att utföra utvÀrderingen var att ta reda pÄ om FörÀldraCentrums behandling har gett effekt utifrÄn klienternas upplevelser och om dessa upplevelser stÀmmer överens med verksamhetens mÄl och affÀrsidé. Resultaten frÄn behandlingen samt om resultaten kvarstÄr har vi erhÄllit genom att skicka ut enkÀter till ett urval av FörÀldraCentrums klienter. Klienternas svar visar i resultatet pÄ en positiv upplevelse och effekt av behandlingen som Àven för de allra flesta kvarstÄr idag.

Syftet med vÄr studie har varit att belysa hur förskolepersonal pedagogiskt hanterar situationer dÀr de misstÀnker att barn utsÀtts för omsorgssvikt utanför förskolans verksamhet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsansats och anvÀnt intervjuer som metod för insamling av empiri. I resultatet framkom flera erfarenheter kring hur förskolepersonal hanterar anmÀlningsplikt, samverkan och mötet med barnen. Det framkom ocksÄ att förskolepersonal frÀmst reagerade pÄ fysiska tecken pÄ omsorgssvikt samt att det upplevdes vara en svÄrighet att avgöra var grÀnsen för omsorgssvikt gÄr. Slutsats blev att personal stÀlls inför en mÀngd svÄrigheter och dilemman vilket gör hanteringen av dessa situationer mycket komplex dÄ mÄnga faktorer pÄverkar och samspelar med varandra.

Friluftsplanen Àr ett frivilligt dokument som enbart beskriver friluftslivets intresse i kommunen. Detta för att dokumenten Àr frivillig och att det inte finns nÄgra bestÀmmelser om vad ett friluftsdokument ska innehÄlla. Detta arbete Àr en fallstudie som syftar till att undersöka om friluftsdokumenten innehÄll. Friluftsplanen visade sig ofta vara del i annan plan eller program vilket innebar att arbetet breddades och kom att undersöka flera friluftsdokument med olika namn. InnehÄllet i friluftsdokumenten analyserades och jÀmfördes sinsemellan.

Uppsatsen redovisar en utvÀrdering av AT lÀkarnas introduktion pÄ akutmottagningen pÄ Medicinkliniken i Jönköping. AT lÀkarna erbjuds en frivillig introduktion pÄ akutmottagningens akutrum bestÄende av ett rollspel och en genomgÄng av maskiner och hjÀlpmedel och viktiga delar av akutmottagningen. UtvÀrderingen Àr gjord som en anonym nÀtbaserad enkÀt. Grundtanken med rollspelet och maskingenomgÄngen Àr att möjliggöra för AT lÀkarna att fÄ en positiv bild av arbetet pÄ akutmottagningen och deras egna kunskaper och svaren i enkÀten kan tolkas som att detta syfte med introduktionen uppfyllts. De svarande AT lÀkarna Àr genomgÄende positiva till rollspelet och endast tvÄ av fjorton svarande Àr negativa till maskingenomgÄngen.

Är alla organisationers öde att utvecklas mot oligarki Ă€ven dĂ„ syftet Ă€r att de ska drivas demokratiskt och huvudsakligen pĂ„ frivillig basis? Robert Michels, i sitt kĂ€nda arbete frĂ„n 1911 om organisationer och demokrati ? Zur Soziologie des Parteiwesens in der modernen Demokratie ? talar om oligarkins jĂ€rnlag. En vĂ€xande organisation ökar behovet av anstĂ€llda - organisationen professionaliseras. AnstĂ€llda fĂ„r ett kunskapsövertag gentemot de frivilligt arbetande vilket genererar en handlingsfrihet och ett maktövertag. Medlemmar betraktas som mindre kompetenta vilket gördet legitimt för ledningen att dominerar, styra och ta egna beslut.

Syftet med den hÀr studien var att belysa vad i förskolans verksamhet som gör att barn koncentrerar sig. Detta ledde till tvÄ frÄgestÀllningar: Hur barns koncentrationssvÄrigheter visar sig och vad i en verksamhet gör att barnen koncentrerar sig.För att komma fram till mitt resultat har jag observerat pedagoger och barn i förskolan under samlingar av olika slag. Kriterierna för samlingarna som observerades var att det skulle vara med en barngrupp dÀr barnen var ett till fem Är gamla. Det som visade sig under observationerna delades sedan upp under frÄgestÀllningarna. DÀrefter kategoriserades de.Resultatet visade att koncentrationssvÄrigheter kan visa sig pÄ en mÀngd olika sÀtt.

The essay deals with questions concerning the reasons, difficulties and subjects for rejoicing which various people experience when visiting "voluntarily" old, lonely people in the congregation of TrollhÀttan. What knowledge is developed and which values are formed? How is aging and solitude experienced? The visits are co-ordinated by two lay workers employed by the Swedish Church. The study is built on oral interviews in April and May 2003 from a questionaire using open questions. The research group consists of six women between 65-80 of age with 1-30 yearsŽ experience.Inner reasons, contact with other people in similar situations, positive responses to visits, and meetings in the visiting service group seem to be the principal driving forces.

I en fallstudie som Àr tÀnkt att utgöra en del av en större utvÀrdering har en kvinnojour i en medelstor svensk stad undersökts avseende mÄluppfyllnad och kundnöjdhet samt framtida utvecklingsmöjligheter. Med utgÄngspunkt i ett genusperspektiv och med tyngdpunkten lagd pÄ brukarnas upplevelse av behov, förvÀntan och resultat har jourens verksamhet studerats. Med hjÀlp av dokumentstudier, halvstrukturerade intervjuer enskilt och i grupp samt enkÀter har bilden av en behövd och omtyckt verksamhet vuxit fram. SÀrskilt dÄ det gÀller psykisk hÀlsa, rÀdsla och sjÀlvförtroende men Àven för andra problemomrÄden har det stöd jouren erbjuder visat sig vara betydelsefullt. Den största förÀndring som skett pÄ individnivÄ Àr att det fysiska vÄldet har upphört.

I dagslÀget rÄder en trend i Sverige att inom kommunal verksamhet arbeta med rationaliseringsarbete i form av Lean. Trots att allt frÄn smÄ kommunala organisationer till stora offentliga myndigheter pÄ nÄgot sÀtt arbetar med Lean, finns det begrÀnsad forskning om dess effekter, framförallt med avseende pÄ personalen. Denna studie syftar till att bidra till detta forskningsomrÄde genom att beskriva hur Bygglovsenheten i TÀby kommun arbetar med Lean, för att sedan kunna svara pÄ frÄgan om hur Lean som styrningsverktyg pÄverkar personalens arbetssÀtt inom enheten. Den teoretiska referensramen baseras pÄ en litteraturgenomgÄng angÄende Lean som styrningsverktyg och tidigare forskning om Lean i kommunal verksamhet. Empirin bestÄr av en fallstudie av Bygglovsenheten dÀr kvalitativa intervjuer med personalen har genomförts.

Summary The purpose of this research is to find out if technology is being used in pre-school activity, to what extent, in which way and what part the pre-school teachers believe they should have in the process. To gather information for the research, questionnaires were sent out to all pre-schools in a municipality in central Sweden. Based on that information two were chosen for observations and interviews. The work with technology in pre-schools may vary. Some pre-school teachers believe they do not adopt any technology at all when asked and all this because of their own lack of interest or knowledge, while others believe it is contained in all of their educational activities.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Den svenska vÀrnplikten (1901-2010) var obligatorisk för mÀn men frivillig för kvinnor, som inte tillÀts göra militÀrtjÀnst förrÀn pÄ 1980-talet. Som plikt enbart för mÀn sÀnde vÀrnplikten tydliga signaler om samhÀllets syn pÄ könsskillnader. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra av de fÄ kvinnor som har gjort militÀrtjÀnst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört vÀrnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades Ätta deskriptiva teman: valet attgöra vÀrnplikt, kÀnslan av att sticka ut och stÄ i fokus, relationen till andra vÀrnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tÀtt ihop med mÀn, gruppens betydelse för individen, bemötandet frÄn befÀl och vÀrnpliktiga, samt det hÄrda klimatet och dess betydande pÄverkan pÄ individen. Respondenterna tjÀnstgjorde pÄ mÀnnens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrd i tvÄ lÀn upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet pÄverkar deras hÀlsa. En kvantitativ enkÀt har legat till grund för den analys som gjorts utifrÄn skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primÀrvÄrd samt utifrÄn ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohÀlsa pÄ grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer Àr; liten tid för reflektion och ÄterhÀmtning, smÄ pÄverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stÀmmer vÀl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.