Svenska myndigheter och rÀttsskipning kÀnnetecknas av offentlighet. Det Àr nödvÀndigt för en effektiv och rÀttssÀker förvaltning att verksamheten bedrivs under öppna former med allmÀnhetens insyn. Offentlighet kan dock inte upprÀtthÄllas fullt ut, det finns viktiga intressen som mÄste ges företrÀde. Polismyndigheterna tillsammans med Äklagarmyndigheterna har till uppgift att utreda och beivra brott. Under förundersökningen samlas och dokumenteras mycket information, som utomstÄende kan vilja ha tillgÄng till.

Under det senaste Äret har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som vÀcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas frÀmlingsfientliga Äsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att vÀrna folkkulturen skulle tÀnkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig stÀller frÄgor om vad ?svenskhet? innebÀr och om traditioner skall konserveras eller kunna förÀndras. UtifrÄn artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de Äsikter som yttrats, frÀmst koncentrerat pÄ fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjÀl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan uppfattar och förhÄller sig tillmatematiken i sin verksamhet. Metodvalet Àr intervjuer med lÀrare i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Resultatet av studien Àr att barnen lÀr sig matematik i sinvardag pÄ ett naturligt och lekfullt sÀtt. Genom att lÀrarna i förskolan samtalar med barnenoch observerar dem fÄr lÀrarna reda pÄ om barnen har lÀrt sig matematik och hur lÀrarna kanutveckla och utmana barnens matematiska kunskap vidare. Enligt studien planerar lÀrarnaverksamheten utifrÄn barnens intresse och behov.

Denna rapport sammanfattar ett examensarbete som utförts hos Kiruna kommun. Kommunen arbetar med framtagning av en ny IT-sÀkerhetspolicy och ville dÄ göra en sÀkerhetsanalys av sin verksamhet. Denna sÀkerhetsanalys skulle göras utifrÄn Krisberedskapsmyndighetens standard BasnivÄ för IT-sÀkerhet (BITS). Informationsinsamlingen har skett via intervjuer av personal pÄ IT-avdelningen samt platsinspektioner pÄ skolor och serverhall. Dessutom har en enkÀt skickats ut till alla anstÀllda inom kommunen.

Det hÀr Àr resultatet av ett examensarbete utfört vid MÀlardalens högskola i samarbete med Iggesund Paperboard AB. Syftet med examensarbetet var att se om det Àr viktigt för ett företag att ha tillgÄngen till en gÀstgÄrd men Àven till hur de Àr utformade för att fungera för den typen av verksamhet.En gÀstgÄrd kan ses vara viktig för ett företags representation. GÄrden anvÀnds frÀmst som ett tillvÀgagÄngssÀtt för att sÀlja företagets varor och tjÀnster men ger ocksÄ en god möjlighet till att knyta starkare band mellan kunder sÄvÀl som mellan företagets egna arbetstagare.Anledningen till att det hÀr examensarbetet utfördes var för att företaget sÄg det som ett behov att se över om dessa gÀstgÄrdar var vÀrda att bevara och utveckla i framtiden. En utredning gjordes dÀrför genom besök och jÀmförelse av tre olika gÀstgÄrdars verksamhet och utformning för att se hur viktig en sÄdan gÄrd kan anses vara för ett företag. Som ett resultat av denna utredning har dÀrefter ett förslag till en utformning av en bÀttre fungerande arbetsmiljö vid Hedvigsfors HerrgÄrd tagits fram.

BakgrundI bakgrunden beskrivs erfarenhetsbaserad litteratur frÄn förskolans verksamhet som bygger pÄ erfarenheter och kunskaper om portfolion och dess anvÀndning. Inom förskolan kan portfolion vara en pÀrm som synliggör barnets lÀrande och utveckling i form av olika alster. Portfoliometodik Àr ett arbetssÀtt som handlar om kunskapssyn, barnsyn och förhÄllningssÀtt. I arbetet med portfolion observerar och dokumenterar pedagoger barnets lÀrande och utveckling. Portfoliometodiken utgÄr Àven frÄn lÀroplanen i förskolan och skolan.

Syftet med denna c-uppsats var att belysa hur konferensföretag arbetar för att uppnÄ en bÀttre belÀggning under lÄgsÀsong. Vi valde att göra en fallstudie med tre företag inom samma verksamhet. Fallstudien baseras pÄ intervjuer med personer som besitter en stor insikt i de enskilda företagens verksamhet. VÄra frÄgor behandlade hur dessa företag anvÀnde sig av intern och extern marknadsföring samt hur de anvÀnder olika faktorer för att pÄverka sin efterfrÄgan. Studien visar att de etablerade konferensföretagen var vÀl insatta i problematiken med svÀngningarna i efterfrÄgan och arbetade aktivt för att förbÀttra dessa skiftningar pÄ deras tjÀnster.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger anvÀnder sig av leken i sin verksamhet och vad de har för syn pÄ lekens betydelse för förskolebarns lÀrande och utveckling. Studien bygger pÄ litteratur om tidigare forskning kring lek samt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet av vÄr studie visar att bÄde pedagogerna och de forskare vi tagit del av anser att leken Àr en viktig bit av barns lÀrande och utveckling. Pedagogerna lyfter fram leken som barnens arbetsredskap och poÀngterar hur viktigt det Àr att skapa goda förutsÀttningar för lek. De anvÀnder leken pÄ ett medvetet sÀtt i sin verksamhet och Àr eniga om att begreppen lek, lÀrande och utveckling Àr sammanhÀngande och inte gÄr att skilja Ät.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att, genom att genomföra en utvÀrdering, identifiera avtryck av balanserat styrkort i en kommunal verksamhet, och belysa dess orsakssamband. Metod: För att göra denna utvÀrdering, som Àr en fallstudie, har vi anvÀnt oss av bÄde intervjuer och enkÀtundersökningar. För att fÄ en sÄ bred utvÀrdering som möjligt har vi valt att intervjua tjÀnstemÀn pÄ tvÄ kommunala förvaltningar. TvÄ enkÀtundersökningar har ocksÄ genomförts med politiker och medarbetare vid en av ovan nÀmnda kommunala förvaltningar. För att kunna genomföra utvÀrderingen av det balanserade styrkortet har vi utvecklat en utvÀrderingsmodell utifrÄn de teorier vi lÀst.

Problemdiskussion: För 25 Ă„r sedan infördes revisionsplikt i Sverige för samtliga aktiebolag. Idag diskuteras huruvida den lagen ska avskaffas och vilka bolag som ska kunna avsĂ€ga sig revision.Syfte: Författarna vill utreda om en avskaffad revisionsplikt kan leda till en ökning av den ekonomiska brottsligheten, dĂ€rtill hur denna lagförĂ€ndring kan pĂ„verka Skatteverkets arbete att bekĂ€mpa den.Metod: En kvalitativ studie har genomförts. DĂ€r den empiriska datainsamlingen bygger pĂ„ intervjuer med tre regionchefer pĂ„ skattverket. Den övriga datainsamlingen har skett via Internet, litteratur och via databaser vid Örebro universitet.Slutsats: För att den ekonomiska brottsligheten ska öka som en följd av revisionspliktens avskaffande krĂ€vs det att företaget anser att nyttan att frĂ„nsĂ€ga sig revision Ă€r större Ă€n den hjĂ€lp revisorn bistĂ„r med idag. MĂ„nga bedömer att företag i framtiden kommer att anvĂ€nda sig av frivillig revision eftersom deras intressenter kommer att krĂ€va detta..

Jag har i min uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet jobbar skolförberedande utifrÄn lek genom observationer av förskoleklasser pÄ kommunala skolor och Waldorfskolor. Jag har ocksÄ samtalat med pedagoger i dessa förskoleklasser och genom dessa samtal med pedagogerna kommit fram till hur de ser pÄ sin verksamhet gÀllande lek och vart de lÀgger sin fokus, vilka förestÀllningar de har om lek och hur de anvÀnder sig av denna i skolförberedande syfte.Min insamlade empiri analyserades utifrÄn vald teori och tidigare forskning. Genom analys av observationerna har jag kunnat se om pedagogernas syn pÄ sin verksamhet besvarat de frÄgestÀllningar jag har.Jag kunde hÀr tydligt sÄ bÄde likheter och skillnader mellan de olika förskoleklassernas verksamheter. Likheter sÄ som att pedagogerna i förskoleklasserna Àr ense om att barnen stÄr i fokus vilket man förstÄr av deras pedagogiska kunskap som kom fram under vÄra samtal. Men jag upptÀckte ocksÄ att vÀgen till kunskap lÄg pÄ olika fokus dÀr kommunala skolan fokuserade pÄ kunskapen som sÄdan, med formella arbetspass i lÀroböcker medan förskoleklasser med Waldorfpedagogik var mer intresserade att fÄ igÄng processer som leder till kunskap hos barnen genom att socialisera barnen genom fri lek..

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger pĂ„ hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men frĂ€mst hur de beskriver och hanterar ett grĂ€nsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna har tre aspekter kunnat utlĂ€sas som viktiga dĂ„ det gĂ€ller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett grĂ€nsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna Ă€rSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Gymnasieutbildningen i Sverige Àr en frivillig skolform dÀr 98 procent av Sveriges ungdomar pÄbörjar ett program. Skolreformer och större klasser prÀglar gymnasieskolan och stÀller nya krav pÄ det pedagogiska arbetet. Studier har visat att stökig arbetsmiljö och hög frÄnvaro Àr nÄgra av de problem som förekommer inom gymnasieskolan. Forskning kring förebyggande metoder för beteendeproblem i grundskola har visat att ett uppmuntrande och strukturerat lÀrarledarskap Àr en viktig komponent för adekvat skolmiljö och goda studieresultat hos elever. Oganizational behavior management Àr en metod inom organisations- och ledarskapsutveckling baserad pÄ inlÀrningspsykologi.

Syfte:  Syftet a?r att underso?ka diskrepansen mellan Karria?rcentrums och studenternas uppfattningar av Karria?rcentrums verksamhet. Detta fo?r att kunna sta?rka sin image, identitet och profil fo?r att o?ka deltagandet pa? fo?rela?sningarna.  Metod och empiri: Studien baseras pa? en kvalitativ underso?kning i form av enskild intervju samt fokusgruppsintervju. De som studerats a?r Karria?rcentrum och studenter.

Bakgrund: Om en organisation har en misstanke om att de har bristande kunskap om sina kunders behov och önskningar samt deras uppfattningar och vÀrderingar om det utbud av produkter eller tjÀnster organisationen erbjuder, kan denna organisation fÄ svÄrt att behÄlla sina kunder och fortsÀtta sin existens pÄ marknaden. Svensk-Spanska Handelskammaren i Madrid uppfattade sig ha en nÄgot lÀgre medlemsaktivitet samt en nÄgot högre medlemsomsÀttning Àn vad som var önskvÀrt, och ville dÀrför undersöka och bÀttre lÀra kÀnna sina medlemmars önskningar och behov.Syfte: Syfte med denna uppsats blev dÀrför att kartlÀgga Handelskammarens tjÀnsteutbud samt att ta reda pÄ hur Handelskammarens medlemmar vÀrderar organisationens verksamhet. Detta för att slutligen kunna fÄ en uppfattning om hur medlemmarnas tillfredsstÀllelse pÄverkar deras framtida beteende inom organisationen.Genomförande: Syftet med uppsatsen ville vi nÄ genom dels en kvalitativ- dels en kvantitativ datainsamling. För att fÄ förstÄelse för vad medlemmarna förknippar med Handelskammaren och dess verksamhet utfördes individuella intervjuer med sju stycken medlemmar. DÀrefter för att bredda undersökningen genomfördes en enkÀtundersökning bland de resterande 218 medlemmarna.Resultat: Med hjÀlp av insamlad empiri och teori presenterar uppsatsen medlemmarnas vÀrderingar av Handelskammarens verksamhet.