Uppsatsens titel: Revisionspliktens avskaffande för smĂ„ aktiebolag- förekomsten av frivillig revision Seminariedatum: 2007-06-07 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, företagsekonomi:redovisning, 10 poĂ€ng Författare:Per Nilsson, Bashkim Rogova Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: revisionsplikt, frivillig revision, smĂ„ aktiebolag, intressenter, förtroende Syfte: Syftet med denna utredning Ă€r att förutsĂ€ga hur revisionen kommer att förĂ€ndras som ett resultat av avskaffandet av revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag. Vi vill speciellt studera hur den frivilliga revisionen kommer att skilja sig frĂ„n den lagstadgade. Metod: För att utreda detta outforskade omrĂ„de anvĂ€ndes kvalitativ metod med betoning pĂ„ grundad teori. VĂ„r empiriska undersökning genomfördes i tvĂ„ steg. I första hand studerades debatten pĂ„ omrĂ„det, vilket genererade intressanta intervjufrĂ„gor till vĂ„ra semistrukturerade intervjuer med berörda intressenter.

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lÀrare i dans pÄ gymnasiet definierar, tillÀmpar och undervisar koder och konventioner utifrÄn Àmnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslÀrare verksamma pÄ olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lÀrarna Àr överens om att koder och konventioner handlar om upptrÀdandet i en danssal, om förvÀntningar pÄ elevens eget ansvar för sin danstrÀning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt Àr ocksÄ att lÀrarna utifrÄn sina egna dansbakgrunder och uppfattningar vÀljer ut de koder och konventioner de vill upprÀtthÄlla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, dÀr vi Àven ser djupare pÄ hur dÄtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhÄllande till ordning och uppförande samt betygssÀttning..

Detta arbete undersöker vad de lÀrare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angÄende respons pÄ elevers skriftliga arbeten inom svenskÀmnet. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lÀrarnas uppfattningar jÀmfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons pÄ elevers skriftliga arbeten i svenskÀmnet. Sex av tio lÀrarinformanter nÀmnde exempelvis att respons pÄ den globala textnivÄn prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det Àr vanligt förekommande att lÀrarrespons prioriterar den lokala textnivÄn i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lÀrarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Detta examensarbete Àr en undersökning om hur förÀldrar till barn pÄ tvÄ förskolor ser pÄ skapande verksamhet i förskolan. Den undersökningsmetod som har anvÀnts Àr en kvalitativ enkÀtstudie med öppna frÄgor. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förÀldrar resonerar kring skapande verksamhet och vilka förestÀllningar de ger uttryck för. De frÄgestÀllningar som arbetet har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur ser förÀldrar pÄ skapande verksamhet i förskolan? Hur definierar förÀldrar skapande verksamhet i förskolan? De teoretiska utgÄngspunkter som tas upp i arbetet Àr definitioner och teorier om skapande, lek, fantasi och kreativitet.

De allra flesta vet vad AllmÀnna ReklamationsnÀmnden (ARN) Àr, det Àr en vedertagen verksamhet idag. MÄnga vet att den finns men saknar kunskap om vad den egentligen gör. ARN Àr en statlig myndighet som opartiskt prövar enskilda konsumenttvister mellan konsumenter och nÀringsidkare. Syftet med uppsatsen Àr att klargöra hur ARN:s verksamhet fungerar, varför ARN kom till och syftet med dess arbete. Kan andra Àn de inblandade pÄverka tvisten? Hur ser verksamheten ut? .

Problembakgrund & Problemdiskussion: Revisionsplikten avskaffades i Sverige november 2010 och berörde framförallt smÄföretagarna, vilka nu fick möjligheten att frivilligt efterfrÄga eller avstÄ revision. För att ett svenskt aktiebolag skall fÄ undantas revisionskravet har regeringen arbetat fram egna grÀnsvÀrden utifrÄn Europakommissionen tidigare satta. Dessa grÀnsvÀrden för Svenska aktiebolag Àr (belopp i tkr); NettoomsÀttning 3 000, balansomslutning 1 500, och maximalt tre antal anstÀllda. För att ett svenskt aktiebolag enligt dessa grÀnsvÀrden skall undantas revisionsplikten fÄr de maximalt överstiga ett av tre satta grÀnsvÀrden. Svenska aktiebolag vilka överstiger tvÄ av dessa grÀnsvÀrden vart av de tvÄ senaste bokslutsÄren blir sÄledes revisionspliktiga.

FörvÀntningsgapet inom revisionen Àr en sedan lÀnge identifierad problematik för revisorer och revisionsbyrÄer. Ett förvÀntningsgap uppstÄr dÄ bestÀllaren av en revisionstjÀnst har en uppfattning av vad som ska innefattas i tjÀnsten vilken inte stÀmmer överrens med vad revisorn menar Àr dennes jobb. Uppsatsens syfte Àr att beskriva mikroföretagares syn pÄ förvÀntningsgap utifrÄn deras relation med sin revisor och sedan analysera om det finns indikationer pÄ ett samband mellan ett upplevt eller icke upplevt förvÀntningsgap och mikroföretagares instÀllning till frivillig revision.För att uppfylla uppsatsens syfte har vi intervjuat fem stycken mikroföretagare. Resultatet visar att ingen av de intervjuade mikroföretagarna upplever nÄgot förvÀntningsgap i deras relation till sin revisor. Vi analyserar och presenterar tÀnkbara anledningar till det obefintliga förvÀntningsgapet.

Skogsindustribranschen hör till föregÄngarna vad gÀller hÄllbarhetsredovisning. Detta beror bland annat pÄ branschens miljöpÄverkande karaktÀr vilket gör att allmÀnheten har ett stort intresse för företagens hÄllbarhetsarbete. Företagen anvÀnder dÀrför sin hÄllbarhetsredovisning som ett marknadsföringsverktyg, för att legitimera sin verksamhet samt för att ge omvÀrlden insyn i företagens verksamhet. VÄr undersökning Àr en fallstudie som baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en representant frÄn respektive skogsbolag. Ett statligt och fem framstÄende privata bolag ingÄr i undersökningen.

Vi ville med detta arbete fördjupa oss i vad begreppet musiskt innebÀr för oss som blivande lÀrare i grundskolan. Vi har studerat aktuell litteratur i Àmnet samt gjort ett antal intervjuer med personer som Àr verksamma i grundskolan. I begreppet musiskt ryms all skapande verksamhet sÄsom musik, dans, bild, drama och rörelse. MÀnniskan ses som en helhet i en helhet och bör dÀrför inte leva i en uppdelad tillvaro. I skolan innebÀr detta att allt lÀrande ska ingÄ i ett meningsfullt sammanhang och att det ska vara lustfyllt.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmÄga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar pÄ den enskilde individen att sÄlla bland stora mÀngder information har olika individer skilda förutsÀttningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och vÀlbefinnande hos medarbetarna pÄverkar kommunikationstillfredsstÀllelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt vÀlbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control anvÀnts. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes pÄ en förvaltning i Tidaholms kommun i VÀstra Götalands lÀn dÀr de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Uppsatsen syftar till att undersöka regelverket kring och riskerna med momsfördelningstal och den frivilliga skattskyldigheten för mervÀrdesskatt i allmÀnhet. Utöver undersökningen har Àven tillÀmpningen av momsfördelningstal och de faktiska konsekvenserna pÄvisats genom exemplifiering, intervjuer och studerande av litteratur pÄ omrÄdet. Uppsatsen följer den rÀttsdogmatiska metoden, ett inifrÄn- och utperspektiv. Vad sÀger lagen och vilka pÄföljder och konsekvenser innebÀr den? LÀsaren kommer fÄ en inblick i de risker som fastighetsbranschen stÄr inför med den gÀllande lagstiftningen. MervÀrdesskatten Àr en indirekt konsumtionsskatt.

Titel: Frivillig revision ? Varför vÀljer aktiebolagets företrÀdare att ha eller inte ha revisor?NivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Annelie Molin och Eva WidellHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2012 ? MajSyfte: I denna pilotstudie vill författarna se varför företrÀdarna har valt att ha eller inte ha revisor i bolaget, sedan möjligheten med frivillig revision infördes.Metod: Författarna har anvÀnt sig av enkÀter som de skickat ut till bolagen, samt formulÀr till Bolagsverket och Skatteverket. Med hjÀlp av böcker, vetenskapliga artiklar och rapporter etc har författarna sedan analyserat svaren de fÄtt.Resultat och slutsats: Det finns en ekonomisk vinnig med i resonemanget kring valet av att ha revisor eller inte ha revisor och det Àr viktigt för den enskilde företrÀdaren att noggrant analysera för- och nackdelarna och utifrÄn detta göra sina val.Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att följa upp studien om nÄgot Är och se om Äsikterna bland berörda parter förÀndras vartefter tiden gÄr.Uppsatsens bidrag: Pilotstudien kan ge framtida forskare en inblick i hur bolagens företrÀdare uppfattar den frivilliga revisionen och anledningen till varför de gör pÄ ena eller andra sÀttet i dagslÀget. Med hjÀlp av pilotstudien kan de sedan utveckla egna idéer till nya forskningsfrÄgor eller att utveckla sina egna tjÀnster som riktar sig till bolagen..

Arbetets art: Examensarbete LAU 370 ? 15hp GöteborgsUniversitet lÀrarprogrammets allmÀnnautbildningsomrÄde.Titel: Skapande verksamhet och kultur i skola ochsamhÀlleFörfattare: Rima Somi & Anna SjödinTermin och Är: VÄrterminen 2009Kursansvarig institution: För LAU370: Sociologiska institutionenHandledare: Joakim ForsemalmExaminator: Ninni TrossholmenRapportnummer: VT-09-1190-10Nyckelord: Skapande verksamhet, estetiska lÀroprocesser,fantasi och kreativitet, lekfullt lÀrande,lustfyllt lÀrande, integrering.______________________________________________________________________SammanfattningSyftet med det valda omrÄdet Àr att vi vill uppmÀrksamma vilken syn lÀrare har och i vilken utstrÀckning desedan bemöter och anvÀnder sig utav omrÄden inom de skapande verksamheterna (musik, dans, drama, slöjd,bild). Vi undersöker vilka hinder, respektive möjligheter lÀrare ser vid integrering av de skapande Àmnena iskolan, samt om det finns en koppling mellan kulturutbudet och skapande verksamhet och Àven hur det kankopplas samman med verksamheten i skolan.Valet av metod blev kvalitativa intervjuer vilket utfördes med kultursamordnare, kulturombud och lÀrare pÄolika skolor som arbetar inom skolans tidigare Är. Genom litteratur, förelÀsningar, styrdokument och teorierom de skapande verksamheterna och vÄra intervjufrÄgor, ville vi finna svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar ochdÀrmed besvara vÄrt syfte.Vi anvÀnde oss utav en bandspelare och antecknade Àven dÄ vi genomförde intervjuerna, för att sedan skrivaut, analysera och tolka intervjuerna som gjordes.I vÄr undersökning har vi kommit fram till att lÀrares syn, bemötandet och anvÀndande av skapandeverksamhet och hur man anvÀnder sig utav kulturutbudet, beror pÄ lÀrarnas intressen, kunskap, erfarenheter,resurser och tid. LÀrare arbetar med att integrera skapande verksamheterna i skolans övriga Àmnen bÄde i ochutanför klassrummet, genom att anvÀnda sig utav kulturutbudet som finns i samhÀllet vilket kan vara besök pÄolika museer, bibliotek, gÄ pÄ olika förestÀllningar och fÄ besök av kulturskolan.

Miljön Àr en viktig del i dagens samhÀlle och den tvingande lagstiftningen stÀller stora krav pÄ företagens miljöarbete. En miljöcertifiering enligt ISO 14001 Àr frivillig för företagen att anvÀnda sig av och syftar till att förbÀttra företagens miljöarbete. Med ISO 14001 följer Àven stora kostnader i bÄde pengar och tid. Företagen i vÄr undersökning vilka inte Àr certifierade anser att fördelarna inte övervÀger kostnaderna men trots detta försöker de driva sin verksamhet sÄ miljövÀnligt som möjligt. Ett företag mÄste kunna konkurrera pÄ sin marknad och i sin tur uppfylla de krav som deras kunder stÀller.

Varje Är behandlas ungefÀr 8000 personer i slutenvÄrd för malign tumör i bröstkörteln. Bröstcancer Àr idag en av de vanligaste dödsorsakerna hos medelÄlders kvinnor i Sverige. NÀr kvinnor drabbas av bröstcancer Àr det viktigt att de fÄr den information de behöver. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av information i samband med undersökning och behandling hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys.