Skolan är en viktig arena för att främja barns långsiktiga hälsa samt att elever ska uppleva idrott och hälsa undervisningen som något positivt. Utifrån denna kunskap har syftet för studien utformats. Uppsatsens syfte var att, utifrån ett genusperspektiv, undersöka elevers upplevelse av skolämnet idrott och hälsa. Studien byggde på två fokusgruppsdiskussioner, en med pojkar och en med flickor i årskurs nio. Fokusgruppsintervjuerna har analyserats med inspiration från systematisk textkondensering.

Landskapsarkitektur är starkt kopplat till fysisk hälsa. Idag finns ett ökande intresse att forska kring fysisk hälsa och miljön omkring oss men lite forskning finns ännu inom området. Det fysiska och psykiska är viktigt för hälsa och inom dansen återfinns positiva effekter rörande båda. Idag håller dansare främst till inomhus, bort ifrån folks vardag. Huvudsyftet med mitt examensarbete var därför att ta fram kriterier för hur en plats för dans- en dansanläggning - fysiskt bör se ut och var en sådan bör placeras. Kriterierna kan sedan användas i vidare studier. Med hjälp av en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer formulerades kriterierna och med hjälp av kriterierna togs slutligen ett konceptuellt gestaltningsförslag fram. Huvudfrågeställningen jag använde mig av var: Vad krävs av en plats för att den ska fungera för dansträning utomhus? Och för att svara på det behövde jag även veta om dansare vill och kan dansa utomhus vilket således var min andra frågeställning. För att en plats ska kunna lämpa sig för fysisk aktivitet fordras att den möter aktivitetens specifika krav.

Min uppsats är en jungiansk analys av Mevlevi-orderns dansritual. Min C-uppsats, Den dansande imaginationen, behandlade dansterapi utifrån den jungianska psykologins teorier och analysen av dansritualen är en fortsättning på temat om dans som ett redskap i den terapeutiska processen.Syftet med min uppsats är att utifrån den jungianska psykologins teorier få en fördjupad förståelse för den psykiska process som ritualen återspeglar. Min frågeställning är följande:Vilken psykologisk innebörd får Mevlevi-orderns dansritual om jag analyserar den utifrån den jungianska psykologins teorier?Jag har analyserat utifrån arketypteorin och teorin om individuationsprocessen som innebär en fortgående psykisk växt som leder fram till mötet med en gudomlig inre själskärna, Självet. Forskningsmetoden jag har använt mig av är en hermeneutisk textanalys och texten jag har analyserat är Friedlanders redogörelse för dansritualen.

This essay concerns dance as an exhibition object by examining the permanent exhibition at The Museum of Dance in Stockholm, Dansmuseet. Due to its dependence on the temporality and movement of the lived body, dance does not easily lend itself to being exhibited in a traditional exhibition display; and since the live dance performance itself is ostensibly absent at the exhibition display, other means of representation must be relied upon in order to evoke the exhibition visitors? experiences of time and movement as well as the feeling of dance. Starting from a phenomenological first-person perspective, as an exhibition visitor, I present three ways in which such experiences may come about. The cross-section of the experience evoked and the means that trigger them are intermedial, spatial, and performative taking their departure in the visitor?s pre-understanding of dance..

Bakgrund: En åldrande befolkning innebär ett ökat behov av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bättre hälsa och bidrar till minskade hälsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande effekter hos äldre över 60 år. Metod: Metoden var en allmän litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanställdes utifrån musikens och dansens effekter på äldres hälsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som värdefulla interventioner för att öka äldres upplevda välbefinnande och livskvalitet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att ta reda på om elever som gått igenom gymnasiets estetiska dansprogram upplever att de genom dansen utvecklat/stärkt olika psykosociala förmågor samt fysiska kapaciteter. De frågeställningar studien utgick ifrån är:Uppger eleverna att dans som uttrycksform stärker självkänsla, självförtroende och självmedvetenhet?Uppger eleverna att dans som uttrycksform stärker kroppskontroll/kroppskännedom?Uppger eleverna att dans som uttrycksform utvecklar den sociala förmågan?Är det någon del av dansen (dansundervisningen) som verkar vara speciellt utvecklande vad gäller ovanstående frågeställningar?MetodMetoden som använts är en kvantitativ enkät med till viss del kvalitativa ansatser, där före detta elever på gymnasiets estetiska program med dansinsriktning utgjort undersökningsgruppen. Totalt inkom 45 svar och dessa har analyserats kvantitativt och tolkats utifrån ett abduktivt teoretiskt ramverk bestående av fenomenologi, socialpsykologi med stöd av tidigare forskning.ResultatResultaten visar att majoriteten av eleverna upplever att dansen har bidragit till (i stor utsträckning eller delvis) att stärka deras självkänsla, självförtroende, självmedvetenhet, kroppskontroll/kroppskännedom samt till att öka deras sociala förmåga. De delar inom dansundervisningen som visat sig vara mest utvecklande för de psykosociala förmågorna är möjligheten att stå på scen, improvisationen samt det egna skapandet.

Bakgrund: användandet av och intresset för komplementär- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i världen och i Sverige vilket innebär en utmaning för framtidens hälso- och sjukvård. Komplementär- och alternativmedicin (KAM) består av en mängd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM är de kroppsliga- själsliga terapierna som fokuserar på interaktionen mellan hjärnan, själen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv inställning till och en öppenhet inför användandet av KAM, dock anser de att de inte har tillräcklig kunskap inom området.

Är det möjligt att skapa en lanseringswebbsida för ett TV-/dataspel som både är användarvänlig och lever upp till målgruppens förväntningar? Med hjälp av Tommy Sundströms användbarhetsteori och andra hjälpmedel ska en fiktiv lanseringssida byggas för att testas på en målgrupp. Först samlade jag in ett urval av spelwebbsidor som jag sedan begränsade till tre. Dessa tre spelsidor analyserade jag utefter användbarhetsteorin där jag granskade typografin, navigationen och hastigheten. Från denna analys och med hjälp av användbarhetsteorin byggde jag sajten Bravocharlie.

Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva, analysera och jämföra olika personalkategoriers uppfattning om arbetet för att nå en skola för alla. De personalkategorier som deltagit i undersökningen är personal i en förskola, klasslärare och specialundervisande lärare i en låg- och mellanstadieskola, totalt 10 personer. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats och intervjuer har använts för datainsamlingen. Teoretisk utgångspunkt har varit socialkonstruktivismen där förskola och skola ses som två olika sociala konstruktioner skapade av människor utifrån behov i samhället. I undersökningen har framkommit många likheter men också vissa skillnader i hur de olika personalkategorierna ser på en skola för alla.

Studiens syfte är att undersöka relationen mellan dansföreställningar, skapade för att visas för gymnasieelever, och gymnasieskolans verksamhet. Syftet är även att undersöka hur koreograferna till dessa föreställningar använder sig av gymnasieskolans styrdokument, vad koreograferna tänker om lärares syn på en dansföreställnings relation till gymnasieskolan samt vilka relationer författaren ser mellan föreställningarna och styrdokumenten. I studien används kvalitativa intervjuer med tre koreografer och observationer av dansföreställningar som koreograferna skapat. Resultatet visar att ingen av koreograferna använt sig av skolans styrdokument när de skapat föreställningarna, två av koreograferna kan dock tänka sig att göra det. Föreställningarna relateras istället till skolans verksamhet genom koreografernas uppfattningar om ungdomars liv och genom uppfattningen att skolelever bör få se dans.

Syftet med denna studie är att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lärare och pedagoger uppfattar möjligheter och svårigheter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv på den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagogers syn på social kompetens i förskola och skola. Vi vill se om det skiljer sig åt mellan förskola och skola. Metoden som vi använt oss av är kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer är genomförda med sex stycken pedagoger på två olika skolor under vår VFU-period. Vi ställde frågor till varje pedagog som bl.a.

Denna undersökning handlar om elevers kunskaper och uppfattningar angående höstlöven och nedbrytning i naturen. Studien har gjorts på två skolor i årskurs 3. Skola A har profilen ?Natur och Miljö? och skola B är en större skola utan profil. Syftet med arbetet är dels att kartlägga elevers föreställningar om nedbrytning i naturen och dels att undersöka hur man kan arbeta med ämnet i skolan för att få en god lärandemiljö.

Studiens syfte var att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv används för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lärare och två handledare på tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lärares och handledares upplevelser kring samverkan mellan skola och arbetsliv. Intervjufrågorna var uppdelade i två teman rörande samverkan. I det första temat låg fokus på elevers lärande ute på praktikplatserna och hur kvaliteten på lärandet påverkas av den samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD.