SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar pÄ lektionerna motiverar detta.FrÄgestÀllning:? Vilka faktorer pÄverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet pÄ lektionerna?? Vad krÀvs för att eleverna aktivt ska vilja delta pÄ lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med lÄg deltagande pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjÀlp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter Àr en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehÄllet Àr för enformigt och skulle istÀllet vilja Àgna sig Ät mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstÄr inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta vÀljer att inte nÀrvara pÄ lektionerna eftersom de kÀnner sig dÄliga.

Vad som motiverar ungdomar till fysisk aktivitet i skolan kan variera pĂ„ grund av flera olika faktorer. Är det lektionsinnehĂ„llet, lĂ€raren, förĂ€ldrarna, betygen eller kompisarna som bestĂ€mmer om eleverna Ă€r fysiskt aktiva eller inte? Den hĂ€r studien undersöker vad som motiverar bĂ„de de aktiva och inaktiva eleverna till fysisk aktivitet i skolan samt hur lĂ€rare arbetar för att motivera sina elever. Undersökningsmetoderna i studien har varit bĂ„de kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig pĂ„ 49 ifyllda enkĂ€ter av bĂ„de killar och tjejer frĂ„n grundskolans senare Ă„r samt tre intervjuer med behöriga lĂ€rare inom Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa. Studien visar att ungdomar motiveras till fysisk aktivitet i skolan mest för att det Ă€r roligt, de mĂ„r bra av det och för betygen. De inaktiva ungdomarna motiveras till fysisk aktivitet i skolan om de fĂ„r mer möjlighet att pĂ„verka lektionsinnehĂ„llet och ett varierat utbud av aktiviteter.

MÀnsklig kompetens och motivation hos anstÀllda Àr nÄgra av flera viktiga delar i en framgÄngsrik organisation. Genom att fokusera pÄ bÄde individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framÄt. Motivation Àr viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda pÄ vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer pÄ ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan anvÀnda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, tvÄ avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Syftet med denna studie var att avgöra vilka attityder idrottslÀrare har till nivÄgruppering inom Àmnet Idrott och HÀlsa samt vilka argument de har för att anvÀnda eller inte anvÀnda sig av arbetssÀttet. Studien undersöker Àven vilka för- och nackdelar idrottslÀrarna ser med nivÄgruppering samt hur de löser det rent praktiskt. Den metod som anvÀnts Àr en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer och mÄlgruppen har varit lÀrare som undervisar i Àmnet Idrott och HÀlsa. En jÀmförelse har gjorts mellan idrottslÀrare med lÄng erfarenhet och idrottslÀrare med kortare erfarenhet för att se om erfarenhet av yrket pÄverkar synen pÄ arbetssÀttet. Resultatet visar att majoriteten av idrottslÀrarna Àr positivt instÀllda till nivÄgrupperad undervisning men att de inte kan anvÀnda sig av arbetssÀttet sÄ ofta de vill pÄ grund av bristande resurser. Samtliga idrottslÀrare i undersökningen var överens om att den idrottsliga utvecklingen gick snabbare för alla elever i en klass, oavsett vilken grupp de tillhörde, nÀr nivÄgruppering anvÀndes jÀmfört med sammanhÄllen undervisning. Den slutsats som kan dras av undersökningen Àr att nivÄgruppering kan gynna alla elever i en klass om det anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslÀrare pÄ grundskolans tidigare Är definierar begreppet hÀlsa, hur de arbetar med begreppet i sin undervisning samt hur de förbereder eleverna för möjligheten till ett hÀlsosamt liv i framtiden.Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer med fyra behöriga idrottslÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa. Samtliga idrottslÀrare arbetar inom samma kommun pÄ tvÄ olika skolor, i en ort söder om Stockholm.Resultatet av intervjumaterialet Àr att idrottslÀrarna var eniga om att de genom sin undervisning i hÀlsa vill skapa positiva upplevelser av fysisk aktivitet. DÄ samtliga arbetar i skolans tidigare Är menar de att den fysiska aktiviteten Àr den frÀmsta pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa, att eleverna fÄr rörelseglÀdje och tycker det Àr roligt med fysisk aktivitet samt att de fÄr kroppskÀnnedom, sedan menar de att man kan arbeta vidare med kopplingen mellan fysisk aktivitet och hÀlsa. Att eleverna fÄr lÀra sig sambandet mellan fysisk, psykisk och social hÀlsa, men ocksÄ att kÀnna sig delaktig och kÀnna att man Àr en i sammanhanget. Ett livslÄngt lÀrande om hÀlsa var de flesta idrottslÀrarna medvetna om att ge sina elever.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att studera hur grundskolelÀrare i de yngre Äldrarna i Àmnet idrott och hÀlsa motiverar elever att delta i undervisningen.1. Hur uppfattar idrott och hÀlsa lÀrare motivation?2. Vilka tillvÀgagÄngssÀtt anser idrott och hÀlsa lÀrare att man skall anvÀnda sig av för att motivera till ökad deltaktighet?3.

I dagens postmoderna samhÀlle har mÀnniskor blivit mer och mer inaktiva. Eftersom fysisk aktivitet inte lÀngre ingÄr som en naturlig del i vardagen, mÄste varje individ ta ansvar för sitt motionerande pÄ egen hand. Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om betydelsen av att regelbundet vara fysiskt aktiv. Syftet Àr ocksÄ att jÀmföra Skolverkets forskningsstudie, som behandlar betydelsen av skolÀmnet Idrott och hÀlsa, och arbetets egen undersökning. Resultaten beskrivs utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur lÀrares tankar gÀllande hÀlsa i idrott och hÀlsa sÄg ut.Hur ser lÀrarna pÄ hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa? Hur arbetar lÀrarna med hÀlsoundervisningen? Upplever lÀrarna nÄgra svÄrigheter gÀllande hÀlsoundervisningen? MetodUndersökningen hade en kvalitativ ansats och resultaten baserades pÄ sex intervjuer som gjorts pÄ lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa. Samtliga intervjuer genomfördes pÄ lÀrarnas arbetsplatser dÀr Àven intervjuerna bandades. Sex verksamma lÀrare i Äldrarna 27-55 intervjuades dÀr samtliga undervisade i grundskolans tidigare Äldrar. ResultatResultaten visade pÄ att den övervÀgande delen av lÀrarna delade en gemensam uppfattning om att hÀlsa var nÄgot som avgjordes av bÄde fysiska, psykiska och sociala faktorer som behövde vara i balans. Detta var nÄgot som lÀrarna menade att eleverna skulle fÄ möjlighet att utveckla i undervisningen.

Detta examensarbete ?r en litteratur?versikt. Litteraturstudiens syfte ?r att unders?ka hur forskningen beskriver dansl?rares ledarskapskompetens och dess betydelse f?r det pedagogiska arbetet med att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation f?r att n? kunskapsm?len. Studien behandlar ocks? vilka pedagogiska metoder som l?rare kan anv?nda f?r att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation samtidigt som l?raren s?kerst?ller att kunskapsm?len uppn?s.

I kursplanen för Àmnet idrott och hÀlsa stÄr det att man skall ha ett grundlÀggande hÀlsoperspektiv som utvecklar eleven pÄ ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Elevens syn pÄ Àmnet idrott och hÀlsa fÄr stor betydelse bÄde i de yngre Äldrarna men Àven i senare skeenden i livet.Studier visar att fysisk rörelse frÀmjar sÄ vÀl lÀs- och skrivinlÀrning som rumsuppfattning och motorisk fÀrdighet. Elever som inte Àr fysiskt aktiva riskerar utanförskap dÄ de vÀljer att inte delta i idrottsundervisningen. Orsaker bakom detta problem kan exempelvis vara rÀdsla för att misslyckas inför sina kamrater eller rÀdslan för att vara sÀmre Àn de övriga. VÄrt syfte med undersökningen har varit att finna orsaker till varför elever vÀljer att inte delta i idrottsundervisningen och frÄgestÀllningarna vi anvÀnt oss av Àr: Varför vÀljer elever att inte delta i idrottsundervisningen och hur ser dessa elever pÄ idrottsÀmnet?I vÄr kvalitativa studie, med Ätta informanter, har det uppdagats tvÄ stora anledningar till varför eleverna inte deltar; dÄlig sjÀlvkÀnsla samt bristande motivation.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrares förutsÀttningar för att implementera den nya lÀroplanen Lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa. Detta har undersökts med utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:-­? Hur Àr lÀrarnas syn pÄ Àmnet idrott och hÀlsa?-­? Hur ser lÀrarna pÄ sina praktiska förutsÀttningar att bedriva sin undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa?-­? Hur upplever lÀrarna implementeringsarbetet kring Lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodStudien har en kvalitativ ansats. Resultaten Àr baserade pÄ semistrukturerade intervjuer med sex lÀrare i idrott och hÀlsa. Respondenterna Àr verksamma pÄ grundskolor i Stockholms lÀn.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur lÀrare och elever ser pÄ betyg och bedömning i Àmnet idrott och hÀlsa och hur lÀrarens planering pÄverkas av betyg och bedömning. Min frÄgestÀllning var:? Hur tÀnker lÀrare i idrott och hÀlsa kring betyg och bedömning?? PÄ vilka sÀtt menar lÀrare att betygssÀttningen pÄverkar planeringen av Àmnet idrott och hÀlsas innehÄll?? Vilken kunskap har eleverna om betyg? MetodJag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer för att komma mitt forskningsomrÄde in pÄ djupet. Intervjuerna skedde med tre lÀrare och fyra olika grupper med elever, totalt 12 elever. Grupperna varierade i storlek, frÄn tvÄ elever till fyra elever i varje. ResultatLÀrarna menar att betygssÀttningen och bedömningen pÄverkar planeringen i Àmnet.

Detta arbete handlar om stressade barn i skolan. Syftet med detta arbeteÀr att skapa förstÄelse för vad som gör barn stressade i skolan och hÀrigenom ge förutsÀttningar för att kunna hantera de faktorer som skapar denna stress. Denna undersökning Àr begrÀnsad till tiden kring och under idrottslektionen och hÀrmed Àr studien inriktad pÄ att klargöra stressen i samband med idrottslektionen.Stress Àr speciella krav som vÄr kropp utsÀtts för. Det finns bÄde positiv och negativ stress och bÄda Àr en del av livet. Orsaker till stress hos barn Àr framförallt förÀldrarnas och andras vuxnas förhÄllningssÀtt i olika situationer.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga en grupp tonÄrskillars ridintresse samt att se hur detta intresse kan ha pÄverkat deras identitetsutveckling. Deltagare i studien var sex tonÄrskillar i Äldrarna 17 till 19 Är. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av öppna, explorativa tematiserade intervjuer. Resultaten visade att det framförallt var tvÄ saker som var viktiga för killarna med deras ridintresse, dels att prestera genom tÀvlande och dels kontakten med hÀsten. Andra saker som ocksÄ hade viss betydelse var det sociala umgÀnget med andra mÀnniskor som rider samt utövandet av en idrott.

Studiens syfte var att jÀmföra gymnasieelevers och gymnasielÀrares upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa i relation till deras erfarenheter av idrottsinriktade aktiviteter pÄ fritiden. Dessa upplevelser tolkades sedan mot bakgrund av Àmnets styrdokument för att se eventuella likheter och skillnader. Intervjuer genomfördes med sex elever i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet samt deras idrottslÀrare som hade haft lektioner tillsammans i ca 1,5 Är. Resultatet av intervjuerna visade att lÀraren saknade tydliga mÄlformuleringar i styrdokumenten. Eleverna hade i regel varierande uppfattningar kring Àmnets syfte, mÄl och betygskriterier i förhÄllande till lÀrarens undervisning.