Syftet med studien Àr att, med inspiration hÀmtad frÄn Antonovskys KASAM - begrepp se hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa uppfattar och tolkar begreppet hÀlsa. Vilken syn har idrott och hÀlsa - lÀrare pÄ begreppet hÀlsa?Hur kan idrott och hÀlsa - lÀrarnas syn pÄ begreppet hÀlsa diskuteras och analyseras i ljuset av Antonovskys KASAM - begrepp? Jag har genomfört tre kvalitativa intervjuer. För att intervjuerna skulle bli givande för min studie har mina funderingar kopplats samman med min litteratursökning dÀr det finns liknande studier gjorda. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjuform. De intervjuade lÀrarna har en klar uppfattning om begreppet hÀlsa, men deras syn innefattar endast fysisk aktivitet. HÀlsa Àr stort och brett vilket leder till att begreppet blir svÄrt att definiera vilket kan vara en orsak till att lÀrarna endast ser hÀlsa som en fysisk aspekt.

Rummets Koreografi Àr en undersökning av sambandet mellan rummets utformning och kroppens rörelser. De Tre första rummen undersöks genom improvisation utifrÄn begreppen möjliga rörelser, planerade rörelser och oundvikliga rörelser. PÄ samma sÀtt som stycken och koreografier föds ur improvisation blir den fjÀrde och sista rumsimprovisationen till en skissprocess dÀr den skapar verktyg för ett framtida yrke som inredningsarkitekt..

Uppsatsens syfte var att öka kunskapen om dansundervisning i förskolan och undersöka vilka skillnader och/eller likheter som framkom vid barnens rörelseval och rörelsemönster vid dansaktiviteter i förskolan. Vid sex tillfÀllen under en treveckorsperiod besökte vi en förskola för att dÀr genomföra dansundervisning med en femÄrsgrupp. Studien utgick frÄn ett genusperspektiv och de första tre danstillfÀllena var könsstereotypt utformade och de tre resterande var könsneutralt utformade. Vi var deltagande observatörer under danstillfÀllena och insamlade empirin genom direktobservationer samt med hjÀlp av videokamera. Materialet kompletterades ytterligare i form av metasamtal, vilka vi genomförde med barnen vid varje danstillfÀlle.

Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsÀttande lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa beskriver sitt arbete med bedömning. FrÄgestÀllningarna som besvarades var, hur lÀrarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lÀrarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgÄtt frÄn ramfaktorteroin. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi intervjuat elva lÀrare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrare arbetar med att synligöra lÀrandet och kunskapskraven i Àmnet idrott och hÀlsa. Studien syftar Àven till att undersöka om elevernas uppfattningar av lÀrandet överensstÀmmer med det som deras lÀrare avser att lÀra ut.FrÄgestÀllningarna jag försöker besvara Àr: Hur arbetar lÀrarna med att kommunicera kunskapskraven i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur överensstÀmmer idrottslÀrarna och deras respektive elevers uppfattningar kring vilket lÀrande som sker i Àmnet?MetodStudien bygger pÄ en kvalitativ undersökningsmetod med ett brett urval lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa samt deras elever frÄn grundskolans tidigare Är. Studiens resultat bestÄr av svar frÄn totalt fyra lÀrarintervjuer och fyra elevgruppsintervjuer, med fyra elever i varje grupp.ResultatUndersökningen visade att det förekom skilda uppfattningar av lÀrandet i Àmnet idrott och hÀlsa. Somliga hade en vÀldigt ytlig och aktivitetsfokuserad syn pÄ lÀrandet, medan andras uppfattningar prÀglades av kursplanens kunskaps kvalitéer och förmÄgor.

Syftet med vÄrt examensarbete var att studera om samverkan mellan föreningsidrotten och skolidrotten i projektform stimulerar till fysisk aktivitet och förÀndrad attityd till idrott hos eleverna. Vi valde att avgrÀnsa oss genom att göra undersökningen som en kvalitativ fallstudie av ett handslagsprojekt som Àr genomfört i PiteÄ lÀsÄret 2005/06. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervju med ansvarig idrottslÀrare och idrottsledare. Med eleverna i Är 6 pÄ Bergsviksskolan gjorde vi en kvalitativ enkÀtundersökning med en del kvantitativa frÄgor. Undersökningen vi gjort visar att alla berörda parter har varit vÀldigt positivt instÀllda till projektet.

Bakgrund: Att Ă„ldras medför ofta en naturlig begrĂ€nsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnĂ€mnderna verka för att gruppen Ă€ldre mĂ€nniskor fĂ„r behĂ„lla sin sjĂ€lvstĂ€ndighet under trygga förhĂ„llanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet pĂ„verkas av att ha ett socialt nĂ€tverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nĂ€tverk och levnadsvanor hos Ă€ldre. Metod: Studien bygger pĂ„ datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som Ă€r en pĂ„gĂ„ende studie. I studien har datamaterial frĂ„n 1372 deltagare anvĂ€nts. Data bearbetades med hjĂ€lp av SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) i en kvantitativ metod med hjĂ€lp av Spearmans rangkorrelation. Resultat: Resultatet visar att variabler valda med anknytning till socialt nĂ€tverk korrelerar med variabler valda ur deltagarnas levnadsvanor.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om extrem-/Àventyrssport hade en plats i kursen idrott och hÀlsa A. Vi valde att skicka ut förfrÄgningar till 20 skolor i Malmö och grannkommunerna, av dessa fick vi svar frÄn tio och endast fyra ville delta i undersökningen. Detta gjorde att vÄr undersökning omfattar fyra intervjuer med utbildade idrottslÀrare pÄ fyra olika gymnasieskolor i sydvÀstra SkÄne. I vÄrt resultat kom vi fram till att tre av lÀrarna hade extrem-/Àventyrssport vid ca fem lektionstillfÀllen per termin, och en hade inga lektioner alls med denna typ av aktivitet. Det var mÄnga faktorer som spelade in nÀr lÀrarna beskrev varför de inte hade sÄ mÄnga lektionstillfÀllen med anknytning till extrem-/Àventyrssport bland annat tid, resurser, skaderisk, engagemang och förutsÀttningar i nÀrmiljön. Alla lÀrare vi intervjuade hade en positiv instÀllning till extrem-/Àventyrssport i skolundervisningen och skulle gÀrna vilja fÄ in fler lektioner med denna form av aktivitet, eftersom det hjÀlper att stÀrka elevers sjÀlvkÀnsla, ger en allsidig trÀning och Àr ett bra verktyg för teambildning. Tre av dem sÄg det som vÀldigt viktigt att idrottsundervisningen i skolan följde med i utvecklingen, anammade de nya aktiviteter som ungdomar sysslar med utanför skolan och att extrem-/Àventyrssport hade blivit ett stort fenomen i samhÀllet.

SammanfattningHÀlsoundervisning Àr en uppsats pÄ avancerad nivÄ som Àr skriven under höstterminen 2012 vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm som omfattar 15 högskolepoÀng.Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att undersöka hur högstadielÀrare, i Àmnet idrott och hÀlsa, arbetar med hÀlsobegreppet i sin undervisning utifrÄn deras synsÀtt pÄ hÀlsobegreppet. UtifrÄn syftet har dessa frÄgestÀllningar vuxit fram:Vad har lÀrare i idrott och hÀlsa för synsÀtt pÄ hÀlsobegreppet?Hur undervisar lÀrare i idrott och hÀlsa sina elever i och om hÀlsobegreppet?MetodJag har anvÀnt mig av den kvalitativa ansatsen med fokus pÄ intervjuer. Urvalet Àr fem stycken lÀrare som undervisar i idrott och hÀlsa pÄ högstadiet. Metoden har anvÀnts för att fÄ stora och djupa svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen och förstÄelsen om varför vissa elever vÀljer att inte delta i Àmnet idrott och hÀlsa och vilka metoder lÀrare kan vidta för att öka deltagandet. Studien koncentreras utifrÄn elevernas perspektiv men tar Àven upp lÀrarnas perspektiv kring icke-deltagande och motivation. Studien utgÄr frÄn Deci & Ryans SjÀlvbestÀmmandeteori angÄende inre och yttre motivation och Aaron Antonovskys KASAM, kÀnsla av sammanhang och kommer Àven att behandla Johan Faskungers transteoretiska beteendeförÀndringsmodell.Tio elever blev intervjuade frÄn fem olika skolor och elva lÀrare svarade pÄ enkÀter. EnkÀtundersökningen fungerar som ett komplement till elevintervjuerna. EnkÀterna delades ut till lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa som var pÄ plats under besöken.Resultatet visade att eleverna hade synpunkter pÄ lektionsinnehÄllet dÀr hÀlften av eleverna ansÄg att lektionerna var trÄkiga som deras största orsak till icke-deltagande.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad som motiverar elever i Ärskurs nio till att vilja prestera och fÄ starka betyg i Àmnet idrott och hÀlsa. Samt att Àven undersöka ifall dessa elever har nÄgra ambitioner i Àmnet.FrÄgestÀllningar:Hur ser elevers motivation ut för Àmnet idrott och hÀlsa?Hur ser ambitionsnivÄn ut hos elever för Àmnet idrott och hÀlsa?MetodI detta arbete har jag anvÀnt mig utav en kvalitativ ansats och intervjuat sex stycken elever för min datainsamling. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjÀlp av analyser utifrÄn tvÄ olika teoretiska perspektiv Self- Determination theory och Piagets kognitiva utvecklingsteori inom konstruktivismen.ResultatElevers motivation i Ärskurs nio bestÄr av att eleverna finner rörelseglÀdje i den fysiska aktiviteten pÄ idrottslektioner och nÄgra respondenter lyfte upp betydelsen av den positiva gruppdynamiken i klassen. Elevernas största ambition var betygen, anledningen till att de gör sitt bÀsta och siktar pÄ att fÄ höga betyg Àr vetskapen om att betygen spelar en viktig roll nÀr de skall söka in till gymnasiet.

SyfteSyftet med studien var att försöka finna bakomliggande faktorer till varför elever inte vill vara med pÄ lektionerna i Àmnet Idrott och HÀlsa.MetodStudien var kvalitativ och strÀvade efter att fÄ en djupare insikt i elevers attityder och förhÄllningssÀtt till idrott. Studien utfördes i en mindre ort i södra Sverige. De intervjuade bestod av nio elever i Ärskurs Ätta, fem pojkar och fyra flickor, alla med negativ instÀllning till Àmnet Idrott och HÀlsa. För att finna dessa elever anvÀndes enkÀter som urvalsmetod. SjÀlva intervjuerna utfördes enskilda, en och en, i ungefÀr i 15-20 minuter.

Syfte/FrÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att ta reda pÄ möjligheterna kring ett Àmnesintegrerat samarbete mellan Àmnena svenska a, b och idrott och hÀlsa a pÄ gymnasiet. För att uppnÄ syftet har tvÄ frÄgestÀllningar valts att fÄ besvarade: Vilka möjligheter finns det enligt gymnasielÀrare för att en Àmnesintegrerad undervisning skall ske sÄ att kursmÄlen i bÄda Àmnena uppnÄs? Hur ser intresset enligt gymnasielÀrare ut för att en Àmnesintegrerad undervisning mellan idrott a och svenska a, b pÄ gymnasiet skall kunna ske?MetodFör att uppnÄ syftet och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna sÄ har kvalitativa intervjuer med lÄg grad av standardisering valts som forskningsmetod. Kvalitativa intervjuer valdes som forskningsmetod för att man dÄ kan anvÀnda sig av den intervjuades sprÄkbruk och ta frÄgorna i den ordning de passar under intervjun. Intervjun byggde pÄ öppna frÄgor.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att utifrÄn ett komparativt perspektiv, mellan tvÄ skolor, undersöka orsakerna till pojkars och flickors betyg i Àmnet idrott och hÀlsa. De frÄgestÀllningar som anvÀndes var: Vilka likheter och skillnader finns mellan skolornas lokala arbetsplaner i Àmnet idrott och hÀlsa och hur vÀl förankrade Àr dessa i den nationella kursplanen? Vilka moment har idrottslÀrarna i sin undervisning och varför? Hur bedömer idrottslÀrarna om en elev ska fÄ betyget MVG? Hur medvetna Àr idrottslÀrarna om pojkars och flickors villkor i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodDe metoder som anvÀnts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. TvÄ grundskolor deltog i undersökningen. PÄ den ena skolan (skola A) hade fler pojkar Àn flickor betyget MVG i Àmnet idrott och hÀlsa medan det pÄ andra skolan (skola B) var tvÀrtom.

I denna undersökning behandlas kroppsideal pÄ sociala medier med utgÄngspunkt frÄn skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Detta sker genom en diskursanalys pÄ kroppsbilder för att se mönster i hur en hÀlsosam kropp framstÀlls. Syftet Àr att undersöka, diskutera samt belysa de ideal och den syn pÄ hÀlsa ungdomar kan möta pÄ dessa sociala medier. De frÄgestÀllningar vi har Àr: ?Vilka diskurser kan identifieras i bilderna pÄ sociala medier som hanterar kroppsideal och hÀlsa?? samt ?UtifrÄn ett makt- och genusperspektiv, vilka synsÀtt pÄ kropp och hÀlsa kommer till uttryck i diskurserna som unga kan möta pÄ de sociala medierna Instagram och Tumblr??.