Syftet med uppsatsen Àr att undersöka ungdomars möjligheter och begrÀnsningar till idrottsutövande under fritiden. Idrott Àr ett populÀrt fritidsintresse bland barn och ungdomar,enligt Riksidrottsförbundets undersökning frÄn Är 2004 tillhör idrott generellt det nÀst populÀraste fritidsintresset efter umgÀnge med kompisar som kommer först bland barn och ungdomar. Studien Àr baserad pÄ kvantitativ metod och totalt har 121 ungdomar deltagit i studien.Ungdomarna i studien Àr i Äldern 12- 13 Är och bosatta i LuleÄ kommun. Resultaten i studien visade pÄ att förÀldrarnas yrkestillhörighet och intresse för idrott pÄverkade ungdomarnas idrottsliga intresse pÄ fritiden. Vidare fanns det skillnader i ungdomars ekonomiska förutsÀttningar för idrottsutövande samt förÀldrarnas möjligheter till skjutsning och hÀmtning till idrottsanlÀggningar.

I den nationella utvÀrderingen av grundskolan tycker förÀldrarna att Àmnet Idrott och hÀlsa Àr de femte viktigaste Àmnet i skolan dÄ det gÀller utveckling och lÀrande. I vÄr undersökning vill vi ha svaret pÄ vilka faktorer som pÄverkar förÀldrarnas instÀllning till Àmnet Idrott och hÀlsa. Vi vill Àven veta om det finns ett samband mellan förÀldrarnas instÀllning till sina barns Idrott och hÀlsa undervisning och sin egna motsvarande undervisning nÀr de sjÀlva gick i skolan. En annan frÄga vi stÀller oss Àr vad som gör Àmnet sÄ populÀrt dÄ det hamnar pÄ femte plats i den nationella utvÀrderingen av grundskolan. Denna studie tyder pÄ att förÀldrarna inte har sÄ stor insikt i syftet med Idrott och hÀlsa som skolÀmne.

Ämnet för denna uppsats Ă€r dans som arkivmaterial. Teckningar, dansnotation, recensioner, fotografier, rörlig bild och motion capture studeras som handlingstyper som dans bevaras genom. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vad som har hĂ€nt mellan dans och danshandling. Vilken slags representanter av dansen Ă€r handlingarna? Vidare knyter studien an till ett anvĂ€ndarperspektiv och en annan frĂ„gestĂ€llning lyder: vad fĂ„r forskare som studerar rörelse som har skett ut av handlingarna? Hur kan handlingstyperna anvĂ€ndas av dansforskare?Den teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r semiotik och jag anvĂ€nder mig av Ferdinand de Saussures begrepp signifie och signifiant för att orientera mig i skillnaden mellan dansen som skett i tid- rum och danshandlingarna, som berĂ€ttar om dansen.

Projektet gÄr ut pÄ att konstruera ett dataprogram som hjÀlpmedel för att koreografera olika dansrutiner till musik. Programmet Àr skrivet i Java och lÄter anvÀndaren bestÀmma hur olika dansare ska röra sig. Dansrutinen beskrivs med hjÀlp av tvÄ textfiler. Dansarna illustreras pÄ bildskÀrmen i form av cirklar och trianglar. Programmet spelar upp musiken och dansarnas rörelse i den musiktakt anvÀndaren valt.

Studiens syfte var att undersöka vilket ÀmnesinnehÄll lÀrare inom Àmnet Idrott och hÀlsa anvÀnde sig av för att uppnÄ det riktlinjer LÀroplan, Àmnesplan och gymnasiegemensamma Àmnen 2011 (2011) samt LÀroplan för de frivilliga skolformerna (1994) krÀver att skolans utbildning och Àmnets undervisning ska uppnÄ. För att söka kunskap kring detta intervjuades sex verksamma lÀrare inom Àmnet Idrott och hÀlsa. Det kvalitativa intervjuerna var individuella och Àgde rum vid sex olika tillfÀllen. Av resultatet framkom det att friluftsaktiviteter och idrottsaktiviteter med boll var det vanligast förekommande aktiviteterna inom Àmnet. Undersökningen visade att det fanns aktiviteter som undervisningen bestog mer av och nÄgra lÀrare kunde vid olika tillfÀllen ange en aktivitets syfte.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ lÀrarstudenter inom idrott och hÀlsas uppfattningar pÄ begreppet friluftsliv ur ett skolperspektiv, samt se hur det överens stÀmmer med vad kursplanen i Àmnet idrott och hÀlsa nÀmner om friluftsliv. Metoderna som anvÀnts i studien Àr en enkÀtundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet av dessa tvÄ metoder har sedan jÀmförts med vad som stÄr i kursplanen för idrott och hÀlsa. Resultatet i studien Àr att studenternas uppfattning pÄ friluftsliv skiljer sig Ät, men att i ett skolperspektiv har studenterna en likartad uppfattning. Studenternas svar stÀmmer relativt bra överens med vad som stÄr i kursplanen..

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera danslÀrare och danspedagogers uppfattningar kring begreppen improvisation, dansteknik och lÀrande inom dans i grundskolan. Dessa begrepp Àr pÄ förhand skapade och anvÀnds i dansundervisning, analys och tydliggörande av dessa begrepp Àr studiens syfte. Bakgrunden förankrar begreppen improvisation, dansteknik och lÀrande med litteratur och forskning om dansundervisning i skolan. Vidare presenteras styrdokumenten, Lpo 94 samt konceptet ?Dans i skolan?.

Jag har genomfört en kvalitativ studie om lÀrares upplevelser och tankar kring bedömningsarbetet i Àmnet Idrott och hÀlsa. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare i Idrott och hÀlsa beskriver och upplever arbetet med bedömning. Vid insamlandet av data har jag anvÀnt mig av semi-strukturerade intervjuer och genomfört dessa med sex lÀrare som undervisar i Idrott och hÀlsa pÄ skolor i Mellansverige. Sammantaget visar min studie att det som ligger till grund för bedömningen i Idrott och hÀlsa skiljer sig Ät mellan lÀrare. Vissa har utarbetat en tydlig mall som visar varje moment som vÀgs in i bedömningen medan andra bildar sig en helhetsuppfattning av eleverna genom elevens insatser under terminen.

Matematiken ses ofta som ett grÄtt, trist Àmne. GÄr det att ?fÀrglÀgga? med hjÀlp av estetiska Àmnen som redan finns pÄ skolan som t ex dans och musik. Dans och musik Àr en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhÀllet Àr musiken tillgÀnglig för alla, via internet, tv etc. NÀr musik och dans ofta Àr en central aktivitet hos ungdomar och fÄngar deras uppmÀrksamhet, varför skulle det inte kunna anvÀndas i undervisningssyfte? Genom att berÀtta om matematikens historia sÀtter vi fÀrg pÄ den ytterligare, och gör matematiken mer levande.Matematikens och naturvetenskapens historia gÄr lÀngre tillbaka Àn civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första stÀderna har vuxit fram.

Syftet till det hÀr arbetet Àr att undersöka hur lÀrarna i skolan utvÀrderar eleverna i Àmnet idrott och hÀlsa samt att undersöka varför Àmnet idrott och hÀlsa Àr sÄ viktigt för barnen som hÄller pÄ att utvecklas. Jag har frÀmst gjort en litteraturstudie dÀr jag granskat vad LPO-94 sÀger. Men jag har Àven inriktat mig pÄ barns motoriska utveckling för att fÄ en förstÄelse för varför rörelsen Àr sÄ viktig för barn. För att ta reda pÄ hur lÀrarna gÄr till vÀga nÀr de utvÀrderar eleverna har jag valt att frÄga ett antal lÀrare. Jag frÄgade Àven lÀrarna vad de gör med de elever som inte nÄr upp till de utstakade mÄlen samt om det finns nÄgon special idrott pÄ skolan.

The aim of this study was to examine if there was a relative age effect in students grade in mathematics. The study was built on regression analysis and Spearman rho on student?s month of birth and their grades. It was found that there is a relative age effect in the student?s grades.

Denna uppsats handlar om hur högstadielÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa uppfattar kost i Lgr 11 samt hur de undervisar kring kost. Syftet Àr dessutom att undersöka elevers uppfattningar om kostundervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Den metod som har valts till denna studie Àr en kvalitativ metod, dÀr semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem idrottslÀrare samt fyra elevgrupper om fem elever vardera. Resultatet visar att informanterna betonar vikten av ett samarbete med hem- och konsumentkunskapen som en betydande roll för utvecklingen för kostundervisningen, vilket anses kan frÀmjas genom att hela skolverksamheten arbetar utifrÄn samma mÄlsÀttningar. .

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur lÀraren i idrott och hÀlsa arbetar med hÀlsa. Försöker Àven ta reda pÄ hur lÀraren i idrott och hÀlsa tolkar hÀlsa som utgÄngspunkt för sin undervisning. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa halvstrukturella intervjuer av sex lÀrare i idrott och hÀlsa i Ärskurs 7-9 som arbetar i sydöstra Sverige. Tidigare forskning har visat pÄ att det inte finns en samsyn gÀllande hÀlsa inom Àmnet idrott och hÀlsa bland lÀrare men i den hÀr studien utrycker lÀrarna en samsyn. Studien visar att lÀrare i idrott och hÀlsa ser pÄ hÀlsa pÄ liknande sÀtt men att lÀrarna anser att en individ bör finna sin egen tolkning och genom den utöva hÀlsa.  I studien finns det en samsyn inom hÀlsa men lÀrarna har svÄrt att verbalt uttrycka den.  LÀrarna arbetar med hÀlsa genom vad de benÀmner praktisk teori.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete har varit att jÀmföra svenska och amerikanska elever och deras attityd till idrott, hÀlsa samt Àmnet idrott och hÀlsa. Jag har valt att fokusera mig pÄ elever i nionde klass. För att uppnÄ mitt syfte har jag forskat kring ungdomars hÀlsovanor, idrottsvanor samt om skolÀmnet idrott och hÀlsa. Jag har gjort en kvantitativ studie dÀr jag har genomfört en enkÀtstudie. De som har fyllt i enkÀten Àr elever i nionde Ärsklass i bÄde Sverige och Amerika.

Uppsatsen syftar till att belysa och problematisera synen pÄ skolÀmnet Idrott och hÀlsa i relation till Àmnets status idag och i framtiden. Vi vill dÀrmed undersöka hur lÀrarutbildare resonerar om Àmnet Idrott och hÀlsas status samt hur lÀrarutbildare anser att Àmnet kan förstÀrkas i framtiden. Uppsatsen bygger pÄ enkÀtstudie dÀr vi vÀnder oss till lÀrarutbildare i Idrott och hÀlsa pÄ tvÄ utbildningsorter.För att lÀsaren ska fÄ en förstÄelse för omrÄdet ger vi en teoretisk bakgrund. DÀr behandlas varför Idrott och hÀlsa inte prioriteras, ett historiskt perspektiv, legitimeringar, motsÀttningen mellan teoretiska och praktiska kunskaper, förÀndringar i lÀroplanen och lÀrar- och Àmnesstatus.Resultatet av denna studie visar majoriteten av lÀrarutbildarna tycker att Àmnet Idrott och hÀlsas status Àr oförÀndrad sedan införandet av Lpo 94. De anser heller inte att daglig fysisk aktivitet eller kunskapsformerna har pÄverkat Àmnets status.