Sök:

Sökresultat:

12315 Uppsatser om Dans för barn - Sida 19 av 821

Monster, MotstÄnd, Makt & Magi

The aim of this thesis is to model my artistic practice on an adaptation of Joseph Campbells monomyth and, using this model, investigate challenges of performativity in art (in public spaces). The overall themes are personal, aesthetic and ethical sovereignty and an uncompromising search for a deepening of the artistic practice. More than anything else it is a map and a story of an artist?s expansion out into an artistic field that is little developed in Sweden. It is my hope that this thesis, by using a thoroughly subjective tone, will contribute to the milieu of performative arts in Sweden as well as widen the ?how? regarding the making of a written thesis..

Överviktiga barn och ungdomars upplevelse av sin livskvalitĂ© : en litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur överviktiga barn och ungdomar upplever sin livskvalitet. Data samlades in via databaserna Medline/Pubmed och Cinahl och 15 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att överviktiga barn och ungdomar i regel upplevde sÀmre livskvalitet Àn normalviktiga barn och ungdomar. Dessa barn upplevde att de blev mer mobbade, var mer missnöjda med sina kroppar, hade sÀmre sjÀlvkÀnsla och var mindre fysiskt aktiva Àn normalviktiga barn och ungdomar. Ett fÄ tal kÀnde sig generellt bekvÀma med sina kroppar men upplevde missnöje med vissa kroppsdelar sÄsom mage, lÄr, armar och ben.

Barn med sociala och emotionella svÄrigheter i förskolan : Att upptÀcka och stödja dessa barn

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan upptÀcker och stödjer barnmed sociala och emotionella svÄrigheter. För att besvara vÄra forskningsfrÄgor har vi valt attutföra gruppintervjuer pÄ en förskola i södra SkÄne dÀr tolv respondenter valt att besvara vÄrafrÄgor. UtifrÄn tidigare forskning och genom vÄr studie visar resultatet att barn med socialaoch emotionella svÄrigheter kan yttra sig pÄ olika sÀtt; inÄtvÀnt och utÄtagerande beteende.Genom att man som pedagog Àr vaksam och uppmÀrksam kan man tidigt upptÀcka dessa barn,hjÀlpa dem att underlÀtta sin situation och pÄ sÄ sÀtt förebygga framtida konsekvenser. Detfinns mÄnga tecken hos barn med sociala och emotionella svÄrighet, det kan vara allt frÄn ont imagen, koncentrationssvÄrigheter eller att de har svÄrt att tolka leksignaler och samarbeta medandra. För att kunna stödja dessa barn mÄste man som pedagog pÄ förskolor ha grundlÀggandekunskaper om barn med sociala och emotionella svÄrigheter..

Barn som far illa : och lÀrares anmÀlningsplikt

Det hÀr examensarbetet handlar om barn som far illa, hur man kan upptÀcka det och vilka skyldigheter lÀrare har i dessa fall. För att avgrÀnsa detta stora omrÄde har jag valt att koncentrera innehÄllet till följande kategorier: barnmisshandel, sexuella övergrepp, barn till missbrukare, vanvÄrd och anmÀlningsplikt. Mitt syfte har varit att visa hur man som lÀrare kan se och upptÀcka om ett barn far illa och vad man kan göra för att hjÀlpa barnet till en tryggare tillvaro. Arbetet bygger pÄ en litteraturstudie som behandlar var och en av de ovan nÀmnda kategorierna. För att ge en mer levande bild av verkligheten bestÄr arbetet Àven av en intervjuundersökning.

  Barn- och fritidsprogrammet VS VÄrd- och omsorgsprogrammet :   Vilket program skall en blivande LSS ? boende arbetare vÀlja?

 Det finns vissa beröringspunkter mellan VÄrd- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Likheterna Àr övervÀgande och skillnaderna smÄ mellan Barn- och fritidsprogrammet och VÄrd- och omsorgsprogrammet. VÄrd- och omsorgsprogrammet Àr ett yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Àr ett yrkesprogram.Branschen anser att en nyanstÀlld personal bör ha med den personliga lÀmpligheten samt nÄgon form av relevant utbildning. En person som arbetar inom LSS-boendet bör kunna hantera mÀnniskor samt ha ett handikappmedvetande samt besitta en stor öppenhet för att vilja lÀra sig..

OmvÄrdnadsÄtgÀrder vid beteendemÀssiga och psykiska symptomvid demenssjukdom : En litteratur studie

Bakgrund:I takt med att antalet Àldre i Sverige ökar, ökar ocksÄ antalet insjuknade i demens. Nio av tio personer som drabbas av demenssjukdom kommer att uppvisa beteendemÀssiga eller psykiska symtom nÄgon gÄng under sjukdomsförloppet. Dessa symtom har visat minska livskvalitén och utgör den vanligaste orsaken till att personer med demenssjukdom flyttar till ett sÀrskilt boende dÄ belastningen pÄ anhöriga och omgivningen blir alltför stor.Syfte:Att beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder i arbetet med patienter som uppvisarbeteendemÀssiga och psykiska symtom vid demenssjukdom.Metod:Studien Àr en litteraturstudie baserad pÄ niovetenskapliga artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats som sökts fram via databasen Cinahl. Artiklarna har analyserats med fokus pÄ att finna likheter och skillnader i resultatet av de valda studierna.. Analysarbetet resulterade i fyra huvudkategorier som visade sig vara viktiga faktorer som pÄverkar omvÄrdnadsÄtgÀrder för denna patientgrupp: utbildning, personcentrerad omvÄrdnad, musik, dans och beröring.

Det handlar om kraftinsats

Det handlar om kraftinsats Àr titeln pÄ denna studie som jag, Nina Ek skrivit som examensarbete för Barn och ungdomsvetenskap pÄ Malmö högskola höstterminen Är 2010. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare i skolans tidigare Är och observationer för att fÄ tag pÄ pojkars instÀllning till musik och rörelseundervisning. Syftet med denna undersökning Àr att synliggöra vilka uttryck eleverna visar till musik- och rörelseundervisning i skolan och redogöra för skillnader i pojkars respektive flickors förhÄllningssÀtt till detta Àmne. I min tidigare forskning finns en fördjupning av genusforskning och psykologisk forskning att reda ut begreppen nÀr forskare talar om kön och nÀr de talar om genus. Ni möter Àven en fördjupning hur genusskillnaderna uttalar sig i estetikens vÀrld.

Barn i sorg

Det hÀr arbetet handlar om hur man som lÀrare ska bemöta ett barn som sörjer och hur barnet som sörjer reagerar. HÀr tas Àven upp hur och nÀr man berÀttar för ett barn att nÄgon dött. Det Àr av betydelse att vi som arbetar med barn vet hur man kan hjÀlpa dessa att gÄ vidare i livet, hur vi hjÀlper dem att bearbeta sin sorg. Genom intervjuer med en rektor och en prÀst fÄr man veta hur en utsatt skola har agerat under en krissituation och hur samarbetet mellan skolan och samhÀllet kan fungera. I arbetet har jag Àven tagit upp hur viktigt det Àr att ha en handlingsplan för krissituationer.

Barn i sorg : En narrativ studie baserad pÄ fem förskollÀrares berÀttelser om barn i sorg

Denna narrativa studie syftar till att genom förskollÀrares berÀttelser fÄ en förstÄelse för hur förskollÀrarekan bemöta barn i sorg pÄ förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:· Vad berÀttar förskollÀrarna att det finns för olika reaktioner pÄ sorg bland barn i förskolan?· Hur berÀttar förskollÀrarna att barn kan hantera sorg i förskolan?Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare har vi av dessa i resultatet sammanstÀllt narrativaberÀttelser. En del förskollÀrare har delat med sig av starka berÀttelser kring barn i sorg ochandra har delat med sig av sina tankar kring barn i sorg. Eftersom vi utgÄtt frÄn en narrativ teori Àralla berÀttelserna av lika vÀrde och ingen berÀttelse belyses mer Àn nÄgon annan.

Hur kan man inte vilja ha barn? : En kvalitativ studie av kvinnor och mÀn som vÀljer att inte ha barn

Denna studie genomfördes 25 mars till 27 maj 2013 pÄ C-nivÄ vid Södertörns Högskola.  I studien studeras tre svenska kvinnor och fyra svenska mÀn som vÀljer att inte ha barn. De övergripande frÄgestÀllningarna Àr: Hur beskriver kvinnor och mÀn sitt val att inte ha barn?Hur bemöts de som vÀljer att inte ha barn av omgivningen? Hur svarar de som vÀljer att inte ha barn pÄ bemötandet frÄn omgivningen? Studien Àr kvalitativ dÀr grundliga personliga intervjuer genomfördes. För analys av intervjumaterial valdes teorier om heteronormativitet, stÀmpling samt stigmatisering. Studiens resultat visar att kvinnor och mÀn som vÀljer att inte ha barn, i olika grad beroende pÄ sammanhang, blir ifrÄgasatta och fÄr möta negativa reaktioner frÄn omgivningen.

Rum i park : En verksamhet med fokus pÄ barn och ungdomar

Examensarbetet utvecklar en miljö för barn och ungdomar i olika Äldersgrupper, dÀr bÄde inne- och uterum Àr av lika stor vikt. Vidare utvecklar projektet gestaltningen och anvÀndningen av en befintlig park i Stockholm..

Barn i utsatta livssituationer en intervjustudie om pedagogernas kunskap om att tyda signaler hos barn som far illa

Children in vulnerable life situations An interview study of teachers' knowledge to interpret the signals of child abuse.

Utomhusundervisning : Ett sÀtt att underlÀtta inlÀrningen för barn med koncentrationssvÄrigheter

Syftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida det finns belÀgg för att barn med koncentrationssvÄrigheter har lÀttare för att ta till sig undervisningen utomhus Àn inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att lÀsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvÄrigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jÀmfört med inomhus.Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvÄrigheter ofta har lÀttare för att ta till sig utomhusundervisningen jÀmfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar Àven att alla barn i nÄgon mÄn har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a.

Sceniskt gestaltad musik

Vad Àr för- och nackdelarna med att sceniskt gestalta musik? Intervju med Karin Rehnqvist, Kent Olofsson, Mattias Petersson och Martin Fröst. Reflektioner egna arbeten: FörestÀllningen NÄgon borde ta tag i det hÀr... pÄ Folkoperan 26 april 2014. Rörelse, röst och spel för strÄktrio ensemble recherche..

Barn och tro : barns inre funderingar

Syftet med denna undersökning Àr att försöka fÄ fram hur barn tÀnker och regerar inför begreppet tro. Syftet Àr Àven att fÄ reda pÄ vad de tÀnker pÄ och deras inre funderingar.De frÄgor som jag har stÀllt mig Àr följande:Hur stÀller sig barnen inför begreppet tro?Har de nÄgra trosfunderingar?Har barn nÄgra ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lÀrarna eleverna för chans att fÄ ventilera sina funderingar?.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->