Den här uppsatsen är en komparativ studie av Daniel Defoes Moll Flanders och Vladimir Nabokovs Lolita. Genusteoretiskt perspektiv har använts vid genomförandet av analysen..

This thesis discusses various approaches that venture capitalists have when evaluating investment prospects. The thesis is a case study of the business angel network Firm Factory Network. The empirical material is based on an extensive interview with Firm Factory CEO Daniel Kaplan. Our conclusion is that Firm Factory Network uses both informal and formal methods when they evaluate interesting prospects..

I denna uppsats undersöktes kvalitén på nio elevbearbetningar av Daniel Boyacioglus dikt ?Skådespel?. Eleverna gick i skolår nio och arbetade i undersökningen induktivt utan konkreta instruktioner. Eleverna informerades om att de skulle bearbeta dikten på valfritt sätt och skriva ner sitt resultat och lämna in. Syftet med undersökningen var att se hur mycket eleverna på egen hand kunde upptäcka i en dikt och hur de valde att genomföra bearbetningarna eftersom min hypotes var att våra elever kan mer än vi tror.

Sammanfattning Titel:Laholmschips ? Ur ett marknadsföringsperspektiv Författare:Daniel Andersson, Malin Andersson, Daniel Petermann och Jennie Pettersson Institution:Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva Laholmschips marknad för företagets produkt - en chipspåse på 175 gram. Dessutom görs en utvärdering av Laholmschips expansionsmöjligheter, dels med en ny 75 grams påse med eventuellt förändrad design men vi kommer även att studera möjligheten att expandera med den nuvarande produkten. Metod: En kvalitativ metod i form av individuella djupintervjuer har legat till grund för enkätundersökningen. Metodvalet för att studera Laholmschips möjligheter till expansion har varit intervjuer med företrädare för olika distributionskanaler samt en intervju med en varumärkesexpert.

AbstractTitel: Att lära ut genus i högstadiet med hjälp av sagor - En kvalitativ undersökning av utvalda Disneysagor med ett genusperspektivFörfattare: Daniel Berntsson & Daniel YttergrenTermin och år: vårterminen 2014Institution: Kulturvetenskapliga institutionenHandledare: Ingela TägilExaminator:Nyckelord: Genus, kön, Disney, sagor, Trassel, Modig, Askungen, skolan, årskurs 8gruppintervju, filmanalys, undervisning, lektionsplanering.I den här studien har vi gjort en gruppintervju och en filmanalys inom ämnet genus, där vi haranvänt oss av tre Disneyfilmer (Trassel, Modig och Askungen), samt intervjuat sex styckenelever från årskurs 8. Syftet med studien är att undersöka elevers kunskap om begreppetgenus, dess innebörd och användning i skolan, samt hur man kan använda Disneyfilmer idetta undervisningssyfte. Vi vill också se ifall det finns en koppling mellan samhället och hurDisneys filmer har förändrats över tid. Med hjälp av tidigare forskning vill vi definiera ordetgenus för att hjälpa lärare att få en genusuppfattning som de kan använda vidlektionsplanering och i undervisning. Resultatet av studien är att eleverna i vår undersökninghar dålig kunskap gällande begreppet genus samtidigt som skolan slösar på resurserna då detfinns en genusgrupp som eleverna inte ens har hört talas om.

Syfte:Att få kunskaper om hur verksamma förskollärare ser på barns utveckling av självkänsla och hur de som förskollärare vill arbeta för att stärka barns självkänsla. Syftet är också att utröna om förskollärare anser att det finns behov av kompetensutveckling vad gäller barns självkänsla. Teori:Daniel Sterns utvecklingspsykologiska teori om barnets medfödda kompetens och utveckling av självet har använts som teoretisk anknytning. Stern menar att spädbarnet från födseln handlar utifrån ett själv och att det har en inneboende kompetens. Barnet har förmågan att söka kontakt och kommunicera med omgivningen.

Bachelorprojektet behandlar arkitekturskolans lokal pa? O?stermalmsgatan 26, Stockholm. Skolverksamheten flyttar snart upp pa? Campus och skolan kommer att fa? en ny funktion. Projektet kopplar samman till en uppsats skriven om Daniel Libeskinds process, metod och symbolism och kopplar till skolans kvalite?er sa? som fo?rma?ga att provocera, fo?rha?llande till platsen, funktion och fo?rha?llande till staden.Utifra?n na?mnda aspekter konstrueras tva? delmoment som sedan ha?rleder formgivningen och den vidare omprogrammeringen av skolan till kontor, offentlig verksamhet och bosta?der..

Bakgrunden till uppsatsen är att jag vill titta närmare på hur man bygger ett framgångsrikt ishockeylag, där man får ut det mesta av varje individ för att på så vis bilda en svårslagen enhet samt hur en coach kan arbeta för att skapa ett klimat som uppmuntrar till utveckling, både på isen och vid sidan om.Syftet med uppsatsen är att utforska den vetenskapliga kunskap som finns om hur ett lag och dess individer kan coachas samt ta reda på hur elitseriecoacher arbetar för att coacha laget och individen och hur elitseriespelare vill att coachen ska agera.Följande frågeställningar ligger till grund för mitt arbete:Hur arbetar elitseriecoacher i ishockey med att coacha individen och laget?Hur vill elitseriespelare att en coach ska coacha individen och laget?Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med ett urval av Elitseriens coacher. För att jag också ska få en bild av hur en elitseriespelare upplever att coacherna agerar samt hur de vill att de ska agera, så kommer också intervjuer med ett urval av elitserielagens lagkaptener att genomföras.Undersökningens resultat visar att mycket av den kunskap som finns i den vetenskapliga forskningen om coaching också återfinns i intervjupersonernas svar. Enligt intervjupersonerna ser den moderna ishockeycoachen väldigt annorlunda ut, jämfört med den traditionella. Framförallt betonades detta av spelarna, samtidigt som coacherna genom sina svar också visade prov på att det finns en stor medvetenhet om hur coaching kan bedrivas, både när det gäller laget som helhet och den individuella spelaren.

Den här uppsatsen är en fallstudie inom ämnet inkongruent marknadsföring, där ett reklambyråperspektiv har antagits. Begreppet inkongruent marknadsföring är en term som brukar användas för att beskriva oväntade former av marknadsföring som även kan uppfattas som annorlunda, något som inte överensstämmer med konsumenters förväntningar. Syftet med studien var att undersöka hur inkongruent marknadsföring, med oväntade ?kändisar? i tv-reklam som fokus, kan stärka ett företags varumärke.Det som studien ämnar svara på är vad reklambyråer anser om inkongruent marknadsföring med oväntade kändisar i tv-reklamer, hur samarbetet mellan dess kunder går till gällande hur de ska utforma tv-reklamen, hur de förhåller sig till konsumenters förväntningar/associationer om ett varumärke och passform mellan kändis och produkt, samt reklambyråers uppfattning om hur ett varumärke kan stärkas med hjälp av inkongruent tv-reklam. Baserat på våra forskningsfrågor och uppsatsens syfte har undersökningsmetoden för detta arbete varit av kvalitativ karaktär.

Jag har genom en kvantitativ enkätundersökning tagit reda på muslimska ungdomars religiositet vid en högstadieskola. I kapitlet teoretiska perspektiv har presenterat begreppen religion och religiositet och jag ansluter mig till Daniel Andersson och Åke Sanders substantiella definition av religion. Vidare tar jag upp antalet muslimer i Sverige, muslimers religionsutövning i Sverige och muslimer i svensk skola i kapitlet teoretiska perspektiv. I analysen kopplar jag begreppsdefinitionerna till resultatet av min undersökning. Undersökningen visar att flertalet av de muslimska eleverna uppfattar sig som troende och religiösa.

Sammanfattning Titel: Företagskulturens roll inom banksektorn ? Samspelet mellan företagskultur och arbetstillfredsställelse. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Daniel Larsson och Daniel Elmersjö. Handledare: Tomas Källquist och Stig Sörling. Datum: 2015 ? Juni Syfte: Syftet med vår studie är att belysa samspelet mellan företagskultur och hur de anställda upplever arbetstillfredsställelse. Företagskultur studeras med hjälp av beslutsfattande på individnivå som en faktor inom begreppet företagskultur. Tidigare forskning tyder på ett samspel mellan delaktighet och arbetstillfredsställelse men den berör inte specifikt beslutsfattande på individnivå som är en aspekt inom begreppet delaktighet.  Metod: Denna studie antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv.

SammanfattningTitel:                    Skolsköterskors erfarenheter av mötet med föräldrar till överviktiga barn - ett hälsofrämjande arbeteFörfattare:           Karlsson, Erika; Wern, Pernilla                                             Institution:           Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i SkövdeProgramkurs:      Examensarbete i omvårdnad, OM854A, 15 hpHandledare:         Larsson, MargarethaExaminator:         Brovall, Maria        Sidor:                   22Nyckelord:          Skolsköterska, övervikt, samarbete, ansvar  Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar är ett växande problem.  På längre sikt leder övervikt till följdsjukdomar. Skolsköterskor har en unik möjlighet att fånga upp de barn som är på väg att utveckla övervikt eller fetma i tidig ålder. Hälsosamtalet och hälsobesöket är skolsköterskans främsta hälsofrämjande arbete. Syftet med hälsosamtalet är att enskilt tillsammans med skolsköterskan diskutera sin hälsa och eventuella ohälsa.

Denna studie är inriktad på hur utagerande barn bemöts i förskolans verksamhet. Forskning visar att om pedagoger har svårt att hantera och stötta de utagerande barnen under de tidigare åren som i förskolan, så löper de en större risk att fortsätta med beteendeproblem i vuxen ålder. För att uppnå syftet med studien valde vi att göra ett utvecklingsarbete som ska resultera i en verksamhetsanpassad handlingsplan. Dessa frågeställningar är utgångspunkten för studien; - Vilka kunskaper bör en pedagog ha i möte med utagerande barn? - Hur kan pedagoger anpassa den pedagogiska verksamheten utifrån det utagerande barnets behov? Daniel Stern och Lev Vygotskij är två teoretiker som ingår i denna studie. Daniel Stern har bidragit till bilden av det kompetenta barnet samt att han har försökt att belysa vad som händer i barnets inre, hur barnet uppfattar sig själv och omvärlden. Lev Vygotskij lade grunden till det sociokulturella perspektivet, då hans ide var att barns utveckling sker i samspel med sin omgivning.

SammanfattningTitel:                    Skolsköterskors erfarenheter av mötet med föräldrar till överviktiga barn - ett hälsofrämjande arbeteFörfattare:           Karlsson, Erika; Wern, Pernilla                                             Institution:           Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i SkövdeProgramkurs:      Examensarbete i omvårdnad, OM854A, 15 hpHandledare:         Larsson, MargarethaExaminator:         Brovall, Maria        Sidor:                   22Nyckelord:          Skolsköterska, övervikt, samarbete, ansvar  Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar är ett växande problem.  På längre sikt leder övervikt till följdsjukdomar. Skolsköterskor har en unik möjlighet att fånga upp de barn som är på väg att utveckla övervikt eller fetma i tidig ålder. Hälsosamtalet och hälsobesöket är skolsköterskans främsta hälsofrämjande arbete. Syftet med hälsosamtalet är att enskilt tillsammans med skolsköterskan diskutera sin hälsa och eventuella ohälsa.

Föreliggande litteraturstudie handlar om hur späda och små barn utvecklar en färdighet i att samspela med andra människor, hur barns samspelsupplevelser leder vidare till en förståelse av att man själv och andra har en inre mental föreställningsvärld samt hur den teoretiska kunskapen om dessa processer används i behandlingsarbete. Begrepp som beskrivs är ?högerhjärnsystemet/the right mind? (Allan Schore), reflektiv funktion och mentaliseringsförmåga (Peter Fonagy) och ?det intersubjektiva målet? i relationen mellan barn och föräldrar (Daniel Stern). Artiklar av dessa tre författare har valts ut för att beskriva utvecklingen ur neurobiologiskt, anknytnings- respektive självutvecklings-perspektiv med intersubjektivt fokus. Alla dessa författare betonar att samspels-utvecklingen startar i det emotionella samspelet mellan spädbarn och deras vårdare.