Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhÀlle och pÄverkar barns lÀrprocesser pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhÀlle har TV störst inflytande eftersom den Àr en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-sÄpa Àr att det Àr tÀtt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med nÄgon typ av karaktÀrsdrag och en miljö som Àr bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem betrÀffande mÀnskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag anvÀnder sig barnen av bland annat TV-sÄpor för att fÄ svar pÄ sina frÄgor (Utbildningsradion).Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ om 11-12 Äringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-sÄpor.VÄra frÄgestÀllningar Àr:- Ser 11-12 Äringar pÄ TV-sÄpor?- KÀnner 11-12 Äringar igen sig i rollfigurer i TV-sÄpor?- PÄverkas 11-12 Äringar kÀnslomÀssigt av innehÄllet i TV-sÄpor?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomfördes en enkÀtundersökning i 14 klasser med barn i Är 5 och 6 pÄ tvÄ olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn pÄ enkÀten.

NÀr organisationer tvingas förÀndras för att klara av kraven i omvÀrlden, stÀlls det ofta krav pÄ att organisationsmedlemmarna ska förÀndra sitt arbetssÀtt eller tillÀgna sig nya kunskaper och förmÄgor. Det finns dock en risk för att hinder, av olika slag, hindrar medarbetarnas lÀrande frÄn att nÄ upp till de önskade utfallen. Fokus för denna studie Àr ett produktionsföretag inom livsmedelsbranschen dÀr mÄlstyrning ska införas som ett nytt arbetssÀtt i en produktionsavdelning. Processen börjar med att produktionschefen under ett antal möten förmedlar grundlÀggande information till samordnarna, för att skapa ett fundament för deras kommande arbetssÀtt. Samordnarna förvÀntas sedan föra vidare sina kunskaper till de övriga anstÀllda i produktionen.

Syfte med studien Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattning och tankar om specialpedagogisk handledning, hur den gÄr till och om det finns nÄgra hinder/svÄrigheter. Arbetet utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande utifrÄn Vygotskij dÀr jag tar fasta pÄ att lÀrandet Àr en helhetsprocess dÀr flera faktorer pÄverkar. Studien Àr av ett kvalitativt slag med ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. Intervjuerna Àr semistrukturerade och Àr gjorda med fyra lÀrare som arbetar i grundskolan. FrÄgorna var öppna dÀr följdfrÄgor kunde formuleras utifrÄn den intervjuades svar.Resultatet redovisas i fem olika teman.

BAKGRUND: Folsyra och jÀrn Àr tvÄ viktiga Àmnen som under graviditeten har olika betydelser dels för mamman och dels för fostret. Brister pÄ dessa Àmnen kan sÄledes leda till skador av olika slag och dÀrför rekommenderas ofta kosttillskott till gravida kvinnor. Kvinnornas matvanor kan pÄverka om de fÄr i sig tillrÀcklig mÀngd av dessa Àmnen.SYFTE: Syftet med denna studie var att se hur gravida förhÄller sig till att ha en hÀlsosam kost under graviditeten samt instÀllningen till kosttillskott med jÀrn och folsyra. Studien syftade till att undersöka eventuella hinder samt se anvÀndningen av jÀrn och folsyra.METOD: Studien Àr av kvantitativ typ med en enkÀt som inför denna undersökning har modifierats, Health and Taste Attitude Scale. EnkÀten bestÄr av 7 frÄgor och 21 pÄstÄenden varav 6 st Àr frÄn HTAS och resterande tillagda.

I dagens samhĂ€lle förvĂ€ntas mĂ€nniskor göra en mĂ€ngd val dĂ€r det finns möjlighet att vĂ€lja bland annat huslĂ€kare, pensionsavtal och abonnemang av olika slag. Även inom förskolan rĂ„der denna valfrihet, dĂ€r förĂ€ldrar kan vĂ€lja mellan olika förskoleformer. Valfrihet kan medföra konkurrens mellan förskolor, vilket i sin tur kan höja verksamhetens kvalitet. De fristĂ„ende förskolorna har en betydelsefull roll, inte minst genom den mĂ„ngfald av pedagogiska inriktningar som de representerar. Examensarbetets teoretiska utgĂ„ngspunkter behandlar valfrihet och olika förskoleformer.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka motiv förĂ€ldrar kan ha idag för sitt val av förskoleform.

Detta arbete har utförts pÄ deltid under perioden juni 2009 ? maj 2010 pÄ uppdrag av Monoflex Nordic AB i Hallstahammar. Företaget konstruerar, producerar och sÀljer dragkrokar till personbilar och lÀtta lastbilar. Uppgiften bestod initialt i att studera eventuella fördelar och nackdelar hos ett byte av materialkvalitet frÄn stÄlet SR235JRG2 till S355JR i dragbalken hos en personbilsdragkrok och dess laserskurna delar. Resultatet av denna studie kommer att utgöra en del av beslutsunderlaget för kommande konstruktionsarbete hos företaget. DÄ det pÄ företaget under detta arbetes gÄng Àven vÀcktes ett intresse för att dels utvÀrdera vad anvÀndning av pulverfylld rörtrÄd istÀllet för solid svetstrÄd skulle fÄ för betydelse för hÄllfastheten i en konstruktion, men ocksÄ för att se om en robotsvetsad prototyp klarade utmattningsprovet bÀttre Àn en manuellt svetsad prototyp, har denna studie utökats till att omfatta Àven det. Försöken som har gjorts grundar sig pÄ att en specifik dragkrokskonstruktion inte blev godkÀnd förrÀn efter tretton omkonstruktioner och dÀrpÄ följande utmattningsprover.

Inom bebyggelseomrÄden Àr det nödvÀndigt att utrymmen och anlÀggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vÀgar eller grönomrÄden. Förekomsten av dessa gemensamma anlÀggningar vÀcker frÄgor om vem som ska anlÀgga och bekosta drift och underhÄll av anlÀggningarna. Inom detaljplanelagda omrÄden regleras dessa frÄgor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angÄende tillÀmpningen av denna lagstiftning.

Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskollÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa ser pÄ och arbetar med kunskapsomrÄdet musik, rörelse & dans ? vilket innehÄll, omfattning och vilka undervisningsformer som existerar ? samt hur de upplever elevernas syn pÄ omrÄdet. Vi har valt att belysa förÀndringar inom kunskapsomrÄdet genom att ta del av olika brytpunkter, bÄde nÀr det gÀller skolreformer och samhÀllsutveckling. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och utgörs av en longitudinell empirisk undersökning. Datainsamlingen som ligger till grund för resultaten har involverat 65 lÀrare och gjorts under en dryg 10-Ärs period, med insamling 2003, 2008 och 2014. Empirin har analyserats utifrÄn tvÄ utvalda teorier i form av lÀroplansteoretiskt perspektiv och ramfaktorteori.  Resultatet visar att kunskapsomrÄdet musik, rörelse & dans Àr svÄrt att tydligt definiera och att det finns ett brett samt varierande innehÄll.

Att mÀta i trÄnga utrymmen medför ofta svÄrigheter av olika slag, bland annat Àr det Àr svÄrt att fÄ lÄnga siktlÀngder vilket ger en dÄlig etablering och orientering. VÄrat uppdrag har varit att testa olika sÀtt att mÀta pÄ i trÄnga utrymmen som dessutom har en stor höjdskillnad. Vi har testat en vanlig roterande bygglaser för att se hur man kan överföra en ?riktning? mellan olika nivÄer. Exempelvis om man mÀter pÄ en nivÄ och man sedan i ett schakt ska förflytta sig 20 meter till en annan nivÄ och fortsÀtta i samma nÀt. Vi har Àven testat att mÀta med traditionell teknik, det vill sÀga med totalstation och mÄttband dÀr vi har mÀtt och skrivit ner vinklar. Vi har dÄ anvÀnt oss av vajrar som har hÀngt i ett högt ?schakt?.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att kartlÀgga svenska rytmiska elitgymnasters hoppförmÄga samt se om ett spÀnsttrÀningsprogram kan förbÀttra hoppförmÄgan hos dessa gymnaster.BakgrundRytmisk gymnastik Àr en idrottsgren endast för kvinnor dÀr gymnasten arbetar med kroppen och ett handredskap tillsammans med musik. För att nÄ framgÄngar i rytmisk gymnastik behöver en gymnast ha förutsÀttningar och en stor förmÄga i rörlighet, styrka, spÀnst, koordination, balans och kroppsbyggnad. Rep, tunnband, boll, kÀglor och band Àr de fem handredskap som anvÀnds inom rytmisk gymnastik. Kravanalysen för rytmisk gymnastik Àr en dokumentation för hur en gymnast ska trÀnas frÄn grunden och visar vilka fysiska och psykiska krav som stÀlls pÄ en rytmisk gymnast. I kravanalysen finns det testvÀrden pÄ olika tester inom flexibilitet, styrka, god balans, snabbhet och spÀnst som Àr baserade pÄ resultat frÄn internationella toppgymnaster.

PÄ senare Är har en ökad förstÄelse för klimatförÀndringar och det industriella samhÀlletspÄverkan pÄ miljön lett till en ökad efterfrÄgan och behov av miljövÀnlig teknologi. Om detpostmoderna samhÀllet skall kunna fortsÀtta utvecklas mÄste det anpassas efter naturensförutsÀttningar och aktivt motverka de utslÀpp som idag bidrar till att höja medeltemperaturen pÄjorden.I svallvÄgorna frÄn detta hot ser vi just nu en vÀxande marknad för miljöteknik, bÄde i Sverigeoch utomlands. Sverige har en lÄng tradition av att utveckla hÄllbar teknik och effektivalösningar som gynnar miljön; oavsett om det rör sig om arbetsmiljön i en fabrik, luftkvalitetinomhus, hÄllbar energiproduktion eller minimera giftiga utslÀpp frÄn sopförbrÀnningsstationer.En tydlig majoritet av Sverige miljöteknikföretag Àr smÄ till medelstora (SME) med storpotential att bli vÀxa och bli framgÄngsrika aktörer pÄ den globala marknaden. För att nÄ denglobala marknaden finns ett antar hinder som mÄste övervinnas. Dessa hinder Àr oftakorelaterade med SME-företags begrÀnsningar i kapital och resurser.

Syftet med studien Àr att analysera hur inhyrda konsulter som har sin konsultchef pÄ plats upplever sin arbetssituation. Det som stÄr i fokus Àr hur konsulterna ser pÄ sina möjligheter till utveckling, anstÀllningsbarhet, anstÀllningstrygghet, sin chef och det stöd som ges, samt de krav och den egenkontroll de upplevs ha i sitt arbete.Metoden som anvÀnts i uppsatsen Àr av kvalitativt slag och intervjuerna som genomförts Àr av semistrukturerad karaktÀr. Urvalet omfattas av totalt sju intervjuer. Fem intervjuer Àr utförda med inhyrda konsulter, varav tre av dem Àr sÄ kallade in-housade konsulter som har sin konsultchef pÄ plats medan de resterande tvÄ Àr traditionellt inhyrda och dÀrmed har sin konsultchef pÄ distans. Denna studie bygger pÄ en jÀmförelse av dessa konsulters arbetssituation.

Skadeplatsarbete Àr en arbetsform med en speciell karaktÀr. Det som formar denna karaktÀr Àr dess uppkomst genom intrÀffandet av en olycka av nÄgot slag. Detta medför att olika aktörer och aktörsgrupper temporÀrt stÄlar samman och genomför ett samarbete med utgÄngspunkt frÄn platsen för det intrÀffade. Ambulans, brandkÄr, polis och SOS Alarm AB Àr de vanligaste aktörsgrupperna pÄ en skadeplats. Att rÀdda liv Àr ett samarbete mellan olika aktörsgruppers pÄ en skadeplats.

Idag a?r invasiv koronarangiografi (IKA) fo?rstahandsmetoden fo?r att hitta och a?tga?rda stenoser i hja?rtats kranska?rl. En alternativ underso?kning och en relativt ny metod a?r datortomografisk koronarangiografi (DTKA). Kranska?rl har tidigare varit sva?ra att avbilda med datortomografi (DT), men tack vare den snabba tekniska utvecklingen inom DT bo?rjar metoden bli allt mer vanlig, eftersom den a?r icke-invasiv och kan ge patienten mindre stra?ldos a?n IKA.

Studiens syfte Àr att undersöka huruvida ungdomar har en mer tolerant syn pÄ vÄld i fall dÀr de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld. Syftet Àr Àven att undersöka hur vanligt det Àr med vÄld bland ungdomar samt att undersöka ungdomarnas attityder till vÄld, exempelvis: ?var gÄr grÀnsen för en vÄldsam handling? och ? finns det tillfÀllen dÄ en person förtjÀnar att bli slagen??I studien har följande frÄgestÀllningar stÄtt centrala:? Hur vanligt Àr det med vÄld bland ungdomar?? Vad har ungdomar för attityder till vÄld? ? Har ungdomar en mer tolerant syn pÄ vÄld i de fall dÄ de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld?Studien Àr utförd bland 131 ungdomar i Ärskurs tre pÄ en gymnasieskola i vÀst Sverige dÀr respondenterna kom att bestÄ av 95 manliga elever.Av resultatet framgÄr att en stor del av de ungdomar som sjÀlva blivit utsatta för vÄld ocksÄ sjÀlva utövat vÄld vid flertalet tillfÀllen. Tydligt framgÄr Àven att fÄ av de ungdomar som inte vare sig bevittnat vÄld eller utsatts för vÄld inte heller utövat vÄld. GÀllande ungdomarnas attityder till vÄld visar föreliggande studie att i stort sett alla respondenter anser att det inte Àr ok för en förÀlder att slÄ sina barn, vilket tyder pÄ att dagens ungdomar Àr mindre toleranta mot aga Àn vad ungdomar förr i tiden var.