Detta arbete har utförts pÄ deltid under perioden juni 2009 ? maj 2010 pÄ uppdrag av Monoflex Nordic AB i Hallstahammar. Företaget konstruerar, producerar och sÀljer dragkrokar till personbilar och lÀtta lastbilar. Uppgiften bestod initialt i att studera eventuella fördelar och nackdelar hos ett byte av materialkvalitet frÄn stÄlet SR235JRG2 till S355JR i dragbalken hos en personbilsdragkrok och dess laserskurna delar. Resultatet av denna studie kommer att utgöra en del av beslutsunderlaget för kommande konstruktionsarbete hos företaget. DÄ det pÄ företaget under detta arbetes gÄng Àven vÀcktes ett intresse för att dels utvÀrdera vad anvÀndning av pulverfylld rörtrÄd istÀllet för solid svetstrÄd skulle fÄ för betydelse för hÄllfastheten i en konstruktion, men ocksÄ för att se om en robotsvetsad prototyp klarade utmattningsprovet bÀttre Àn en manuellt svetsad prototyp, har denna studie utökats till att omfatta Àven det. Försöken som har gjorts grundar sig pÄ att en specifik dragkrokskonstruktion inte blev godkÀnd förrÀn efter tretton omkonstruktioner och dÀrpÄ följande utmattningsprover.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att kartlÀgga svenska rytmiska elitgymnasters hoppförmÄga samt se om ett spÀnsttrÀningsprogram kan förbÀttra hoppförmÄgan hos dessa gymnaster.BakgrundRytmisk gymnastik Àr en idrottsgren endast för kvinnor dÀr gymnasten arbetar med kroppen och ett handredskap tillsammans med musik. För att nÄ framgÄngar i rytmisk gymnastik behöver en gymnast ha förutsÀttningar och en stor förmÄga i rörlighet, styrka, spÀnst, koordination, balans och kroppsbyggnad. Rep, tunnband, boll, kÀglor och band Àr de fem handredskap som anvÀnds inom rytmisk gymnastik. Kravanalysen för rytmisk gymnastik Àr en dokumentation för hur en gymnast ska trÀnas frÄn grunden och visar vilka fysiska och psykiska krav som stÀlls pÄ en rytmisk gymnast. I kravanalysen finns det testvÀrden pÄ olika tester inom flexibilitet, styrka, god balans, snabbhet och spÀnst som Àr baserade pÄ resultat frÄn internationella toppgymnaster.

Inom bebyggelseomrÄden Àr det nödvÀndigt att utrymmen och anlÀggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vÀgar eller grönomrÄden. Förekomsten av dessa gemensamma anlÀggningar vÀcker frÄgor om vem som ska anlÀgga och bekosta drift och underhÄll av anlÀggningarna. Inom detaljplanelagda omrÄden regleras dessa frÄgor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angÄende tillÀmpningen av denna lagstiftning.

Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskollÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa ser pÄ och arbetar med kunskapsomrÄdet musik, rörelse & dans ? vilket innehÄll, omfattning och vilka undervisningsformer som existerar ? samt hur de upplever elevernas syn pÄ omrÄdet. Vi har valt att belysa förÀndringar inom kunskapsomrÄdet genom att ta del av olika brytpunkter, bÄde nÀr det gÀller skolreformer och samhÀllsutveckling. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och utgörs av en longitudinell empirisk undersökning. Datainsamlingen som ligger till grund för resultaten har involverat 65 lÀrare och gjorts under en dryg 10-Ärs period, med insamling 2003, 2008 och 2014. Empirin har analyserats utifrÄn tvÄ utvalda teorier i form av lÀroplansteoretiskt perspektiv och ramfaktorteori.  Resultatet visar att kunskapsomrÄdet musik, rörelse & dans Àr svÄrt att tydligt definiera och att det finns ett brett samt varierande innehÄll.

Att mÀta i trÄnga utrymmen medför ofta svÄrigheter av olika slag, bland annat Àr det Àr svÄrt att fÄ lÄnga siktlÀngder vilket ger en dÄlig etablering och orientering. VÄrat uppdrag har varit att testa olika sÀtt att mÀta pÄ i trÄnga utrymmen som dessutom har en stor höjdskillnad. Vi har testat en vanlig roterande bygglaser för att se hur man kan överföra en ?riktning? mellan olika nivÄer. Exempelvis om man mÀter pÄ en nivÄ och man sedan i ett schakt ska förflytta sig 20 meter till en annan nivÄ och fortsÀtta i samma nÀt. Vi har Àven testat att mÀta med traditionell teknik, det vill sÀga med totalstation och mÄttband dÀr vi har mÀtt och skrivit ner vinklar. Vi har dÄ anvÀnt oss av vajrar som har hÀngt i ett högt ?schakt?.

PÄ senare Är har en ökad förstÄelse för klimatförÀndringar och det industriella samhÀlletspÄverkan pÄ miljön lett till en ökad efterfrÄgan och behov av miljövÀnlig teknologi. Om detpostmoderna samhÀllet skall kunna fortsÀtta utvecklas mÄste det anpassas efter naturensförutsÀttningar och aktivt motverka de utslÀpp som idag bidrar till att höja medeltemperaturen pÄjorden.I svallvÄgorna frÄn detta hot ser vi just nu en vÀxande marknad för miljöteknik, bÄde i Sverigeoch utomlands. Sverige har en lÄng tradition av att utveckla hÄllbar teknik och effektivalösningar som gynnar miljön; oavsett om det rör sig om arbetsmiljön i en fabrik, luftkvalitetinomhus, hÄllbar energiproduktion eller minimera giftiga utslÀpp frÄn sopförbrÀnningsstationer.En tydlig majoritet av Sverige miljöteknikföretag Àr smÄ till medelstora (SME) med storpotential att bli vÀxa och bli framgÄngsrika aktörer pÄ den globala marknaden. För att nÄ denglobala marknaden finns ett antar hinder som mÄste övervinnas. Dessa hinder Àr oftakorelaterade med SME-företags begrÀnsningar i kapital och resurser.

Syftet med studien Àr att analysera hur inhyrda konsulter som har sin konsultchef pÄ plats upplever sin arbetssituation. Det som stÄr i fokus Àr hur konsulterna ser pÄ sina möjligheter till utveckling, anstÀllningsbarhet, anstÀllningstrygghet, sin chef och det stöd som ges, samt de krav och den egenkontroll de upplevs ha i sitt arbete.Metoden som anvÀnts i uppsatsen Àr av kvalitativt slag och intervjuerna som genomförts Àr av semistrukturerad karaktÀr. Urvalet omfattas av totalt sju intervjuer. Fem intervjuer Àr utförda med inhyrda konsulter, varav tre av dem Àr sÄ kallade in-housade konsulter som har sin konsultchef pÄ plats medan de resterande tvÄ Àr traditionellt inhyrda och dÀrmed har sin konsultchef pÄ distans. Denna studie bygger pÄ en jÀmförelse av dessa konsulters arbetssituation.

Skadeplatsarbete Àr en arbetsform med en speciell karaktÀr. Det som formar denna karaktÀr Àr dess uppkomst genom intrÀffandet av en olycka av nÄgot slag. Detta medför att olika aktörer och aktörsgrupper temporÀrt stÄlar samman och genomför ett samarbete med utgÄngspunkt frÄn platsen för det intrÀffade. Ambulans, brandkÄr, polis och SOS Alarm AB Àr de vanligaste aktörsgrupperna pÄ en skadeplats. Att rÀdda liv Àr ett samarbete mellan olika aktörsgruppers pÄ en skadeplats.

Idag a?r invasiv koronarangiografi (IKA) fo?rstahandsmetoden fo?r att hitta och a?tga?rda stenoser i hja?rtats kranska?rl. En alternativ underso?kning och en relativt ny metod a?r datortomografisk koronarangiografi (DTKA). Kranska?rl har tidigare varit sva?ra att avbilda med datortomografi (DT), men tack vare den snabba tekniska utvecklingen inom DT bo?rjar metoden bli allt mer vanlig, eftersom den a?r icke-invasiv och kan ge patienten mindre stra?ldos a?n IKA.

Studiens syfte Àr att undersöka huruvida ungdomar har en mer tolerant syn pÄ vÄld i fall dÀr de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld. Syftet Àr Àven att undersöka hur vanligt det Àr med vÄld bland ungdomar samt att undersöka ungdomarnas attityder till vÄld, exempelvis: ?var gÄr grÀnsen för en vÄldsam handling? och ? finns det tillfÀllen dÄ en person förtjÀnar att bli slagen??I studien har följande frÄgestÀllningar stÄtt centrala:? Hur vanligt Àr det med vÄld bland ungdomar?? Vad har ungdomar för attityder till vÄld? ? Har ungdomar en mer tolerant syn pÄ vÄld i de fall dÄ de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld?Studien Àr utförd bland 131 ungdomar i Ärskurs tre pÄ en gymnasieskola i vÀst Sverige dÀr respondenterna kom att bestÄ av 95 manliga elever.Av resultatet framgÄr att en stor del av de ungdomar som sjÀlva blivit utsatta för vÄld ocksÄ sjÀlva utövat vÄld vid flertalet tillfÀllen. Tydligt framgÄr Àven att fÄ av de ungdomar som inte vare sig bevittnat vÄld eller utsatts för vÄld inte heller utövat vÄld. GÀllande ungdomarnas attityder till vÄld visar föreliggande studie att i stort sett alla respondenter anser att det inte Àr ok för en förÀlder att slÄ sina barn, vilket tyder pÄ att dagens ungdomar Àr mindre toleranta mot aga Àn vad ungdomar förr i tiden var.

I denna studie undersöker jag hur svenskÀmnet pÄ gymnasiet lever upp till syftet som sÀger att eleverna i undervisningen ska fÄ lÀsa andra texter Àn enbart skönlitterÀra och vars innehÄll ska sÀttas i relation till elevernas egna intressen och erfarenheter. Texterna ska ocksÄ vara en kÀlla till sjÀlvinsikt, utmana eleverna till nya tankesÀtt och öppna upp för nya perspektiv. Det blev dÀrför intressant att undersöka om/hur texter av olika slag pÄverkar unga mÀnniskors identitetsbyggande inom svenskÀmnet. Samtidigt visar tidigare forskning att skolan Àr dÄlig pÄ att ta tillvara elevers medieerfarenheter i klassrummet. Syftet med studien Àr sÄledes att i intervjuer med nio elever undersöka hur elevernas medieerfarenheter ser ut och hur de vill att skolan ska tillvara pÄ dessa:Hur anvÀnder eleverna medier för att uttrycka och utforska sin identitet? Hur ser eleverna pÄ hur skolan tar tillvara deras medieerfarenheter i svenskundervisningen?Resultatet av undersökningen visar att svenskÀmnet i stort sett inte anvÀnder sig av texter hÀmtade frÄn olika slags medieplattformar i undervisningen.

Platta pÄ mark Àr en av de vanligaste grundkonstruktionerna i Sverige idag, dÀr ett stortproblem Àr uppkomsten av oönskade sprickor. En vanlig orsak till att betongplattor spricker Àrförhindrad krympning pÄ grund av tvÄng. För platta pÄ mark Àr det undergrund, plintar ochvoter som skapar tvÄnget i plattan dÄ den fria krympningen delvis blir förhindrad av denfriktion som skapas mellan konstruktion och undergrund. Det har lÀnge antagits att tvÄnget ien platta pÄ mark ökar med plattstorleken, men storleken pÄ ökningen har varit okÀnd. Syftetmed detta arbete Àr att med hjÀlp av FEM-analys ta reda pÄ vilket tvÄng som bildas i en plattapÄ mark pÄ grund av gradientkrympning för olika undergrunder.För att kunna verifiera resultaten frÄn FEM-analysen har tvÄ olika program anvÀnds,Cervenka Consultings Atena och StruSofts FEM-design.

Undersökningens huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur författare sjÀlva förhÄller sig och pÄverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pÄgÄr en aktiv debatt och en kamp, inom det litterÀra fÀltet, om vad som skall fÄ rÀknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive lÄg litteratur. DÀrför Àr det viktigt att ta reda pÄ hur författarna sjÀlva tÀnker om sina texter eftersom det trots allt Àr de som stÄr bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer prÀglas av ett stort utbud, blir den hÄrda konkurrensen kanske nÄgot som varje författare tvingas vÀga in i sitt författarskap. Studien har anvÀnt sig av kvalitativa intervjufrÄgor dÀr femton slumpmÀssigt utvalda författare, förutom frÄgor om masskulturens pÄverkan pÄ deras texter, Àven besvarat frÄgor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera vad som finns pÄ vÀggarna samt hur institutionen synliggörs. Vidare Àr syftet att undersöka pedagogernas syn pÄ hur vÀggarna anvÀnds i verksamheten. Vid en genomgÄng av forskning framkom att det finns mÄnga studier kring förskolans miljö. GenomgÄngen visade vidare att vÀggarna nÀmns i forskning om pedagogisk dokumentation. Det finns emellertid inte nÄgot direkt fokus pÄ vÀggarna i dessa studier. De Jong (2010) menar att det inte finns mycket forskning kring miljöns pÄverkan pÄ verksamhetens resultat. Vi diskuterar förskolan som institution och analyserar empirin med hjÀlp av följande begrepp; förskolan som institution, handlingserbjudande, det önskvÀrda förskolebarnet samt kommunikation.

Syfte Studiens syfte var att ge en översiktlig bild av lÀsprocesser, texter och texternas ursprungliga sammanhang som undervisningen utgÄr frÄn i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet och de specialpedagogiska konsekvenserna som detta fÄr för de elever som Àr svaga lÀsare. TeoriDe teoretiska utgÄngspunkterna Àr ett sociokulturellt perspektiv, en gemensamhetsorienterad definition av begreppet inkludering och Pisas definition av lÀsförstÄelse.Metod För att fÄ svar pÄ frÄgorna i syftet utformades en webbenkÀt i verktyget Surveymoneky. FrÄgorna i enkÀten formulerades utifrÄn Pisas ramverk för lÀsförstÄelse och delades upp i samma kategorier som anvÀndes dÀr, dvs. slag av text, lÀsprocess och sammanhang. EnkÀten skickades via e-post till lÀrare som undervisar i Ärskurs 1 pÄ 10 olika gymnasieskolor.