SammanfattningInom den kommunala rehabiliteringen möter arbetsterapeuten personer med vitt skilda slag av sjukdomar och funktionsnedsÀttningar. En av de vanligare grupperna Àr personer, som av olika skÀl drabbas av kognitiva nedsÀttningar. Arbetsterapeuten bedömer personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar bl.a. med hjÀlp av olika bedömningsinstrument. Screening -instrumentet Mini Mental Test (MMT) Àr ett av de mest anvÀnda.

Syftet med denna studie Àr först och frÀmst att försöka beskriva en del av den process en misshandlad kvinna genomgÄr innan hon kan bryta upp ur ett förhÄllande prÀglat av vÄld, men ocksÄ för att öka förstÄelsen för varför det ofta tar tid för en kvinna som lever i ett misshandelsförhÄllande att lÀmna mannen. Jag undersöker vilka processer som leder in i och ut ur ett förhÄllande av detta slag. För att göra detta möjligt valde jag att utgÄ ifrÄn en sjÀlvbiografi, skriven av en kvinna som levt i ett misshandelsförhÄllande. Den forskning jag funnit om dessa processer handlar dels om de emotionella band som binder kvinnan vid mannen och som gör det sÄ svÄrt att bryta upp, dels om den lÄnga processen ut ur förhÄllandet. Det Àr alltsÄ en form av kvalitativ teoretisk studie dÀr jag delat upp berÀttelsen i tvÄ kapitel; VÀgen in och VÀgen ut, vilka jag sedan tolkar utifrÄn en försoningens hermeneutik.

I vÄr vardag utsÀtts vi hela tiden för bilder av olika slag, vissa pÄverkar oss pÄ ett medvetet plan medan andra verkar gÄ oss obemÀrkt förbi. Vad Àr det som gör att vissa bilder pÄverkar oss mer Àn andra? Vad sÀtter bilderna igÄng inom oss? Vi tolkar allt vi ser utifrÄn vÄra egna referensramar vilket gör att en bild kan ha otaliga betydelser, allting ligger hos betraktaren. Jag vill undersöka detta och se hur olika mÀnniskor kan tolka en och samma bild och försöka förstÄ varför den tolkas pÄ sÄ olika sÀtt. En bild kan vÀcka vÀldigt starka kÀnslor hos en person samtidigt som nÄgon annan inte ens reflekterar över motivet.Jag har anvÀnt mig av bilder som jag sjÀlv har valt ut av olika orsaker, vissa för att provocera fram starka kÀnslor och vissa för att de helt enkelt tilltalar mig personligen.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

För att kunna leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt ses brukarens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och inflytande över assistansens utformning och innehÄll som en ofrÄnkomlig utgÄngspunkt enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Syftet med denna studie var att undersöka personliga assistenters uppfattning om hur brukarens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och inflytande pÄverkade deras arbetssituation. Metoden för studien utfördes i form av intervjuer med fem personliga assistenter. I denna studie framkommer det hur arbetsinnehÄllet, bÄde praktiskt och relationellt, ofta utgör oklarheter dÀr det som personlig assistent kan var svÄrt att veta vilka arbetsuppgifter ska ingÄ i assistansen samt hur de ska förhÄlla sig i olika situationen för att det ska bli rÀtt. Det visar sig hur personliga assistenters förhÄllningssÀtt gentemot brukaren ofta bestÄr av grÀnssÀttningar av olika slag (organisatoriska grÀnser, personliga grÀnser och gemensamma grÀnser).

Barn som genomgÄr kriser av olika slag Àr nÄgot som vi lÀrare garanterat kommer att möta under vÄra yrkesverksamma Är. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna hjÀlpa dessa elever behövs kunskap om vad som hÀnder nÀr ett barn drabbas av en kris och hur man ska hantera krisen. Genom vÄr undersökning ville vi ta reda pÄ hur vÀl rustade lÀrare och rektorer anser sig vara ute pÄ skolor inför dessa uppgifter. Vi har intervjuat fyra lÀrare och en rektor frÄn tvÄ olika skolor i södra Sverige för att fÄ reda pÄ vad de anser Àr deras roll nÀr ett barn hamnar i en kris. Vi har Àven undersökt hur krisplanerna frÄn dessa skolor Àr utformade.

Detta Àr en C-uppsats som Àr skriven för institutionen ?Individ ? omvÀrld och lÀrande? vid LÀrarhögskolan i Stockholm under höstterminen 2007. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med skönlitteratur i grundskolans yngre Äldrar. Vi har intervjuat 8 pedagoger som antingen har en egen klass eller arbetar som special-/resurspedagog. Resultatet av dessa intervjuer har vi sedan analyserat och diskuterat och vi har kommit fram till att undervisningen i skönlitteratur skiljer sig Ät dels bland de olika pedagogerna men Àven mellan de olika skolorna.

Ett operahus pÄ StadsgÄrdskajen, vÀster om FÄfÀngan. Placeringen Àr vald för att försöka ta tillvara pÄ mÄnga av platsens kvalitéer och koppla byggnaden bÄde till staden och till vattnet. Detta görs genom scenernas vinkelrÀta relation till varandra dÀr den lilla scenen lÀgger sig i fonden av Folkungagatan medan den stora vÀnder sig mot vattnet. Symbolen skapas med hjÀlp av de utkragande salongerna som. KlÀdda i ett stÄlnÀt av zink uppfattas de som slutna frÄn utsidan medan man frÄn insidan ser igenom och ges utblickar mot Stockholm och och dess natur.

Syfte: Syftet Ă€r att med hjĂ€lp av tvĂ„ projektutvĂ€rderingsmodellerna studera tvĂ„ olika projekt och se hur dessa fungerar i praktiken samt komma fram till vilka bestĂ„ndsdelar en adekvat samt vĂ€lfungerande projektutvĂ€rdering bör innehĂ„lla.Metod: Jag har valt en kvalitativ metodansats dĂ€r fem intervjuer har genomförts för att nĂ„ djupare förstĂ„else för det valda Ă€mnet. Intervjuerna har varit semistrukturerade i sitt slag dĂ„ jag har anvĂ€nt mig av tvĂ„ olika utvĂ€rderingsmodeller som utgĂ„ngspunkt i intervjuprocessen.Resultat och slutsats: Det fanns vissa skillnader samt likheter mellan de tvĂ„ utvĂ€rderingsmodellerna vilka jag har redogjort för och dĂ€refter har jag tydliggjort de delar som jag anser att en utvĂ€rderingsmodell bör bestĂ„ av för att fungera pĂ„ ett adekvat sĂ€tt. De huvudsakliga punkter som jag kom fram till var; val av utvĂ€rderingsinriktning, tidpunkt för utvĂ€rderingsarbetet, typ av frĂ„gestĂ€llningar, utvĂ€rderingspart samt anledningen till utvĂ€rdering.Förslag pĂ„ fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utvĂ€rdera ett enda projekt med hjĂ€lp av bĂ„da utvĂ€rderingsmodellerna för att pĂ„ ett tydligare sĂ€tt se skillnaderna mellan Reflectmetodiken och Åttapunktsprogrammet. Förslag pĂ„ andra val av fortsatt forskning Ă€r en mer djupgĂ„ende analys av Reflectmetodikens olika fokusomrĂ„den samt deras placeringar och viktningar pĂ„ Reflectus positioneringskarta.Uppsatsens bidrag: Jag hoppas att min studie kan bidra till en ökad förstĂ„else för begreppet projektutvĂ€rdering samt framhĂ€va vikten av denna process och dessutom bidra till fortsatt forskning inom mitt valda Ă€mne..

Betong Àr vÄrt vanligaste byggmaterial men cement stÄr globalt sett för 5 % av CO2-emissionerna. Med detta som bakgrund sÄ har CBI Betonginstitutet anordnat en tÀvling, dÀr mÄlet Àr att nÄ den högsta tryckhÄllfasthet i en resurssnÄl betong, med enbart 200 kg cement per m3. Syftet med denna rapport Àr att utvÀrdera tÀvlingen, vilket har utförts genom en omfattande litteraturstudie. En första analys av de olika betongrecepten medförde att olika grupperingar kunde urskiljas. Ur dessa fanns det tre stycken vars resultat var vÀldigt bra. ? Concrete Innovation Centre, som med ett lÄgt vct, stora mÀngder granulerad masugnsslagg (81 %) och lite silikastoft (5 %), uppnÄdde en tryckhÄllfasthet pÄ 80 MPa vid 28 dygn och 95 MPa vid 56 dygn. ? CBI Stockholm, som genom anvÀndandet av ulltrafint filler och silikastoft (4,8 %), uppnÄdde en tryckhÄllfasthet pÄ 84 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn. ? Thomas Concrete Group som genom att ersÀtta cementet med en medelmÄttig mÀngd granulerad masugnsslagg (54 %), liten mÀngd flygaska (9 %), kalkfiller och silikastoft (5 %), uppnÄdde en tryckhÄllfasthet pÄ 94 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn. Det finns sÄledes tre recept som vidare studier kan vara rÀttfÀrdigade pÄ, de tre ovan nÀmnda. Det bör tillÀggas att en imponerande tryckhÄllfasthet pÄ nÀstan 100 MPa, kan uppnÄs i en betong med enbart 200 kg cement per m3. .

FrÄn och med Ärsskiftet 2006 gÀller nya beskattningsregler för fÄmansföretagare. Reglerna började reformeras för nÄgra Är sedan och har under utredningens gÄng diskuterats hÀftigt. MÄnga företagare har tyckt att de förbisetts av lagstiftaren i de nya 3:12-reglerna dÄ mÄnga av deras förmÄner tagits bort.Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ om förÀndringen av 3:12-reglerna medfört en förbÀttring eller försÀmring för företagen. Det undersöktes med utgÄngspunkt i företagens storlek, resultat och sammansÀttning av delÀgare. För att fÄ sÄ mycket verklighetsanknytning som möjligt genomfördes berÀkningar pÄ tre verkliga företag.

 Bakgrund: I de flesta företag och organisationer finns det idag nÄgon form av belöningssystem som har till syfte att motivera anstÀllda till att prestera goda resultat men ocksÄ att göra företaget till en bÄde framgÄngsrik och attraktiv arbetsgivare. Belöningar kan vara av olika slag, materiella, immateriella, individuella, kollektiva, omedelbara eller lÄngsiktiga. Företag och marknaders förutsÀttningar kan Àndras under konjunkturnedgÄngar vilket pÄverkar företagens mÄlsÀttningar och strategier.Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera hur företag anpassar sitt belöningssystem för att motivera sina anstÀllda under konjunkturnedgÄngar.Metod: Studie Àr genomförd med kvalitativ forskningsmetod med en induktiv forskningsansats. Studien har genomförts av en semi?strukturerad intervjumetod dÄ vi intervjuade fyra chefer frÄn fyra olika företag.Slutsats: företagen vÀljer sitt belöningssystem av strategiskt syfte för att pÄverka relationen mellan företag och anstÀllda.

ForskningsfrÄga: PÄ vilka sÀtt kan förÀndringar, som Àr av sÄdant slag att företaget inte sjÀlva kan pÄverka dem, hanteras parallellt med ett varumÀrkes identitet och i vilken utstrÀckning kan identiteten anpassas pÄ ett trovÀrdigt sÀtt ? i en betydande konsumentsektor med hög förÀndringstakt?Syfte: Vi har valt att specifikt fördjupa oss i klÀdbranschen för att pÄ sÄ sÀtt förankra uppsatsens resonemang, vilket har mynnat ut i tre delsyften. VÄrt syfte Àr dÀrmed att utifrÄn ett branschperspektiv analysera samt klarlÀgga:Vikten av varumÀrkets identitet och i vilken utstrÀckning identiteten prÀglas av stabilitet.Betydelsen av förÀndring och dess inflytande pÄ varumÀrkets identitet. I vilken grad lÄngsiktig stabilitet och förÀndring Àr förenliga med varumÀrkets identitet. Metod:             Vi har anvÀnt en kvalitativ forskningsmetod av fallstudiekaraktÀr, som kommit att anta en abduktiv ansats. Vi har genomfört elva intervjuer med personer som har nÀra koppling till klÀdbranschen och/eller varumÀrkesexpertis.Slutsatser:     UtifrÄn en teoretisk och empirisk analys har vi kunnat urskilja tendenser som framhÀver att varumÀrkets identitet Àr central för företag i klÀdbranschen samt att förÀndring har stor betydelse för varumÀrkesidentitetsarbetet. Vi har funnit att lÄngsiktig stabilitet och förÀndring Àr nödvÀndiga att inkludera i varumÀrkesarbetet samt att de Àr förenliga, om förÀndringen sker successivt och upplevs som trovÀrdig.

Att förbereda barnen inför sin fortsatta skolgÄng Àr en av grunderna i det pedagogiska yrket redan frÄn förskolan. Förskoleklassen har gemensam lÀroplan med grundskolan men ska arbeta utifrÄn förskolans pedagogiska arbetssÀtt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrandemiljöerna i förskoleklassen dÀr pedagogiska traditioner möts och omvandlas samt ta reda pÄ hur verksamheten i förskoleklassen ser ut i praktiken. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ observationer av tvÄ förskoleklasser och intervjuer med personalen i dessa. FörförstÄelsen av mig som forskare har jag erhÄllit genom att lÀsa in mig pÄ litteratur som berör Àmnet. Slutsatsen av denna undersökning Àr att förskoleklassen befinner sig i skolans lokaler dÀr den Àr en mer styrd förskola samtidigt som det Àr en friare form av skola.

Arbetet syftar till att visa den lagstiftning som i huvudsak reglerar polisens vÄlds och vapenanvÀndning. Arbetet visar ocksÄ principer en polisman mÄste ta stÀllning till i situationer som innebÀr eller kan innebÀra vÄldsanvÀndning av nÄgot slag. I arbetet berÀttar vi om de vapen en polis bÀr med sig under normal tjÀnsteutövning och en del av de förstÀrkningsvapen som den svenska patrullerande polisen har tillgÄng till (och hur dessa ska anvÀndas). Sist behandlar arbetet Knutsson och Strypes forskning kring polisens vapenanvÀndning Det Àr mÄnga lagar, förordningar och föreskrifter, sÄvÀl som principer och etiska/moraliska aspekter att ta hÀnsyn till innan en polis verkar mot nÄgon med vÄld. SvÄrast av allt blir vÄldsanvÀndningen i förhÄllandet till skjutkungörelsen som pÄ ett svÄrtolkat sÀtt ger en polisman rÀtt att i vissa lÀgen verka med sitt skjutvapen.