Detta arbete Fokuserar pÄ att belysa och öka förstÄelsen kring fördelarna för vÀrdföretag utsatta för olaga kopierings- och plagieringsverksamhet. Globaliseringen tillsammans med den hastiga teknologiska utvecklingen har skapat möjligheter för utomstÄende företag att basera sin produktion och försÀljning pÄ kopiering av andras innovationer, varumÀrken och produkter. Eftersom plagiering och produktkopiering har pÄ senaste Är intensifierats i bÄde tillverkning och handel, rÀcker inte de gÀllande rÀttsreglarna till för motarbetning av problemet. Tidigare undersökningar och teorier har mestadels inriktat sig pÄ de negativa aspekterna produktkopiering bringar samt hur man bekÀmpar dessa. DÀrför försöker denna studie inta ett annat perspektiv och belysa positiva aspekter av produktplagiering för vÀrdföretag.

I Halmstads kommun beslutades Är 1989 om behovet av en ny deponi, Är 2006 togs beslutetom lokaliseringen Kistinge. Under 2011 lÄg detaljplanen för beslut varpÄ berörda medborgarestartade en aktionsgrupp i förhoppningen att kunna pÄverka politikerna att tÀnka om ochförlÀgga deponin lÀngre frÄn bebyggt omrÄde. Fenomenet medborgargrupp av detta slag Àrextra intressant i ett land som Sverige som prÀglas av hög tillit till statliga institutioner. För attbesvara vÄra frÄgestÀllningar om de tre aktörsgrupperna; medborgare, politiker ochtjÀnstemÀns upplevelse av delaktighet, process och beslutsfattande i Àrendet har vi med hjÀlpav idealtyper, som Àr utformade frÄn tidigare forskning pÄ omrÄdet, försökt fÄnga derasupplevelser av Àrendet utifrÄn ett legitimitetsperspektiv. Vi kom fram till att medborgarna harhaft en lÄg upplevelse av legitimitet samtidigt som politiker och tjÀnstemÀn har haft en högupplevelse av legitimitet i Àrendet om deponin i Kistinge..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka huruvida elever önskar ett ökat anvÀndande av IT i skolan knutet till hemmet för att i större utstrÀckning göra lÀxan i SamhÀllskunskap. Dessutom Àr syftet att undersöka hur en eventuell förÀndring skulle kunna se ut. För att undersöka detta har enkÀter lÀmnats ut till totalt 111 elever pÄ tre olika skolor. Min undersökning visar att de flesta stÀller sig positiva till ett ökande av IT-anvÀndning i skolan i förbindelse med hemmet men det som förvÄnade mig Àr att mÄnga samtidigt Àr tveksamma. Om en förÀndring skulle infinna sig och det blir möjligt att göra lÀxan via Internet önskar de flesta att det sker i form av textlÀsning pÄ datorn eller i form av spel. I dagslÀget Àr en sÄdan förÀndring inte möjlig dÄ det skulle krÀvas att alla elever har tillgÄng till Internet vilket fallet inte Àr idag. För vidare forskning föreslÄs en djupare undersökning av samma slag som denna och Àven en attitydundersökning frÄn pedagogernas synvinkel..

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

PÄ Ovako i Hofors, framstÀlls stÄl via götgjutning. Göten har ett kvadratiskt tvÀrsnitt som varierar mellan 300 och 700 mm. Dessa transporteras frÄn stÄlverket, till valsverket för uppvÀrmning. VarpÄ de varmvalsas till fÀrdiga Àmnen. Under tiden i ugnen nÀr göten vÀrms upp, oxiderar jÀrn och andra legeringar och bildar glödskal.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka individens olika dimensioner av jaget/Self-concept och dess betydelse för relationer mellan konsumenter och varumÀrken. Vi har valt att forma studien efter det existentiell-fenomenologiska paradigmet. Metoden Àr passande för att undersöka konsumenters erfarenheter av olika slag. Metoden innefattar djupintervjuer dÀr respondenterna styr dialogen under intervjun. De teorier vi har valt att anvÀnda oss av Àr teorier kring relationen mellan individ och varumÀrke, Self-concept, referensgruppsteori, Conspicuous och Status Consumption samt varumÀrkesteori.

Hydraulisk sprÀckning ? i debatten omnÀmnd som fracking ? Àr en kontroversiell energiteknik som vÀckt starka kÀnslor. Genom att borra horisontella cementrör i skifferformationer och sedan pÄföra en kemikaliespetsad vattenblandning under tryck har bunden gas kunnat utvinnas. Fracking medför en rad miljörisker och adderar ett nytt fossilt brÀnsle i en tid nÀr vÀrlden stÄr i behov av att lÀmna den fossila eran. Tekniken har mellan Ären 2010-2013 pÄverkat den globala energisituationen i allmÀnhet och den amerikanska marknaden i synnerhet.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Franchiseavtal Àr en typ av vertikalt avtal och bedöms pÄ ett generösare sÀtt Àn horisontella avtal, dock kan Àven denna typ av avtal innebÀra skadeverkningar pÄ konkurrensen. EUstrÀvar efter att uppnÄ fri och effektiv konkurrens, vilket gör det nödvÀndigt att undersöka hur detta bÀst sÀkerstÀlls. Den amerikanska antitrustrÀtten syftar till att sÀkerstÀlla konsumenternas vÀlfÀrd, vilket anses bÀst uppfyllt genom fri konkurrens. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur synen pÄ franchiseavtal Àr inom dessa tvÄ rÀttsystem och sevilka effekter som ett franchiseavtal kan ha pÄ konkurrensen. Franchising kÀnnetecknas av att en franchisegivare ger franchise till en franchisetagare, som mÄste leva upp till en viss standard och tillÀmpa vissa metoder vid försÀljning av de produkter som tillhandahÄlls avfranchisegivaren.

Risken för ett fullskaligt krig i svensk miljö och terrĂ€ng, för vilken den svenska taktiken Ă€r utvecklad, ter sig mer och mer avlĂ€gsen. DĂ€remot ser vi en stĂ€ndig utveckling mot ökat deltagande i internationella insatser, varav ett flertal av vĂ€rldens konflikthĂ€rdar finns i ökenmiljö. Det Ă€r dĂ€rför inte omöjligt att svenska pansarförband kan komma att sĂ€ttas in i en miljö som motsvarar Persiska Viken 1991Som kriget 1991 visar Ă€r den amerikanska taktiken vĂ€l lĂ€mpad för krigföring i ökenmiljö medan den svenska Ă€r helt oprövad i ett reguljĂ€rt slag i dylik miljö. DĂ€rför Ă€r det intressant att jĂ€mföra dessa tvĂ„ koncept för att undersöka huruvida ett svenskt pansarförband har möjlighet att uppnĂ„ god effekt och nyttja armĂ©taktiken i en kontext som skiljer sig frĂ„n den ordinarie.Syftet med uppsatsen Ă€r sĂ„ledes att undersöka huruvida det svenska taktiska konceptet Ă€r tillĂ€mpbart i en annan miljö Ă€n den svenska. FrĂ„gor som uppsatsen Ă€mnar besvara Ă€r:Hur skiljer sig svensk taktik med mekaniserade förband mot amerikansk?Är nuvarande svensk pansartaktik tillĂ€mpbar i ökenmiljö?Hur stor inverkan har ökenmiljö och ökenterrĂ€ng pĂ„ taktik och metoder? .

VÄrt syfte med denna undersökning var att beskriva kvalitéer i texter som producerats av elever som haft datorn som hjÀlpmedel i processen i att lÀra sig skriva och lÀsa. Bakgrunden Àr till stor del uppbyggd kring olika aspekter av skriv- och lÀsinlÀrning. Vi belyser Àven teorier om lÀrande i bakgrunden. Metoden vi anvÀnde oss av för att finna dessa kvalitéer var textanalyser. Totalt samlade vi in 21 texter som var skrivna av elever som gick i tredje skolÄret.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssÀtten skiljer sig Ät beroende pÄ om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lÀrare intervjuades utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lÀrarna har frÄngÄtt de gamla traditionella arbetssÀtten dÀr man ofta arbetade i kronologisk ordning och dÀr eleverna fick skriva recensioner. Idag lÀggs fokus pÄ att hitta teman, koppla fiktioner till samhÀllets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fÄtt högre status och filmens sprÄk har tagit plats i undervisningen.

SammanfattningBakgrund: NÀr ett barn drabbas av cancer Àr det ett hÄrt slag för hela familjen dÀr de stÀlls inför en helt ny verklighet. En förÀlder i kris kan bli oförmögen att visa kÀnslor och stÀnger dÀrför in den skuld och sorg de kÀnner för att just deras barn och familj drabbats. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrars livssituation nÀr ett barn drabbats av cancer. Metod: Metoden var en allmÀn litteraturstudie. Resultatet bestÄr av elva vetenskapliga artiklar som Àr systematiskt granskade och analyserade.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstÄr ur förÀldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjÀlp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nÀmnda upplevelse och dess eventuella följder hos förÀldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavÄrden.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga kÀnslor av negativt slag sÄsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjÀlplöshet o.s.v. DÀrmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvÀr som tenderade att eskalera i Àrendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning pÄverkade samtliga aspekter i förÀldrarnas liv, frÀmst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvÀrrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, dÀr undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att Àrendet avslutades..

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.