Krav om förbÀttrad spillvattenrening och stÀder som förgrenar sig över större omrÄden Àr nÄgra av anledningarna till att dagens avloppsledningsnÀt fÄr allt lÀngre ledningsstrÀckor. Att med gravitationens hjÀlp föra avloppsvatten framÄt krÀver ett kontinuerligt fall som vid lÄnga avstÄnd kan innebÀra mycket schaktning, den ekonomiskt mest belastande delen vid nyinstallation av avloppsledningsnÀt. Ett fördelaktigt alternativ kan vara trycksatt avloppssystem, som sedan 70-talet har kompletterat de traditionella sjÀlvfallssystem i kuperade och bergiga omrÄden. PÄ senare tid har trycksatt avloppsystem fÄtt större anvÀndningsomrÄde utanför sina etablerade bruksomrÄden med anledning av skÀrpta krav pÄ rening och kostnadseffektivitet. SjÀlvfallssystem Àr dock det mest anvÀnda avloppssystemet i urbana omrÄden.

Morgondagens samhÀllen stÄr inför stora utmaningar sÄsom att hantera den ökande mÀngden intensiva och extrema nederbördstillfÀllen som förvÀntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tÀnka pÄ helheten om hur stÀderna pÄ bÀsta sÀtt kan utformas med hjÀlp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gÀller ocksÄ att skapas förstÄelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhÀllet, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönomrÄden och dÀrav Ästadkomma grönare och vackrare stÀder (HÄllbar dag- och drÀnvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hÀlsa(Viklander & Blecken 2012). Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersÀtter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lÄnar vatten frÄn det naturliga och skapar dÄ en extra loop för vattnets vÀg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det Àr att det finns en förstÄelse kring konsekvenserna som uppstÄr nÀr en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersÀtts med en artificiell del för den urbana miljön.

Fiskeby Board AB har investerat i ett nytt anaerobt reningssteg som ska minska företagets utslĂ€pp och som en positiv bieffekt producera biogas. Syftet med arbetet Ă€r att presentera Ă„tgĂ€rdsförslag som kan förbĂ€ttra kvalitĂ©n pĂ„ Fiskebys processavloppsvatten dĂ„ det ska anvĂ€ndas som inflöde till det nya anaeroba reningssteget vars krav processavloppsvattnet inte uppfyller idag. ÅtgĂ€rdsförslagen ska medföra en ökad temperatur pĂ„ Fiskebys processavloppsvatten samt en minskad mĂ€ngd suspenderade Ă€mnen i processavloppsvattnet. För att Ă„stadkomma dessa Ă„tgĂ€rdsförslag har mĂ€tningar, berĂ€kningar, intervjuer och diskussioner med personal, en litteraturstudie, kartlĂ€ggning av Fiskebys vatten etc. genomförts.

REFERATÖvergödning Ă€r ett högst reellt hot mot mĂ„nga av Sveriges sjöar och vattendrag och inte minst mot Östersjön. UtslĂ€pp av ej tillrĂ€ckligt renat avloppsvatten och lĂ€ckage av nĂ€ringsĂ€mnen frĂ„n jordbruksmarker Ă€r problem som lĂ€nderna kring Östersjön mĂ„ste lösa. Sverige arbetar bĂ„de nationellt och internationellt med att förbĂ€ttra Östersjöns ekologiska status. Riksdagen har satt upp flera miljökvalitetsmĂ„l som bland annat tydliggör att Sverige mĂ„ste minska tillförseln av nĂ€ringsĂ€mnen till sjöar och vattendrag. Orsaken Ă€r att dessa föroreningar Ă€r en bidragande orsak till övergödning.

I april 1999 satte Sveriges regering upp 15 miljömÄl (utökades till 16 under 2005) vilka strÀvar efter att lösa Sveriges stora miljöproblem till nÀsta generation. Det första miljömÄlet Àr ?begrÀnsad klimatpÄverkan? och ett av dess delmÄl Àr att utslÀppen av vÀxthusgaser under perioden 2008-2012 skall vara minst 4 procent lÀgre Àn utslÀppen var Är 1990. Ett sÀtt att minska utslÀppen av vÀxthusgaser Àr att byta ut de fossila fordonsbrÀnslena mot förnyelsebara. Inom EU Àr mÄlsÀttningen att andelen förnyelsebart brÀnsle skall vara 5,75 procent av allt fordonsdrivmedel Är 2010 och 20 procent Är 2020.

Klimatanpassning Àr ett aktuellt Àmne i dagens stadsplanering och en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare. KlimatförÀndringarnas effekter Àr ökad nederbörd, stigande medeltemperatur och havsnivÄer samt ett mer extremt klimat överlag. Detta fÄr konsekvenser för ekosystem och stÀder, dÀr den ökade nederbörden har direkt pÄverkan pÄ dagvattensystemet. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att ta vara pÄ dagvattnet genom att utforma mÄngfunktionella och variationsrika miljöer. I det hÀr arbetet har vi studerat den naturliga vattenbalansens processer och hur dessa kan anvÀndas för att Äterskapa vattenbalansen i den urbana miljön.

Examensarbetet behandlar Àmnet zinkutslÀpp frÄn biltvÀttar dÀr arbetet inkluderar redogörelseför problematiken med zink i naturen samt en utarbetning av en praktiskt och ekonomisktgenomförbar metod att reducera zinkhalten i avloppsvattnet frÄn biltvÀttarnas biologiskareningsverk Alaska Bio genom undersökningar och experiment med olika metoder.Litteraturstudier har gjorts för att ta reda pÄ hur zinken rör sig och interagerar med dess miljöför att dra en slutsats om hur viktigt det Àr att prioritera ÄtgÀrder för problemet. Dessutom har litterÀra förarbeten gjorts för att ta reda pÄ hur en pH-justering kan pÄverka halterna av löstzink och huruvida den komplexbildare som finns i vattnet kan pÄverka zinkutfÀllningen.UtvÀrdering har Àven gjorts av olika reningsmetoder som kan vara lÀmpliga att komplettera debiologiska reningsverken med och hÀr ingÄr sandfilter, torvfilter, jonbytare, membranfilteroch indunstare.Arbetet kartlÀgger och beskriver Àven driften av biltvÀttanlÀggningar och deras reningsverk iSverige. HÀr ingÄr vilka olika tekniker som anvÀnds, hur dessa pÄverkar miljön rent allmÀntoch hur de kan komma att se ut i framtiden. Djupare arbete has gjorts med att beskriva denbiologiska vattenreningsanlÀggningen Alaska Bio och dess kemikalieanvÀndning.Experimentella försök har gjorts för att bestÀmma hur utfÀllningen av zink förÀndras medvarierande pH i tvÀttvattnet och slutsatsen drogs att halterna zink i jonform, som dÀrmed Àrlöst, Àr minimala i pH-omrÄdet 8,6-9,2 och maximala vid lÄga pH-vÀrden. Redan vid pH 6 varbefann sig större delen av zinken i jonform.

Dagvatten Àr regnvatten samt smÀltvatten frÄn snö och is som landar pÄ en yta som Àr impermeabel det vill sÀga vÀgar, tak mm. Den frÀmsta orsaken till förorening av dagvatten Àr trafiken. I en industristad som LuleÄ Àr Àven industrin en bidragande faktor till föroreningen. I LuleÄ kommun förekommer ingen rening av dagvattnet i dagslÀget innan det nÄr respektive recipient via separata dagvattenledningar och ytavrinning. En utredning har genomförts av dagvattensituationen i LuleÄ dÄ en inventering gjorts bland annat som underlag för att kunna ta ett beslut om var sedimentprovtagning skulle genomföras.

I och med Sveriges Ätaganden i Baltic Sea Action Plan (BSAP) och de miljökvalitetsnormer (MKN) som beskrivs i ramdirektivet för vatten kommer KÀppalaverket sannolikt stÀllas inför strÀngare kvÀve- och fosforreningskrav. KÀppala kan dÄ bli tvungna att införa en ny processlösning t.ex. efterdenitrifikation och förfÀllning. Hur detta kommer att pÄverka det totala koldioxidavtrycket utreds i denna rapport. Tidigare har stora energiutredningar utförts pÄ verket men aldrig har ett samlat koldioxidavtryck dokumenterats.En kartlÀggning över KÀppalaverkets totala koldioxidavtryck 2011 gjordes för att skapa en referens för framtida modellering.

VÄtmarker har lÀnge varit viktiga inslag i Sveriges odlingslandskap. Dels för mÀnniskan men framförallt för vilda fÄglar. Stora förÀndringar skedde emellertid under slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. MÄnga Äar rÀtades, marker dikades och vattennivÄer i sjöar sÀnktes. Sveriges vÀxande befolkning var anledningen till att jordbruket krÀvde allt större utrymme.

Som ett slutmoment i SamhÀllsbyggnadsprogrammet 120 hp görs detta examensarbete för SamhÀllsbyggnadsförvaltningen, avdelning Teknisk försörjning i Kalix kommun belÀget i Norrbottens lÀn. Examensarbetet gÄr ut pÄ att undersöka föroreningsrisker frÄn enskilda avlopp som tyvÀrr mÄnga gÄnger har bristfÀllig rening jÀmfört med kommunalt vatten och avloppshantering. OmrÄdet i frÄga ligger i RörbÀck, nordost om LuleÄ dÀr Kalix kommun Àr huvudman för dricksvattentÀkten i omrÄdet, men dÀr LuleÄ kommun stÄr som Àgare av marken runt omkring vattentÀkten och brunnsomrÄdet. SkÀrpta regler frÄn EU och vattendirektivet skapar behov av ÄtgÀrdsprogram för att sÀkra upp att vattenkvalitén upprÀtthÄlls och risker som förknippas med avlopp i bÀsta fall elimineras. En svarsenkÀt har tidigare skickats ut till fastighetsÀgarna med en förfrÄgan om deras enskilda avloppssystem.

DÄ naturlig mark görs om till hÄrdgjord yta i samband med bygge av vÀgar och bostadsomrÄden ökar flödesbelastningen till nÀrliggande sjöar och vattendrag. Vattenmassorna tar med sig de föroreningar som bland annat finns inbyggda i byggnadsmaterialet, som kommer frÄn trafiken eller frÄn verksamheter som till exempel industrier eller djurhÄllning. För att förhindra att föroreningarna sprids till de naturliga vattendragen kan ÄtgÀrder sÀttas in för att rena vattnet innan utslÀpp till recipienten. Detta kan Ästadkommas med hjÀlp av till exempel sÄ kallade dagvattendammar. Den frÀmsta processen för rening i dagvattendammar Àr sedimentation. In till dammarna kommer vanligtvis stora mÀngder partiklar och suspenderat material till vilka föroreningar, som till exempel nÀringsÀmnen och metaller, kan fÀsta.

PÄ HimmerfjÀrdsverket söder om Stockholm finns Ätta luftade bassÀnger för biologisk rening av avloppsvatten. Genom att syresÀtta vattnet skapas en miljö dÀr mikroorganismer kan arbeta och omvandla organiskt material och ammonium till koldioxid, vatten och nitrat.Bara luftningen av dessa aktivslambassÀnger pÄ HimmerfjÀrdsverket stÄr för nÀstan en femtedel av verkets totala energiförbrukning och Àr dÀrför en viktig process att optimera. Under hösten 2011 har nÄgra olika reglerstrategier utvÀrderats genom fullskaleförsök pÄ verket. Denna rapport handlar om dessa försök. Arbetet bygger pÄ ett tidigare utfört examensarbete vid HimmerfjÀrdsverket och ingÄr i en större forskningsstudie som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Uppsala Universitet.

År 2011 asfalterade Falu Återvinning 5 500 m2 för att anvĂ€ndas till rötslamkompostering. I samband med detta gav LĂ€nsstyrelsen i Dalarnas LĂ€n ett utredningsvillkor. Utredningsvillkoret gĂ„r ut pĂ„ att Falu Återvinning ska undersöka vad det förorenade dagvattnet innehĂ„ller och i vilka mĂ€ngder, hur stora dagvattenflödena Ă€r, vilken pĂ„verkan pĂ„ omgivningen dagvattnet har samt att förslag ges till lĂ€mpligt omhĂ€ndertagande av dagvatten. I dagslĂ€get gĂ„r majoriteten av dagvattnet till en lakvattendamm och resterande gĂ„r till StĂ„ngtjĂ€rnsbĂ€cken, ett vattendrag som Ă€r fiskförande.Denna rapport ska fungera som underlag till en framtida utökning av Egenkontrollprogrammet för Vatten pĂ„ Falu Återvinning med avseende pĂ„ dagvatten. Egenkontroll innebĂ€r att verksamheter som kan medföra olĂ€genheter för mĂ€nniskors och miljöns hĂ€lsa Ă€r skyldiga att kontrollera verksamhetens pĂ„verkan.Syftet med examensarbetet var att planera och genomföra provtagning samt utvĂ€rdera analysresultat av dagvatten pĂ„ Falu Återvinning.

Biogas is a renewable energy source that is produced by anaerobic digestion of organic mate-rial. In Sweden, biogas predominately comes from sewage water sludge and landfills or from organic waste of households and industries. Small scale digestion plants at farms are espe-cially expected to contribute to increased biogas production in the future. Biogas can be ob-tained directly in it?s raw form and used as fuel in a combustion chamber.