Denna uppsats dokumenterar uppkomst, frontpersoner och verksamhet för Dalarnes sjuksköterskeförening (DSF) mellan Ären 1920-1933, vilket Àr en lokal sjuksköterskeförening som senare blev underavdelning till riksföreningen Svensk sjuksköterskeförening (SSF). DSF var den första lokala sjuksköterskeföreningen och startades 1920 av sjuksköterskor kring omrÄdet Falun/BorlÀnge. Det var inte en elitförening likt SSF som i sin professionalisering enbart ville avskÀrma sig frÄn de underordnade som bitrÀden och kÀmpa för status och kalltanken. DSF var en förening som ville stÀrka kÄrandan men Àven arbeta för löne- och arbetsförhÄllandefrÄgor, vilket pÄ den tiden egentligen hörde samman med socialistiska föreningar. I sin verksamhet ville de Àven fÄ till stÄnd en platsbyrÄ för föreningens medlemmar.

Filtermaterial av 75 % torv och 25 % kolaska har anvÀnts under 2 respektive 4 Är för rening av avloppsvatten frÄn tvÄ biltvÀttar. JÀmförelse med Kristianstads kommuns riktvÀrden för avloppsvatten frÄn fordonstvÀttar visar att filtren fungerat. För avfallsklassning krÀvs kunskap om innehÄll av miljöfarliga Àmnen i produkter som anvÀnts i tvÀtthallarna. I brist pÄ kunskap om innehÄll av ej analyserade miljöfarliga Àmnen i filtren anses förbrÀnning vara ett bra omhÀndertagande ur miljösynpunkt, dÄ energi och aska Ätervinns..

Va?rlden sta?r info?r ett stort vattenfo?rso?rjningsproblem som ma?ste lo?sas ? sa? ma?nga som 884 miljoner ma?nniskor anva?nder idag potentiellt fo?rorenade vattenka?llor till sitt dricksvatten. Denna rapport fokuserar pa? ett av de drabbade la?nderna som a?r Uganda. Syftet med projektet a?r att underso?ka vilket/vilka av de fem olika ugandiska va?xterna; Erythrina abyssinica, Musa spp, Cyperus papyrus, Imperata cylindrica och Coffea canephora som a?r mest la?mplig fo?r rening av kadmium- och blykontaminerat grundvatten.

För att recipienter nedströms inte ska pÄverkas av dagvatten frÄn industriomrÄdenmed transport och lagerhÄllning, krÀvs det rening av föroreningar. DÀrför har detgjorts en undersökning av hur en dagvattendamm ska utformas för att fÄ en ökadrening. Metoder som anvÀnds Àr litteraturstudie och en fallstudie. Fallstudien harutförts för ett planerat industriomrÄde. De frÄgor som besvarats Àr vilkaföroreningar som kan tÀnkas förekomma och hur de renas.

Övergödning pĂ„ grund av mĂ€nskliga utslĂ€pp av nĂ€rsalter, frĂ€mst kvĂ€ve och fosfor Ă€r ett av de allvarligaste miljöproblemen i Östersjön. BlĂ„musslor lever av att filtrera vĂ€xtplankton frĂ„n vattnet och binder dĂ€rigenom kvĂ€ve och fosfor. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt bidrar de till att minska övergödningen nĂ€r de skördas. PĂ„ den svenska vĂ€stkusten anvĂ€nds redan musselodlingar som reningsĂ„tgĂ€rd för att motverka övergödningen. Det har ocksĂ„ konstaterats att med den tillvĂ€xttakt som rĂ„der pĂ„ vĂ€stkusten Ă€r musselodlingar under vissa förutsĂ€ttningar en kostnadseffektiv reningsĂ„tgĂ€rd.

Denna uppsats handlar om marknaden för reningssystem för fritidsbĂ„tshamnar i GöteborgsomrĂ„det. NĂ€r fritidsbĂ„tarna tas upp inför vinterförvaring sĂ„ spolas de av, oftast i samband med upptaget eller hemma pĂ„ uppfart. Vid spolningen sĂ„ frigörs farliga Ă€mnen frĂ„n bĂ„tbottenfĂ€rgen och risken Ă€r att dessa Ă€mnen kommer orenade ut och skadar den marina miljön. För att detta inte skall ske sĂ„ kan reningssystem installeras och rena spolningsvattnet innan det kommer ut i miljön. År 2007 uppkom ett krav frĂ„n VĂ€stra Götalands regionen att hamnar som tvĂ€ttar över 50 bĂ„tar per sĂ€song skall installera rening för spolvattnet.

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ pÄverkan pÄ miljön. Lakvattnets karaktÀr beror till stor del pÄ vilken typ av avfall som har deponerats.Deponin Tippa ska ta fram ett förslag pÄ lokalt omhÀndertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktÀriserats utifrÄn 11 provtagningar tagna Är 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvÀrden Àr; organiskt material i form av BOD och COD, kvÀve i form av ammonium och totalkvÀve samt metallerna jÀrn och koppar.För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lÀmpar sig för Tippas förutsÀttningar.

The aim of this essay is to see how the IOGT, local politicians and the local newspaper acted in the city of Hedemora in Sweden in connection with the referendum held in 1922 whether or not to ban the use of alcoholic beverages. To accomplish this I have examined protocols from local IOGT-groups, the town council and the local newspaper Södra Dalarnes tidning. I find that the local IOGT not only worked with the issue of alcohol but served as an institution that deepened democracy and education in the local community through discussions, study circles and applying pressure on local politicians. The locally elected bodies in turn were generally in favour of the good work the IOGT did, although not always overwhelmingly so. Many of the local politicians that handled the issues of alcohol were themselves active members in organisations promoting absolutism.

En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.

I denna uppsats undersöks det hur det fungerar med enskilda avlopp utanför kommunens VA-nĂ€t. Hur enskilda avlopp Ă€r uppbyggda och hur de fungerar. Varför man bör ha avloppsrening, och vilka lagar och regler som styr enskilda avlopp. Jag utreder vidare varför man ska jobba för en ökad rening av avlopp och varför man ska jobba mot att uppnĂ„ ett uthĂ„lligt samhĂ€lle.Uppsatsen har en teoridel som handlar om hur och varför vi ska strĂ€va efter en uthĂ„llig samhĂ€llsutveckling. En strĂ€van som kommuner som Söderköping har nĂ€r dom försöker fĂ„ mĂ€nniskor att byta till hĂ„llbara VA-system.Med dom hĂ€r funderingarna som bakgrund och ett antal frĂ„gestĂ€llningar har jag skrivit en fyllig bakgrund som gĂ„r igenom Östersjöns problematik och Ă€ven relevant information om enskilda avlopp.

Den hÀr studien syftar till att göra en miljöstrategisk jÀmförelse av tvÄ olika tekniker för rening av enskilda avlopp. Detta innebÀr en jÀmförelse av sÄvÀl juridiska som ekonomiska aspekter utöver den grundlÀggande reningseffektiviteten. MÄlsÀttningen Àr att visa att en rotzon Àr ett vÀl sÄ bra alternativ som en markbÀdd vid rening av enskilda avlopp. Detta visade sig ocksÄ stÀmma. BetrÀffande reningseffektivitet verkar teknikerna vara likvÀrdiga.

Lakvatten innehĂ„ller ofta stora mĂ€ngder föroreningar som kan vara skadliga för mĂ€nniskor och miljön. PĂ„ Löt avfallsanlĂ€ggning som Ă€gs och drivs av Söderhalls renhĂ„llningsverk AB (SÖRAB) finns en aktiv deponi för icke-farligt avfall (IFA-deponi) som ger upphov till ett lakvattenflöde med höga halter av ammoniumkvĂ€ve. Om höga halter av kvĂ€ve lĂ€cker ut i naturen kan det pĂ„verka biologiska processer negativt och orsaka problem som övergödning.Fram till 31/12 2014 stĂ„r Löt avfallsanlĂ€ggning under prövotid. Under prövotiden har SÖRAB fĂ„tt Ă„lagt att bland annat utvĂ€rdera den kemiska karaktĂ€ren pĂ„ samtliga vattenströmmar pĂ„ anlĂ€ggningen och optimera vattenreningen för de olika delströmmarna utifrĂ„n vattnets karaktĂ€r. Under prövotiden har SÖRAB tilldelats provisoriska utslĂ€ppsvillkor i form av riktvĂ€rden.  PĂ„ grund av de höga halterna av kvĂ€ve i lakvattnet frĂ„n IFA-deponin har SÖRAB haft svĂ„rt att klara de provisoriska riktvĂ€rden som satts upp för utslĂ€pp av kvĂ€ve.För att undvika skadlig miljöpĂ„verkan i recipienten dit vatten frĂ„n anlĂ€ggningen avleds har SÖRAB utvecklat och konstruerat en pilotanlĂ€ggning för kontinuerlig biologisk rening (KBR-anlĂ€ggning) dĂ€r lakvattnet frĂ„n IFA-deponin ska behandlas för att reducera utslĂ€ppen av kvĂ€ve frĂ„n avfallsanlĂ€ggningen.

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

Flera fall av insjuknande i legionÀrssjukan, dÀr smittan kunnat hÀrledas till bioslamsanlÀggningar vid pappers- och massabruk, har uppmÀrksammats de senaste Ären. Vid de svenska pappers- och massbruken har rekordhöga halter av legionellabakterier, som kan orsaka legionÀrssjukan, konstaterats. Syftet med denna rapport var att genom en litteraturstudie skapa en kunskapsöverblick betrÀffande legionellabakterier och dess efterföljande risker kopplat till pappers- och massabruk. Vad Legionella Àr, vad det orsakar samt vilka risker som finns och hur riskerna kan ÄtgÀrdas vid pappers- och massabruk har sammanstÀllts i denna rapport.Det som konstaterats Àr att legionellabakterier Àr mycket tÄliga och att dess förmÄga till tillvÀxt har ett starkt samband med tillgÄng till protozoer. Vidare konstateras direkt smittorisk frÀmst finnas i anslutning till den biologiska reningens luftningssteg samt vid hantering av legionellahaltigt slam.

Regnvatten, smÀltvatten och spolvatten som rinner av frÄn hÄrdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten Àr ofta förorenat av tungmetaller eller svÄrnedbrytbara organiska Àmnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det nÄr recipienten. I dagslÀget finns det inga nationellt fastslagna riktvÀrden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen pÄ Vattenfall AB VÀrme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvÀrden för föroreningshalter frÄn kvarteret BrÀnnugnen, som omrÄdet som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvÀrden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.