Denna studie har underso?kt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de tva? dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Fra?gan som besvarats a?r hur rapporteringen i artiklarna under tva? utvalda ma?nader (juni-juli 2014) sett ut, utifra?n teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och fo?renkling av konflikter. Materialet besta?r av totalt 158 artiklar, 62 fra?n Dagens Nyheter och 76 fra?n The New York Times.

Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

Uppsatsen undersöker hur det finländska partiet Sannfinländarna framställs i sex olika tidningar i samband med riksdagsvalet 2011. Studien är komparativ och utgår från gestaltningsteorin och tidigare forskning om populistiska partier i medierna. Den bygger på en kvantitativ innehållsanalys gjord på utvalt material från Hufvudstadsbladet, Vasabladet, Nya Åland, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, sammantaget 141 artiklar som publicerades under 14 dagar i samband med valet i april 2011.Studien visar att de som röstar på Sannfinländarna inte får komma till tals i medierna. Även de Sannfinländska politikerna är underrepresenterade i materialet. När de väl får uttala sig så bemöts sällan deras påståenden av journalisten.Undersökningen visar också att Sannfinländarna ofta slängs in i alla möjliga sammanhang i de finlandssvenska tidningarna.

Syfte: I våra svenska tidningar har bilderna fått ta mer och mer plats och får därmed större möjlighet att påverka läsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder används för att gestalta våra politiker på nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmärksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt porträtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hårda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera  tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010.

Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssätt för att se vad det råder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frågeställningar som uppsatsen bygger på är: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och återkommer i artiklarna och som det råder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktär har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad är innebörden av det som skrivs?Vilken språklig karaktär har artiklarna? Vilka säger vad ? vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar på Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara på frågeställningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen är nio utvalda tidningsartiklar från nationella, lokala och vårdpraktiska tidningar. Resultaten pekar på att det råder kamp om att sjuksköterskeyrket värderas som ett ?kall?, en föreställning de genom att kräva högre ingångslön vill bryta.

Syftet med denna studie är att studera vad det diskuteras om i den mediala debatten kring den kulturutredning som lades fram den 12.e februari i år, 2009. Sedan utredningen lagt fram sina förslag till en ny kulturpolitik har diskussionerna varit livliga i media och ofta har de genomsyrats av hård kritik. Diskussionerna baseras många gånger på utredningens förslag om en myndighetssammanslagning och decentralisering av kulturarbetet. Genom studien görs begrepp så som mångfald och kvalitet sig gällande men framförallt berörs aspekter som har med styrning och kommersialism att göra. Materialet som studiens analys baseras på är insamlat från Sveriges största riksstäckande tidningar, Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen och Sveriges dagblad.

AbstractBackground: Plantar fasciitis is the most common heel injury and is a long-term pain syndrom in the attachment of the plantar fascia to the calcaneus bone. The condition is treated mainly in primary care, but there is currently no treatment guideline for the treatment of plantar fasciitis in Sweden. The purpose of this study was to investigate which treatment that occurred in primary care in Dalarna, Gävleborg and Västmanland counties, which treatments that were most common alone and in combination with each other. The aim was also to investigate if the four most commonly used treatment methods as physical therapists said they had used were supported in the literature, and if there was any difference between county employees and private physical therapists in the choice of treatment method.Method: 100 physiotherapists in primary care in Dalarna, Gävleborg and Västmanland counties, received a questionnaire by mail. 80 of the 100 physiotherapists were county employees and 20 were private employees.

Syfte med denna uppsats har varit att se hur det skrivs om självskadebeteende i media. Vi har genomfört uppsatsen genom att granska ett urval av debattartiklar från svenska tidningar där det på något sätt skrivs om självskadebeteende. Artiklarna är skrivna av politiker, en överläkare, en sjuksköterska och en journalist såväl som flera personer med egen erfarenhet av självskadebeteende. Utifrån dessa artiklar och våra teoretiska perspektiv har vi reflekterat kring hur det skrivs om självskadebeteende i svensk media.Vår uppsats har ett diskursanalytiskt angreppssätt där vi främst utgår från den franske filosofen Michel Foucaults tankar kring diskurser och diskursanalys. Vi problematiserar även diskurserna utifrån begrepp som makt och genus.Under vårt uppsatsarbete har vi identifierat tre diskurser i artiklarna: en patologidiskurs, en könad diskurs samt en resursdiskurs.

Examensarbetet handlar om OCR (Optical Character Recognition). OCR-tekniken går ut på att konvertera inskannade bilder från maskinskriven eller handskriven text (siffror, bokstäver och symboler) till datorformat. Syftet med detta examensarbete är att utforska OCRs framtid och vilka användningsområden som finns idag för tekniken. Det intressanta är att se hur OCR klarar sig när mer och mer material är digitala. Genomförandet till detta examensarbete har gjorts med information från böcker, Internet, mejl och genom att tittat närmare på ett företag inom den grafiska branschen som använder sig av OCR, nämligen Aftonbladet. Jag har även testat ett OCR-program, ABBYYs FineReader 8 och gjort tester med några testteman, exempelvis matematiktest och olika tester på artiklar från några tidningar. Mina slutsatser är att OCR har en framtid men tekniken har en del förbättringsmöjligheter, exempelvis tolkning av handskrivna texter. OCR kan finnas kvar även när mer och mer material blir digitala om det integreras i befintliga tekniker, som i ett spam-filter för att tolka texten i bilden.

I detta arbete har jag försökt utröna vilken bild av Ryssland som kommer till uttryck i de fyra största svenska dagstidningarnas (Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter) rapportering av konflikten i Georgien sommaren 2008. Med utgångspunkt i Sture Nilssons Rysskräcken i Sverige ? Fördomar och verklighet  har jag konstruerat en idealtyp, bestående av begreppen fientlighet, rädsla och misstro . Med detta som analysverktyg har jag studerat den rapportering som skedde mellan 2008-08-08 ? 2008-08-12, dvs.

Resume: Mitt ämne var kriminaljournalistikens behandling av de två fallen Hurvamorden och Lasermannen, mer specifikt om det ena fallet behandlades på ett mer sensationalistiskt sätt än det andra. Arbetshypotesen var att täckningen av Lasermannen skulle visa sig vara mer sensationalistisk än täckningen av Hurvamorden, eftersom den generella trenden går åt det hållet. Jag valde ut fyra tidningar som jag tyckte representerade ett acceptabelt tvärsnitt av svenska pressmedier, och läste de artiklar som behandlade de två fallen i de fyra tidningarna. På så sätt försökte jag hitta mönster som gick igen både inom tidningarna och inom varje tidsperiod. Jag studerade bland annat språkbruk, val av detaljer, bruket av namn som "lasermannen" och rubrikval.

Studien utgick från de vetenskapliga frågeställningarna: ?Hur yttrade sig klimatskepticism i Dagens Nyheter, Verdens Gang, The Times och The New York Times under perioden 1:a januari till 30:e juni år 2010?? och ?Hur skiljde sig rapporteringen mellan dessa tidningar?? För att kunna svara på dessa frågor användes gestaltningsteori och kvalitativ metod. Med kvalitativa textanalyser samt gestaltningsanalys undersöktes hur tre olika gestaltningar yttrade sig i fyra ledare och fyra reportage. De gestaltningar som studien baserades på var ?vetenskaplig osäkerhetsgestaltning?, ?tvetydighetsgestaltning? och ?ekonomisk gestaltning? som alla i tidigare forskning har gått att koppla till klimatskepticism.

AbstractMediernas granskning av de politiska makthavarna är utan tvekan en förutsättning för en fungerande demokrati. Granskningen riskerar emellertid att övergå i mediedrev där allt är offentligt och ingenting anses tillhöra privatlivets helgd. Detta riskerar i sin tur att leda till att den granskade personen avgår från sin post och man talar därför om mediernas avskedandemakt som ett demokratiskt problem.Med hjälp av ett eget utarbetat analysschema har vi utfört en kvantitativ innehållsanalys av rapporteringen i tre svenska tidningar kring fyra politiska affärer. Undersökningen är komparativ och bygger på Mills olika utfalls-design. Studien syftar till att utreda huruvida förekomsten av ?privat smutskastning? alternativt avgångskrav kan förklara att vissa mediedrev leder till avgång.Med facit i hand har vi kunnat konstatera att våra hypoteser fått visst stöd men att inga generella slutsatser kan dras från denna undersökning.

I den här uppsatsen har jag analyserat tre tidningsartiklar från herrtidningen Moore, och tre tidningsartiklar från tjejtidningen Solo. Jag har analyserat en artikel i varje nummer, så totalt har jag använt sex tidningar. Utöver artiklarna har jag också analyserat två av tidningarnas omslag. Efter analyserna har jag gjort jämförelser mellan de båda tidningarnas artiklar och omslag för att se om det går att påvisa några skillnader, men även likheter.     Min avsikt med att göra det här var att bevisa vetenskapligt att skillnader finns i tidningarnas informationsdesign, alltså deras bilder, texter och layout. Jag har analyserat artiklarna efter en ganska strikt modell, men även tagit mig friheten att välja bort eller lägga till vissa element i modellen beroende på vilken sorts artikel jag analyserat.

Israel-Palestina konflikten är en av de mest debatterade konflikterna i massmedia. Konflikten bevakas världen över och har varit studieobjekt för många forskare. I denna uppsats undersöks framställandet av sexdagarskriget 1967 och intifadans inledningsfas 1987 i Dagens Nyheter.Materialet analyseras utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell som sedan placeras i en större samhällig kontext. Björn Hettnes modell om världsordningen har använts för att få ett större samhälligt perspektiv. I uppsatsen redogörs för den kritiska diskursanalysen och den tredimensionella modellen.