Denna uppsats belyser den debatt som rådde i media och i riksdagen under åren 1989 och 1990. Debatten handlade om regeringens proposition 1988/89:41 ?Om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer?. Diskussionen framställs med hjälp av motioner i riksdagen samt artiklar i fack- och Dagstidningar. Dessa är skrivna av intressenter som argumenterar för och mot förslaget.

Uppsatsens syfte är att undersöka recensionerna av Oscar Wildes Dorian Grays porträtt i svenska Dagstidningar under utgivningsåret av den svenska översättningen (1905). Utöver att dagspressens artiklar analyseras, ges en djupare inblick av Wildes mottagande genom en undersökning av andra artiklar om Wilde år 1905, av arbetarpressens mottagande och Uppsala Universitetsbiblioteks intag av boken. Genom detta ses samtidens attityder till Wilde och hans författarskap..

Syfte och frågeställning: Att undersöka hur två svenska nyhetstidningar valt att skildra en nyhet under vald period. Detta görs genom att besvara följande frågeställning: På vilket sätt skildrar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ebolaviruset i sina tidningsartiklar från 1 maj 2014 till och med den 31 oktober 2014? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys på samtliga artiklar publicerade i DN och SvD under perioden 1 maj 2014 till och med 31 oktober 2014 samt diskursanalys på sex artiklar. Huvudresultat: I studien framkom det en tydlig förändring i artiklarna under hela undersökningsperioden. Det förändrades från att vara diskussioner om en kris till att sedan diskuteras om olika åtgärder för att minska oroligheten bland invånarna..

Trovärdighet är inte ett givet ting inom samhällets ramar. Det krävs en ömsesidig relationsuppbyggnad mellan parterna. Syftet var att belysa tidningsutgivarnas legitimitet i förhållande till innehållet i tidningen. Studien genomfördes med kvalitativ metod och avsåg två fallstudieobjekt, en morgontidning och en kvällstidning. Dessa var Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen.

I skuggan av ett brottsoffer ? en kvantitativ studie om mediebevakningen av de personer Peter Mangs stod åtalad för brott mot i Malmö tingsrätt undersöker hur serieskytten Peter Mangs påstådda offer porträtterats i medierna. Uppsatsen undersöker om och hur samhällets bild av brottsoffer påverkar mediernas rapportering om dem.Uppsatsen utgår från den norske kriminologen Nils Christies teori om ideala brottsoffer, som ställer upp en tes för vilken typ av personer som lättast får fullständig och legitim status som offer, samt annan forskning om hur brottsoffer framställs i medierna. Detta för att undersöka vem som anses vara en offer- eller straffvärdig person i samhällets och mediernas ögon. Utifrån Christies teori och övrig forskning undersöks artiklar i Sveriges fem största Dagstidningar, samt två andra Dagstidningar, som behandlar de personer Mangs stod åtalad för brott mot, från den 6 november 2010, det datum då Mangs greps, fram till den 23 november 2012, då livstidsdomen mot honom slogs fast av Malmö tingsrätt.

Vi har genom intervjuer, tidningsartiklar och övrigt polisiärt material försökt förstå hur stort problemet med s.k. vägpirater är. Intervjuerna, främst med en kriminalinspektör, har givit oss en bred grund att stå på. Han har arbetat som polis sedan 1968 och på spaningsavdelningar sedan 1977. Det är vår källa som varit initiativtagare tillsammans med länskriminalen i Göteborg då det gäller att kartlägga brottsligheten kring vägpiraterna.

Det går att läsa om rehabilitering i trädgårdsmiljö i Dagstidningar, facktidningar och magasin. Arbetsterapeuter använder aktivitet för att utveckla, bibehålla och förbättra funktionsförmåga. Syftet var att beskriva de förändringar i människors vardag som aktivitet i trädgård möjliggör - effekt och upplevelse.På ett systematiskt sätt söktes studier i databaserna Amed, Cinahl, OvidMedline och PsycInfo. Tio studier valdes. Analys gjordes i två delar med hjälp av frågeställningar och teorier den ena för att beskriva behandling och effekt och den andra för att beskriva deltagarnas upplevelse av aktivitet i trädgård.

Voyage är en fiktiv nyskapad resetidning vars formgivning har tagits fram efter en visuell studie av layouten hos Sveriges resetidningar Vagabond, Allt om Resor, Res och Escape 360°. Layoutens syfte är att visa hur man kan sticka ut och bryta mot den vanliga trenden för att fånga nya läsare inom detta tidningssegment. Den nytänkande layouten ska attrahera de mer aktiva och äventyrliga resenärerna.De existerande resetidningarna är alla uppbyggda på ett strukturerat vis, vissa rörigare än andra. Med den nya tidningen Voyage valdes att skapa en layout som medvetet är tänkt att vara rörig, fast med en harmoniserande rörighet. Under rörigheten finns ändå en underliggande struktur som håller uppslagen samman.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mäns föräldraledighet konstrueras i dagstidningsartiklar och reportage. Studien undersöker hur mäns föräldraledighet beskrivs och motiveras, vilket innehåll ledigheten ges samt vilka implikationer detta skapar. Uppsatsen bygger på en socialkonstruktionistisk ansats. Som specifik teori och metod används diskursanalys och diskursteori. En diskurs kan ses som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen. Diskursanalys är sättet på vilket man analyserar de språkliga böjningsmönster som konstruerar vår sociala värld. Empirin för uppsatsen består av åtta nyhetsartiklar och reportage ur Sveriges två största Dagstidningar, Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter.

Syftet med studien var att undersöka några verksamma lärares uppfattningar av de gällande uppnåendemålen i svenska i år 3. Vidare var syftet att undersöka hur lärarna uppger sig arbeta med tal och samtal, läsning och skrivning som är de delar uppnåendemålen avser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där sju grundskollärare som arbetar i år 1, 2 och 3 medverkat. Resultatet visade bland annat att majoriteten av lärarna är övervägande positiva till uppnåendemålen i år 3. Trots att lärarna var övervägande positiva till uppnåendemål i år 3 riktades en viss kritik mot målen som exempelvis att de är något diffusa.

Flera av Sveriges största kvälls- och Dagstidningar är sedan ett par år tillgängliga på Internet. Ett alternativ till att distribuera dem via Internet är broadcasting. I det här examensarbete har tyngdpunkten legat på att utforma en personlig tidning anpassad för att distribueras via rundradionätet i stället för via Internet. Jag har analyserat tre olika lösningar nämligen 1. En webbaserad och plattformsoberoende variant i XML + Java, 2.

Uppsatsen nedan är baserad på en kvantitativ och en kvalitativ undersökning med syfte att kartläggaolika sporters, med fokus på hästsport, representation och framställning under en fyraveckorsperiod2012 i två av Sveriges största Dagstidningar. Vi ansåg det viktigt att genomföra den här undersökningenför att se om fördomarna kring bristen på representation av hästsport i media har någongrund, samt om mediestormen kring Rolf-Göran Bengtssons Jerringpris gav någon efterverkan förhästsportens representation.Först genomfördes den kvantitativa studien där över 1 100 artiklar analyserades. Den kvalitativastudien följde där fyra reportage valdes ut för vidare analys. Reportagen behandlade de tre mestomskrivna sporterna samt hästsport. Reportagen analyserades och jämfördes i hopp om att finnamönster med likheter eller skillnader.

Denna studie har till syfte att undersöka det svenska jämställdhetsklimatet genom debatten om ordet ?hen? i fyra Dagstidningar under början av 2012. ?Hen? är ett könsneutralt alternativ till ?hon? och ?han? tänkt att användas när kön är okänt eller irrelevant. Frågeställningarna kretsar kring vilken typ av förhållningssätt, känslor samt för- och motargument som uttrycks av aktörerna i debatten kring användandet av ?hen?.

I den här uppsatsen presenteras en kvantitativ undersökning av språket i två svenska Dagstidningar från år 1831, Aftonbladet och Dagligt Allehanda. Syftet är att ta reda på om det finns några syntaktiska skillnader mellan tidningarna. Med bakgrund i att Aftonbladet anses vara den första moderna dagstidningen i Sverige är frågan om detta även återspeglas i språket. Undersökningen baseras på totalt 20 texter, bestående av tidningarnas inrikesnyheter, hämtade från perioden mellan den 3 januari och den 10 mars 1831. De språkdrag som har undersökts är framför allt meningslängd, bisatser, utbyggda nominalfraser samt fundament i huvudsats.

Vad är bildning och vem är egentligen bildad var frågorna som inspirerade till denna studie. Bildningsdiskursen har en lång tradition bakom sig vilket inneburit en mångtydighet i begreppets betydelse. Debatterna har gått upp och ner och än idag finns konflikter som sätter prägel på kultur, utbildning och samhällsdebatten. Frågor som uppdagats är vad bildning innebär och till vilken samhällsnytta den har i en modern tid. Den digitaliserade närvaron med dess makt i meningsproduktion ligger till grund för att undersöka hur bildningsdiskursen ser ut i media.