Syftet med examensarbetet var att ta reda på varför mediebevakningen av Paralympics har ökat. För att undersöka om det var skillnad i mediebevakningen av Paralympics 2008 och Olympiska spelen 2006 gjorde vi en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Genom att mäta utrymmet i två lokala Dagstidningar i Norrbotten fick vi fram ett resultat som visade att den norrbottniska deltagaren i Olympiska spelen hade mer utrymme än de tre norrbottniska deltagarna i Paralympics. För att få svar på varför det är skillnad och varför bevakningen har ökat, valde vi att intervjua Paralympicsdeltagare och sportjournalister på Norrbottens-Kuriren. Det som framkom är att mediebevakningen har ökat, men det finns fortfarande mer att göra..

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta Dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre.

Denna studie jämför debatterna om ett svenskt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922 mellan riksdagens båda kamrar och tre Dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Social-Demokraten. Valet av tidningar har gjorts med målet att få en ideologisk spridning, för en bättre jämförelse. Resultatet visar på flera olika typer av argument, och en viss skillnad, både mellan riksdagen och tidningarna, mellan riksdagens första och andra kammare, och mellan de olika tidningarna..

Den här studien undersökte nyhetsvanor hos teknologistudenter i Stockholm. I dagens föränderliga nyhetsklimat tappar studier snabbt sin relevans, vilket ställer krav på kontinuerliga efterforskningar. 40 studenter svarade på en enkät och 16 av dessa deltog i intervjuer. Resultaten visar att ?moderna? nyhetskanaler som webbsidor och sociala medier var klart mer populära än ?traditionella kanaler? som Dagstidningar och TV-nyheter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det politiska materialet i två konkurrerande Dagstidningar, Sydöstran och Blekinge läns tidning - BLT, har påverkats av att de fått en gemensam ägare, då BLTs ägare Gota media köpte upp Sydöstran. Det anmärkningsvärda med denna affär är att de båda tidningarna har olika politisk färg. Sydöstran är socialdemokratisk och BLT är liberal. Undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i bland andra Lennart Weibulls forskning som visar att ägarskapet av Dagstidningar har gått från att bygga på politiska värdegrunder till att mer bygga på företagsekonomisk grund där tidningar främst ses som en kommersiell produkt. Undersökning visar att det under undersökningsperioden 1991-2010 har skett en förändring av det politiska materialet i både Sydöstran och BLT då politiska annonser blivit fler samtidigt som de politiska insändarna har minskat i antal.

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta Dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre.

Denna undersöknings främsta teoretiska utgångspunkt är att medier på ett eller annat sätt påverkar människors uppfattning av verkligheten. Medierna kan visa oss de dimensioner av verkligheten vi inte själva har möjligheten att uppleva och blir då ofta vår enda källa till information. Därför finns ett intresse att undersöka hur medier framställer sådana situationer och händelser.Undersökningen har begränsats till hur två av Sveriges största Dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, i sina reportage, framställt den ebolasituation som pågått i Västafrika under det senaste året. Detta har undersökts med hjälp av en kvalitativ analys av innehållet, där fokus lagts på att urskilja generella mönster och drag som karaktäriserar framställningen.Under den valda sökperioden har endast åtta reportage publicerats och samtliga av dem inom en tvåmånadersperiod. Värt att notera är det faktum att ebolasituationen enbart framställts utifrån ett av de drabbade länderna i Västafrika, Liberia.

Syftet med uppsatsen är att studera fenomenet Hagamannen i två svenska Dagstidningar, en rikstäckande och en lokal. Artiklarna har begränsats från att namnet Hagamannen börjar användas till dess att han får sin dom och de jämförs för att se om det finns några skillnader i hur han konstrueras eller i hur offren beskrivs. Uppsatsen innehåller en kort sammanfattning av händelseförloppet samt teorier och tidigare forskning om media. Som metod används valda delar av den kritiska diskursanalysen och tidningarnas artiklar har analyserats separat och sedan jämförts. Analysen behandlar bland annat Hagamannen som namn och fenomen, hur tidningarna konstruerar Nicklas Lindgren efter identifieringen och offren ur olika perspektiv..

I denna uppsats kombineras diskursteori med olika perspektiv på arkeologi och massmedier för att beskriva hur det arkeologiska arbetet i Botkyrka porträtteras i Dagstidningar. Frågor som hur, när och varför artiklarna skrivs eller inte skrivs besvaras. Artiklarna som är utgångspunkt för studien hittades med Internettjänsterna Mediearkivet och Presstext. De visade sig kretsa uteslutande kring fynden som görs, till skillnad från arkeologerna som anser att fynden främst är ett källmaterial. För att artiklarna ska skrivas och publiceras måste emellertid både journalisterna och arkeologerna kunna framställa fynden som sensationella i någon form, men det händer sällan då antalet artiklar är få..

Introduktionen av nätupplagor på svenska Dagstidningar har haft storinverkan på svenskarnas nyhetsläsande, samtidigt som dennapublicering i flera kanaler också skapat stora förändringar gällandejornalisternas arbetssätt. Medan en dagstidning i pappersform oftastendast har en deadline per dygn, präglas nättidningarna starkt av enkontinuerlig publiceringsprocess. Vi har med denna uppsatsundersökt vilka krav flerkanalspublicering ställer på journalistensarbetsverktyg, med utgångspunkt i vilka hjälpmedel som används idagsläget. Vi har använt oss av etnometodologisk och etnografiskmetod, där vi intervjuat och observerat ett antal reportrar ochfotografer i deras dagliga arbete på Göteborgs-Posten. Under vårstudie har vi funnit ett antal programvaror och fysiska redskap sombör finnas i en journalists verktygslåda.

Titel: Flerkanalspubliceringens medielogik - Vision eller verklighet?Författare: Katarina Gregner och Johanna WedinUppdragsgivare: Retriever SverigeKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapvid institutionen för journalistik medier och kommunikation,JMG, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2010Handledare: Oscar WestlundSidantal: 35, exklusive bilagorSyfte: Syftet är att undersöka i vilken mån Dagstidningar parallellpublicerar innehållet via pappers ? och webbtidningenMetod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Artiklar ur Göteborgs-Posten under april månad 2003 och 2010Huvudresultat: De huvudsakliga resultat som framkommit av undersökningen är attfrån år 2003 till år 2010 har parallellpubliceringen av lokala nyheterökat. Vidare visar resultaten på att det år 2010 är betydligt fler artiklar som parallellpubliceras med olika rubrik och innehåll..

En vanlig inställning är att ingen ska behöva tigga i dagens välfärdsamhälle. I och med ökadrörlighet och globalisering har dock tiggeri som fenomen blivit allt synligare på våra gator iGöteborg. Medierna uppmärksammar frekvent tiggeri vilket även gör det till en aktuell del avallas vår verklighet. I Göteborgs stad är även tiggarna en grupp människor som dykt upp påsocialpolitikens agenda. Syftet med denna studie är därför att undersöka lokala politikers bildav tiggeri i Göteborgs stad samt dess kopplingar till samhällsdiskursen.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola.

Huvudresultaten i undersökningen är att de tre gratistidningarna väljer att profilera sig helt olika. City Göteborg väljer att profilera sig som en gratistidning med lokala nyheter i ett kvällstidning format. PunktSE väljer att profilera sig som en gratistidning med en blandning av lokala och nationella nyheter i ett kvällstidningsformat. Metro väljer däremot att profilera sig som en gratistidning med nationella nyheter i ett seriöst perspektiv. Gratistidningarna skiljer sig inte mycket ifrån betaltidningarna och analysen överensstämmer även mycket väl med tidigare forskning på området.

SammanfattningDenna studie är en undersökning om var nyhetsjournalister får tag på bilder till nyhetsreportage och vad som är avgörande vid deras val av bilder. Den studie vi har gjort har skrivits på uppdrag av en Konsultbyrå som vill starta en ny bildbyrå på Internet. För att kunna sälja sina bilder vill konsultbyrån förutom information om marknaden även veta var de skulle kunna rikta sina marknadsföringsåtgärder. Konceptet med deras bildbyrå är att de ska fokusera på nyhetshändelser och använda sig av bilder tagna av allmänheten direkt då nyheterna händer. Konsultbyrån tror att detta kan vara ett framgångsrikt koncept med tanke på att journalister och fotografer kan ha det svårt med att få tag på bilder tagna direkt då nyhetshändelser inträffar eftersom de oftast kommer till händelsernas centrum efter att nyheten har inträffat.Den studie vi har gjort är en empirisk studie där vi använt oss av teori som stöd i vår analys.