Det sägs att den moderna politiken är medierad, och blir det allt mer. De flesta medborgare nås bara av politiska budskap och bilder via olika mediekanaler. Därför är betydelsen av hur de gestaltas av stor betydelse. Uppsatsen undersöker hur getsaltningen av Sven Otto Littorin såg ut i tre svenska Dagstidningar veckan efter hans avgång i juli 2010. Frågeställningarna är: Hur gestaltas Sven Otto Littorin dagen efter att han avgått? Hur förändras gestaltningen under de dagar som går? Hur skiljer sig de olika tidningarnas gestaltningar av Sven Otto Littorin åt?Undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys med teoretisk utgångspunkt i Robert M.

This essay researches how newspapers created fictional reader identities through their content. Three newspapers have been studied from the week first to eight of February 1890, Nya Dagligt Allehanda, Dagens Nyheter and Stockholms Nyheter. The question that the essay is attempting to answer is which fictional readers were created. This is done through both a content analysis and a deeper language analysis of the newspapers. The text is seen as an active agent, creating the identity of the reader that they imagine when they write, an ideal reader.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i att den svenska mediebranschen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Det är framför allt förändringar inom teknik som har skett och detta har ändrat sättet som individer använder och konsumerar nyheter. Detta har lett till att många företag inom dagstidningsbranschen just nu omstrukturerar sina verksamheter och söker efter nya möjligheter till intäkter. Viljan är att anpassa sina verksamheter för unga vuxna (20-39 år). Detta vill de uppnå genom att till exempel utveckla nya affärsmodeller.

Svenska Dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer.

Uppsatsen undersöker språket i arabiska tidningsrubriker. Undersökningen omfattar både beskrivning och analys av de språkliga konstruktioner, semantiska drag och typografiska konventioner som återfinns i huvudnyheter i arabisk press och på internet. Materialet är hämtat från fyra Dagstidningar och två internetsidor under VT2008..

Helsingborgs Dagblad (HD) och Nordvästra Skånes Tidningar (NST) har under en längre period konkurrerat om till viss del samma marknad. Tidningarna har olika profil vad gäller journalistik och företagskultur. Tidningarna beslutar sig ändock plötsligen att gå samman. Vilka motiv ligger bakom sammangåendet? Fusioner upplevs ofta som problematiska, anses också vara misslyckade.

Under 2000-talets första hälft bytte flertalet svenska Dagstidningar format ? från fullformat till det mindre tabloidformatet. Tidigare studier visar att bilderna tar upp en större del av tidningens satsyta i det nyare formatet. Bilderna blev alltså inte mindre till storleken trots att tidningens sidor blev det. Syftet med vår studie är att ta reda på hur bildanvändningen och bilderna har förändrats sedan formatbytet.

Denna studie jämför debatterna om ett svenskt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922 mellan riksdagens båda kamrar och tre Dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Social-Demokraten. Valet av tidningar har gjorts med målet att få en ideologisk spridning, för en bättre jämförelse. Resultatet visar på flera olika typer av argument, och en viss skillnad, både mellan riksdagen och tidningarna, mellan riksdagens första och andra kammare, och mellan de olika tidningarna..

Syftet med undersökningen är att, genom en analys av en mängd tidningsartiklar inom ämnet fildelning och piratkopiering, försöka se om och i så fall hur den debatten utvecklats i den svenska pressen.Det vi kommer fram till är att det sedan 1999 och fram till 2010 skett en avsevärd förskjutning av hur man beskriver och skriver om fildelning i svensk press. Utvecklingen har gått från att handla om ett tekniskt fenomen till en ideologisk och politisk diskussion..

Titel: Klass och hälsa ? en studie om klass som förklaringsfaktor i svensk dagspress under perioden 1997-2007Författare: Maria-Helena Mudric och Emmeli NilssonHandledare: Freddy Winston CastroTyp av arbete: Examensarbete i sociologi 15 p Tidpunkt: november 2007 ? mars 2008Syfte och frågeställning:Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur klassbegreppet används för att förklara hälsa och ohälsa i svenska Dagstidningar samt göra en anknytning till större sociologiska klassteorier. Att det finns ett samband mellan klass och hälsa är känt men hur sambandet framställs i Dagstidningar har inte tidigare undersökts, därför vill vi explorera området och bana väg för vidare forskning. Vår frågeställning är: Hur används och definieras klassbegreppet i svensk dagspress som förklaringsfaktor till hälsa och ohälsa under perioden 1997 ? 2007?Metod och material:Vi utgick utifrån en kvalitativ textanalytisk metod och vår ansats var av explorerande art.

Syftet i uppsatsen har varit att visa att reklam på lokal nivå är ett användbart verktyg för att spåra människors mentalitet i vardagen. Metoden har varit kvalitativ. Som källor till uppsatsen har ett urval av tidningen Norrländska Socialdemokratens annonssidor under åren 1960-1970 används. Resultatet visar att annonser i lokal dagspress kan användas som metod för att fånga tidsandan och människors mentalitet med hjälp av hermeneutisk tolkning.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur arbetet med att hantera nyhetsbilder som kommer från externa källor fungerar på svenska tidningars webbredaktioner. Även hur mycket tid och möjlighet det finns för kritiskt granskande av dessa nyhetsbilder.Vi lever i medielögnernas tid. I och med digitaliseringen har det blivit lättare att både skapa och skicka bilder. Via Internet har redaktioner i hela världen en direkt anslutning till bildbyråer, fotografer och andra källor. Förfalskningar av fotografier har blivit allt svårare att upptäcka med tiden och det är allt lättare att göra ändringar i både text och bild utan att det lämnar några märkbara spår efter sig.Vår undersökning grundar sig på samtalsintervjuer och en frågeundersökning som riktar sig till ett totalurval av alla Dagstidningar som finns på TidningsUtgivarnas lista över Dagstidningar på webben.Hos webbredaktionerna i undersökningen ligger arbetet med att hantera nyhetsbilder somkommer från externa källor till största delen hos webbredaktörerna.

Denna uppsats är en diskursanalys av den hendebatt som pågår på diskussionsforumet Flashback och i Dagstidningar. Syftet har varit att undersöka debatten i dessa medier för att få en uppfattning om de åsiktsläger, teman, argument och åsikter som har lyfts fram och använts. De teorier som används är hämtade från teoriböcker och avhandlingar från tidigare forskning som berör genus, feminism och politik. Den metod jag har valt att använda mig av är diskursanalys där empirin består av tre olika trådar från diskussionsforumet Flashback och åtta debattartiklar från fyra olika Dagstidningar. I studien framgår det att det finns tre åsiktsläger, de som är för, de som är emot och de som är både och. Många av de som är för införandet av begreppet hen ser ordet som praktiskt och smidigt att använda i både text och tal i situationer när könet är oviktigt. De som är emot har en känslomässig syn på ordet och verkar ofta ilskna när de framför sina argument. I den här gruppen urskiljer sig tre teman som är grunden till deras argument och de handlar om barn, feminism och politik.

Journalistiken i dag går igenom en förändring till följd avbland annat ägarkoncentrationer, nedskärningar och otydligare gränser mellanpubliceringsplattformer, journalister och fotografer. Tidigare forskning visar att bilder fårallt större plats i Dagstidningar, men att antalet fotografer minskar och att allt flertidningsredaktioner börjar använda sig av multijournalister som ska arbeta i både text, bildoch rörligt material.Syftet med vår studie var att undersöka hur den pågående förändringen av journalistikenkan ha betydelse för bildjournalistiken bland lokaltidningar..

Vi vill undersöka den debatt som har förts i några av Sveriges största Dagstidningar gällande Bonnierägda biografföretaget Svensk Filmindustris (SF) potentiella uppköp av Schibstedägda SandrewMetronomes biografer.Som studenter i medie- och kommunikationsvetenskaps finner vi inte bara ett stort intresse i själva debatten kring SF Bios eventuella köp av SandrewMetronome utan också i vilka retoriska tekniker som journalisterna och debattörerna använts sig av. Vi kommer att svara på frågor som: Vad betonades under debatten och vilket verklighetsuppfattning syntes hos skribenterna?Vi har valt att begränsa oss till Dagstidningar och debatterande artiklar, det vill säga krönikor, kåserier och kommentarer. Fokus har lagts på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan, där vi valt ut fem artiklar som vi sedan har analyserat kvalitativt. Till grund för analysen har vi använt oss av teorier kring mediekoncentration och agenda-setting.Inledningsvis har vi gjort en tematisk analys, där bland annat genre, resonemang och sakförhållanden är i fokus.