Term: Spring term 2007Study objects: Reitan Servicehandel AB, Vi-butikerna, ICA Sverige ABPurpose: The purpose of this study is to analyse how procurement is used as a strategy to achieve better competitive strength, within the retail food industry.Theoretical: The theoretical chapter illustrates different procurement organisations, multiple and single sourcing, brand equity, consumer behaviour and involvement, Efficient Consumer Response including supply chain and category management and finally Demand Chain Management.Method: For the case studies, three food retail companies have been interviewed: Reitan Servicehandel AB, Vi-butikerna and ICA AB. To illustrate how consumer behaviour influences retail food market, several secondary consumer research studies have been analysed.Conclusions: The results indicate that the procurement organisation can achieve a better competitive strength by a centralised organisation, which make it possible to improve conditions of terms when ordering higher purchase volumes. The sourcing strategies can improve a company?s power within the supply chain. All companies within the study had a very good knowledge about consumer behaviour.

Companies today are facing more and different kinds of demands from the society and their stakeholders. It is no longer enough to just deliver the products, and not just the quality of the products that matter. The consumers are getting more conscious about the many ways in which companies affect the society and the environment in which we live. The financial sector, that among others includes stakeholders such as insurance companies, banks and fund companies are starting to realise the importance of the non- financial issues that companies are encountering. Analysing the companies sustainability when it comes to social and environmental issues, has become an increasingly important factor when for example choosing companies to invest in.

Syfte: Syftet med den studie är att få en djupare förståelse för hur den förändrade kommunikationsmöjligheten via Facebook upplevs av kunder och företag inom dagligvaruhandeln. Vidare är syftet att också få en djupare förståelse för hur dessa upplevelserpåverkar relationen mellan kund och företag inom dagligvaruhandeln.Metod: Studien bygger på både en kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod. Undersökningen har genomförts med både enkät och intervjuer, på två företag och 17 kunder.Resultat: Både kunder och företag är överens om att företag ska ha Facebooksidor, och det ärviktigt att företagen är aktiva på dessa. Däremot är de inte överens om vad huvudsyftet med Facebooksidorna faktiskt är, företagen respektive kunderna har olika önskemål. Båda tror att Facebooksidan kan bidra till en ökad relation men om det i praktiken gör det, varierar pågrund av personliga upplevelser och åsikter.Begränsningar: Resultatet är endast baserat på två svenska dagligvaruhandelsföretag och desskunder.

Prognostisering anses vara en nyckelprocess som påverkar alla delar av en verksamhet och genom att effektivt applicera prognoser kan ett flertal fördelar erhållas, däribland ökad tillgänglighet av produkter till konsumenter och minskade lagernivåer genom hela leveranskedjan. Inom dagligvaruhandeln, med dess snabba varuomsättning, skiftande konsumentbehov samt varierande produkthållbarheter är det särskilt nödvändigt att ständigt ligga steget före.ICA Sverige AB är idag den dominerande aktören inom svensk dagligvaruhandel med knappt hälften av marknadsandelarna. Likt många andra större koncerner tillämpar ICA Sverige AB prognoser för att förutse framtida försäljningsvolymer. Vad som skiljer sig är att verksamheten inte endast applicerar prognoser mot konsumenter utan även på försäljningen mot ICA-handlarna. Ett viktigt affärsområde för verksamheten är de kampanjer som dels bedrivs mot konsumenter och dels, i första hand, mot ICA-handlarna.

Ambitionen med denna studie är att med hjälp av branschexperter och konsumenter söka faktorer som ska öka vår förståelse för om Egna Märkesvaror (EMV) uppfyller ett behov för konsumenterna eller om det är ett hämmande inslag i Svensk Dagligvaruhandel. I vår undersökning använder vi oss av en deduktiv ansats där vi utgår från redan befintliga teorier och ställer dessa emot empirin. För att säkerställa validitet har vi valt att använda metoden fallstudie som tillåter stor frihet i insamlingen av data, tolkning och analys. Valet av teori utgår ifrån en samverkan mellan varumärkesteorier, relationsmarknadsföringsteorier och teorier om EMV, eftersom dessa utgör en betydande roll för denna studie. Empirin är insamlad genom fem intervjuer med olika butikschefer på ICA och Coop samt genom en konsumentundersökning.

BAKGRUND Under sommaren 2013 lyftes en fråga i Europa om det fanns ett behov av en standard för kommersiella diskmaskiner. Svenska aktörer, exempelvis Svensk dagligvaruhandel, kontrollmyndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting, svarade ja. Tidigare forskning har tytt på att otillräckligt rena diskmaskiner kan påverka diskresultatet och att smutsiga ytor kan förorena livsmedel och leda till matförgiftning.SYFTE Att studera diskmaskiners renhet och om detta hade något samband med renheten på diskgodset.METOD Tio restauranger i Örebro kommun valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Diskmaskiner kontrollerades med utgångspunkt från en frågeguide och diskgods testades med ATP-mätare. För att analysera resultaten användes pivottabeller i Microsoft Excel och samband signifikanstestades med Chi2-test.RESULTAT Av tio kontrollerade diskmaskiner bedömdes åtta som smutsiga.

Bakgrund och problem: Denna studie handlar om varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror på Coop Extra Norremark i Växjö. Studien var ett uppdrag från Coop Extras butikschef, som ansåg att matbutiken var i behov av att effektivisera butikens varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror. Situationen på Coop Extra innebar ett överfyllt och ostrukturerat varulager, vilket gjorde att det gick åt mer tid än nödvändigt att hantera varor samt att mer kapital bands i butikens lager än vad som var behovet.Lean har förekommit inom tillverkningsindustrin sedan 1980-talet. I början av 2000-talet spred sig Lean till tjänsteföretag och offentlig verksamhet. Lean innebar då produktutveckling och effektivisering av organisationens olika processer, för att generera en högre kundnytta.

Belöningssystem och dess utformning diskuteras både i organisationer samt forskningsvärlden. Att utforma ett fungerande belöningssystem är problematiskt och det är många faktorer att ta hänsyn till. Butiken och dess miljö är en viktig faktor i ett dagligvaruhandelsföretag för att skapa bästa upplevelsen för kunden. Butikschefen ansvarar för att skapa detta samt för att butiken ska fungera systematiskt. Men hur är ett belöningssystem utformat till butikschefer i ett dagligvaruhandelsföretag? När belöningssystem utformas finns risken att det inte leder till önskande beteenden.

Syftet med vår uppsats är att genom en teoretisk och empirisk grundad diskussion undersöka vilka strategier som står till buds för de svenska dagligvarukedjorna vid en branschförändring på grund av en nyetablering av en hard discount aktör. Uppsatsens utgångspunkt är en abduktiv ansats där en växelverkan mellan teori och empiri är central. Vi har genom en kvalitativ metod samlat in primärdata genom elva delvis strukturerade intervjuer. Vi presenterar intervjumaterialet i ett empirikapitel och tillsammans med en förstudie kopplas sedan detta underlag till relevanta teorier. De teorier som vi funnit vara av intresse för vår studie är bl.a.

Den pågående globaliseringen är en högst väsentlig fråga för de svenska dagligvaruföretagen. Trots att globala och multinationella aktörer ännu inte har gjort sitt intåg på bred front i Sverige kan en etablering av utländska lågpriskedjor som Lidl och Metro skönjas på den svenska marknaden. Likaså syns en förändring i de svenska aktörernas beteende i form samgåenden, partnerskap och centralisering. Frågor kring vilka fördelar de globala aktörerna har i förhållande till nationella aktörer, samt om det kommer att finnas utrymme för nationella aktörer i framtiden är befogade. Utvecklingen kan också skapa ett behov av nya kompetenser, resurser och strategier hos dagligvaruaktörer, något som vi finner intressant att undersöka.

Dagligvaruhandeln erbjuder ett stort antal arbetstillfällen i Sverige och antalet anställda i branschen ökar i stadig takt. Svensken ägnar i genomsnitt två och en halv vecka per år åt att handla och livsmedelsförsäljningen i landet ökar. Ur ett konkurrensperspektiv innebär detta att det är av stor vikt att erbjuda kunden en positiv upplevelse i butik, något som till stor del påverkas av personalen. ICA är Sveriges ledande aktör inom dagligvaruhandeln och ett av Sveriges starkaste varumärken. Inom ICA-koncernen agerar ICA-handlarnas Förbund som ett kommunikationsled mellan handlare och ledning.

I syfte att bli mer effektiva och bättre tillgodose kundernas behov växer diverse system och metoder fram. Detta är en genomgående trend inom både handel och serviceindustrin i allmänhet. För att förbättra såväl produktivitet som kvalitet involveras kunderna i allt större utsträckning i serviceprocessen till exempel genom olika former av självbetjäning. Självscanning har utvecklats som ett led i detta. Systemet representerar den nya tekniken med självservice på ett ypperligt sätt och möjliggör vår avsikt att på mikronivå studera ICA Maxi och deras självscanningssystemet med avseende på just detta.

I fokus för vår studie stod konsumenters kvalitetsupplevelser avseende produkter i dagligvaruhandeln och då specifikt konsumentegenskaper samt konsumenters upplevelser och användning av yttre signaler. I vårt arbete utgick vi från huvudfrågeställningarna: ?Hur påverkar egenskaper hos konsumenten dennes upplevelse och användning av yttre kvalitets-signaler?? och ?Hur använder konsumenten dessa kvalitetssignaler i ett kvalitetsskapande samman-hang?? Vår delfrågeställning löd: ?Skiljer sig konsumentens upplevelse av kvalitet åt när det gäller egna märkesvaror gentemot dennes upplevelse av kvalitet hos övriga varumärken?? Vårt syfte med studien var att studera konsumenters upplevelser av kvalitet utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt, vilket vi ansåg gav en ökad förståelse av de faktorer som medverkar till att forma konsumenters kvalitetsupplevelser. Vi avsåg också skapa en mer integrerad bild av kvalitetsupplevelsen. Detta genom att vi tog hänsyn såväl till egenskaper hos konsumenten som till situationsbundna faktorer.

Enligt Daraghmeh & Johansson (2013) och Abrahamsson (2014) så står den svenska prydnadsväxtproduktionen inför vissa utmaningar. Produktionen av prydnadsväxter i Sverige sjunker och antalet företag likaså (Daraghmeh & Johansson 2013 s. 7-13). Dessutom menar dagligvaruhandeln och grossisterna att de svenska producenterna får allt svårare att konkurrera med utländska, och då främst holländska, prydnadsväxtproducenter vad gäller lock- och bulkvaror (Abrahamsson & Tjärnemo 2014 s. 17). Men inom ett område kan de svenska producenterna ha ett försprång.

Tre stora handelsblock dominerar idag den svenska dagligvaruhandeln. För många av leverantörerna står samhandeln med dessa kedjor för en stor del av omsättningen. Rådande förutsättningar framkallar en sårbarhet hos leverantörerna, eftersom de oftast är beroende av ett fåtal större kunder. Ogynnsamma marknadsförhållanden har tvingat många svenska kött- och charkföretag att upphöra eller fusionera. För handelns del skapar denna struktur begränsade valmöjligheter.