Detta examensarbete handlar om hur barninflytande tar sig uttryck på en utvald Reggio Emiliainspirerad förskola. Vi vill förstå hur pedagogerna förhåller sig och arbetar med barns inflytande i praktiken. Frågeställningar som besvaras är följande: Hur resonerar pedagogerna kring barninflytande på en utvald förskola? Hur blir barninflytandet synligt i praktiken? Vad anser pedagogerna begränsa barns inflytande? För att kunna svara på dessa frågeställningar har intervjuer, observationer och fältstudier gjorts på en utvald Reggio Emiliainspirerad förskola. Dessa analyseras med hjälp av den tidigare forskning som gjorts kring ämnet.

Bakgrund: I de flesta utvecklade länder är prostatacancer numera den vanligaste cancerformen hos män. Män som drabbas av prostatacancer upplever att deras liv har förändrats på ett eller annat sätt efter diagnosen. Sjukdomens påföljder för männens Dagliga liv, både de psykiska och fysiska blir en del av deras livsvärld. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos män med prostatacancer. Metod: Metoden som användes i denna studie var en kvalitativ litteraturstudie, baserad på vetenskapliga artiklar.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i årskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter både inomhus och utomhus, kom vi fram till vårt resultat. Vårt resultat visar på att det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det påverkar undervisningen och eleverna negativt. Vår slutsats är att det fungerar bra för en lärare att ta 10 minuter från lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute på skolgården med enkla medel. Detta för att eleverna ska få in sin Dagliga fysiska aktivitet på schemat, väcka nyfikenhet och lust till att lära och även att elevernas koncentrationsförmåga ökar..

Vi har gjort en kvalitativ undersökning där syftet är att genom intervjuer med lärare, försöka få mer och ny kunskap om hur man kan underlätta och hjälpa barn med diagnosen ADHD i en skola för alla. Vi har intervjuat lärare och en fritidspedagog från åk F ? 5, alla med olika erfarenhet och tjänster. Våra informanter består av två lärare, två specialpedagoger och en assistent/fritidspedagog. Alla medverkande jobbar på skolor i mindre orter.Undersökningen ger ett resultat om hur en lärare bemöter barn med diagnosen ADHD i en skola för alla.

Läkemedelshantering såsom administrering av medicin till patienter är en av de Dagliga omvårdnadshandlingarna för en sjuksköterska. För en patient som vårdas under Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) (SFS, 1991:1128) kan upplevelser av att få medicin vara blandade. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete är det viktigt att se patientens unika upplevelser av situationen. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelser av läkemedelsadministrering då de vårdas under LPT. Metoden är av kvalitativ natur där empirin samlats in med hjälp av intervjuer som har analyserats med manifest innehållsanalys.

Denna studie handlar om att arbeta med en förskola för alla. Det övergripande syftet med detta arbete är att studera hur pedagoger arbetar med en förskola för alla. Det fanns ett intresse av att veta hur pedagogerna kan göra för att inkludera alla barn oavsett behov och förutsättningar i verksamheten. Ett annat intresse med denna studie är att ta reda på vad normalitet innebär för pedagogerna samt hur pedagogerna bemöter ett avvikande barn i förskolan. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med aktiva pedagoger i förskolan.

I och med medias utveckling och förankring i vårt samhälle har pedagoger i dagens skola inte längre monopol på kunskapsförmedling. Detta examensarbete undersöker hur pedagoger talar om hur de arbetar med media i undervisningen. Undersökningen bygger på 14 stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever ifrån två olika skolor i Malmö. Skolorna är belägna i två olika stadsdelar varav en av dem är präglad av mångkulturalitet och den andra är mer traditionell svenskt homogen. Empirin analyseras utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning som bedrivits kring medias roll i skolan.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män och drabbar i genomsnitt 8000 personer per år. För de drabbade männen kan vardagslivet förändras, både på grund av cancersjukdomen och av behandlingen. Behandlingen kan leda till komplikationer som inkontinens och impotens vilket kan påverka mannens fysiska existens, sociala identitet och trygghet. Studiens teoretiska referensram utgår från Cullbergs kris- och utvecklingsteori. Studiens syfte var att belysa hur man upplever livet efter diagnosen prostatacancer.

Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan är avgörande för alfabetiseringens framgång.  Syftet med följande uppsats är att belysa hur alfabetiseringslärare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som här presen­teras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslärare gjorts. Resultatet visar bland annat att lärarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremål, besök i samhället, vardagsnära ämnen och deltagarnas erfarenheter från den nya kulturen.De slutsatserna som dras är att undervisningen knyts till vardagen på flera olika sätt, främst genom ett vardagsnära innehåll i vokabulär och texter. Dock finns endast få exempel på skriftspråkets vardagsnära funktioner i undervisningen. Steget till att använda de nya kun­ska­perna i det Dagliga livet är därmed stort..

I detta examensarbete utvecklades LekaMatte med tillhörande handledningar. LekaMatte är ett matematiskt arbetsmaterial som vänder sig till barn och pedagoger i förskolan. Materialet utvecklades för att kunna användas i den Dagliga verksamheten ute och inne. Handledningarna påvisar var matematiken finns i de olika övningarna och har medvetet utvecklats med en matematisk bredd. LekaMatte kan också användas för att kunna bidra till att uppnå strävansmålen i förskolans läroplan, Lpfö 98.Materialet testades på en förskola med två avdelningar.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar 48 600 personer i Sverige. Av dessa väljer 50-70 % att vårdas palliativt i sitt hem. De patienter som vårdas palliativt har behov av en bra symtomlindring och god kommunikation med vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka behov patienter med cancer har som vårdas palliativt i hemmet. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.

Depression är en vida utbredd sjukdom. Kognitiv träning skulle kunnavara en kostnadseffektiv och lättillgänglig intervention att bemötasjukdomen i ett tidigt skede. Tidigare forskning tyder på att kognitivträning har effekt på depression och kognitiva nedsättningar. Dennastudie ämnade undersöka om träning hemma skulle leda tillförbättringar av depression, och om dessa berodde på träningen i sig.Fyra deltagare med depressionssjukdomar genomförde träning medPaced Auditory Serial Addition Task (PASAT). Studien hade en n=1-design med för- och eftermätningar, och kontroll genompseudointervention.

Patientinformation är en viktig del i sjuksköterskans Dagliga arbete. Det är av betydelse att ge lämplig och förståelig information inför en undersökning, allt för att få en lugn och förberedd patient. Det är viktigt att kunna anpassa informationen till varje patients behov. Syftet var att lyfta fram patienters upplevelser av information av vårdpersonal inför en koloskopiundersökning. Frågeställningar; Hur upplever patienten informationen som ges innan en koloskopiundersökning? Vad önskar patienten att få för information innan en koloskopiundersökning? Metoden utgick ifrån analys av materialet med en fenomenografisk ansats för att ta reda på skilda upplevelser av ett fenomen.

Pedagogisk dokumentation är en central del för alla verksamma förskollärare i den Dagliga verksamheten. Denna studies syfte är att förstå på vilka sätt begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas. Genom detta synliggörs det eventuella behovet av en ökad tydlighet för att den praktiska verksamheten skall gå att genomföra. Åtta pedagoger intervjuas om deras individuella tolkningar av det aktuella begreppet där svaren ligger till grund för en fenomenologisk analys i vilken pedagogernas svar utan värdering kopplas till forskningsgenomgången. Forskningen såväl som studiens resultat synliggör olika dilemman som dokumentationsarbetet medför då pedagoger söker efter fungerande metoder.

Personer med funktionsnedsättningar stöter ofta på hinder i den offentliga miljön, till exempel trappor, höga trösklar, dålig skyltning eller belysning. Detta i sin tur påverkar individens förmåga att utföra Dagliga aktiviteter och att vara delaktig i samhället. En pilotversion av ett kartläggningsinstrument användes för en bedömning av miljöhinder i ett urval faciliteter i en skånsk kommun. Av de 1215 miljöitems som bedömdes påträffades 298 miljöhinder. Generellt sett visar detta på relativt få miljöhinder vilket kan vara avgörande för tillgänglighet och därmed även påverka aktivitet och delaktighet positivt.