Syftet med denna studie är att kartlägga möjligheter och hinder för barns reella inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll i förskolan samt hur barns faktiska inflytande ser ut i den dagliga verksamheten. Studien har utgått från följande frågeställningar: Vilka faktorer anser förskollärarna begränsar och/eller möjliggör barns reella inflytande i förskolan? Hur ser den dagliga förskoleverksamheten ut med tanke på barninflytande? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit avstamp i forskning på området. Tidigare forskning visar på att det finns en oro bland pedagoger att lämna pedagogstyrd verksamhet till förmån för barns inflytande. Studien är gjord på fyra förskolor där intervjuer och observationer har använts som metod.

Hjärntumör kan vara en kronisk sjukdom som påverkar människan på många olika sätt. Sjukdomens förlopp, behandling och prognos inverkar på den fysiska psykiska och sociala hälsan och därmed påverkar människors livskvalitet och välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av livskvalitet och att leva med hjärntumör hos vuxna människor. En beskrivande systematisk litteraturstudie användes för att analysera de elva vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i fyra kategorier: fysiska förändringar medför svårigheter i det dagliga arbetet, känslomässig påfrestning innebär lidande, att känna dödsångest och att känna behov av socialt stöd.

Sammanfattning:Syftet med denna undersökning är att ta reda på om förskolans läge till naturen har någon betydelse för hur naturen utnyttjas i den dagliga verksamheten och för att se vad förskollärare anser om naturens betydelse för barnens utveckling. Syftet är även att se vad förskollärare anser om deras roll och lekens roll under utevistelsen i skogen. Metoden är strukturerad intervju med tio förskollärare. Resultatet visar att alla förskollärare anser att förskolans läge till naturen har betydelse. De tycker att naturen ger barnen motorik, matematik, frisk luft, uthållighet, fantasi och lek.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska utifrån ett helhetsperspektiv och med god kommunikation som verktyg identifiera patientens behov. Vi upplever att behovet av omvårdnad i relation till sexuell hälsa exkluderas inom vården vilket utgör ett hinder för holistisk omvårdnad. Attbortse från patientens behov av samtal om sexualitet kan innebära att omvårdnadsbehoven baseras på sjuksköterskans förutfattade meningar. Syfte: Syftet med denna uppsats är attbelysa hinder och möjligheter för sjuksköterskan att initiera och genomföra samtal om sexualitet med patienten. Metod: Vald metod i denna uppsats är litteraturstudie med en induktiv ansats.

Studien syftade till att undersöka könsskillnader i duadsamtal gällande sju observerade variabler; avbrytningar, avbrytningsförsök, skyddande inledningsfraser, återkopplingar, påhängsfrågor, antal yttringar och taltid. Totalt observerades 10 par via videoinspelade samtal. Resultatet av analysen visade inga signifikanta resultat att kön påverkade de observerade variablerna.För att förstärktes studien genomfördes en triangulering baserad på, förutom observationerna, två enkäter som jämförde försökspersonernas upplevelser med ytterligare 80 enkätpersoners förväntningar kring duadsamtal. En signifikant skillnad hittades i enkätsvaren hos de observerade försökspersonernas, vilken visade att männen kände sig mer självsäkra än kvinnorna både vid gruppsamtal och samtal med okända människor. Ett flertal tendenser visade att männen även kände sig mer bekväma i diskussionssammanhang.

Corporate Social Responsibility, CSR, är ett medel som företagen använder sig av för att leva upp till de ökade krav som omvärlden ställer på dem, framförallt när det kommer till frågor om etik, samhället, och miljön. Den externa kommunikationen blir ett naturligt led i att föra ut information om företagets CSR-arbete till omvärlden, och det är i slutändan de anställda som, i sin kontakt med kunderna, står för mycket av den kommunikationen. Att beskriva och analysera hur Lindex respektive Folksams CSR-arbete kommuniceras ut till de anställda, utgör syftet i studien. För att hjälpa oss att beskriva och analysera den interna kommunikationen, introduceras i teoriavsnittet en kommunikationsmodell som skildrar den kommunikativa handlingens förlopp, från sändare till mottagare. Teorin ger även en förståelse för begreppen internkommunikation och informationsöverflöd samt några vanliga kommunikationskanaler, där bland; arbetsplatsträffar och intranät.

Arbetsterapeuter som leder gruppterapier måste ha goda kunskaper om gruppteorier, hur aktivitet kan användas i grupp samt de faktorer som gör terapin effektiv. De måste ta hänsyn till vilka faktorer klienterna värdesätter för att terapin ska uppfylla klienternas behov och därmed bidra till en positiv förändring i deras dagliga liv. Syftet är därför att, genom en litteraturstudie, beskriva vad arbetsterapi i grupp innebär för vuxna personer inom den psykiatriska vården, utifrån klienters och arbetsterapeuters perspektiv. Studien påvisar att både arbetsterapeuter och klienter anser gruppterapi som en framgångsrik behandlingsform. De har liknande syn på vilka faktorer som är effektiva med gruppterapi, men från olika perspektiv.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsändning i SVT:s kvällssändningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras främst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen påverkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen använder sig av samtalsanalys som metod och utgår ifrån ett antal centrala begrepp som angriper materialet på tre olika nivåer, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivå. Teorier som finns med som utgångspunkt berör institutionella kontra varDagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit är centrala.

Jag har i detta arbete undersökt hur elever med nedsatt arbetsminne uppfattar och reflekterar över sin inlärningssituation. Syftet är att belysa hur nedsatt arbetsminne påverkar inlärning och vad den pedagogiska personalen kan göra för att kompensera och underlätta för dessa elever. Den empiriska delen baseras på en frågeguide jag har genomfört i samtal med 11 elever i år 6-9. I min undersökning framkommer att elever med nedsatt arbetsminne har svårigheter att ta in kunskap eftersom deras arbetsminne lätt blir överbelastat och det saknas resurser till de mentala processer som sker i hjärnan när kunskap lärs in. Nedsatt arbetsminne ger negativa effekter på framför allt läsförståelse och matematik och då främst problemlösning. Brister i läsförståelse påverkar de flesta ämnena, framför allt de teoretiska.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsändning i SVT:s kvällssändningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras främst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen påverkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen använder sig av samtalsanalys som metod och utgår ifrån ett antal centrala begrepp som angriper materialet på tre olika nivåer, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivå. Teorier som finns med som utgångspunkt berör institutionella kontra varDagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit är centrala.

En kvalitativt inriktad intervjustudie som ämnar till att belysa olika pedagogers förhållningssätt och bemötande av regnbågsfamiljer i förskolan utifrån de normer och värderingar som finns i samhället. Studien undersöker hur några pedagoger i förskolans verksamhet förhåller sig till familjer med samkönade vårdnadshavare, i studien även refererade till som regnbågsfamiljer, samt vilka metoder de använder sig av för att synliggöra begreppet familj i det dagliga arbetet med barnen. Inom arbetets ramar har vi också gjort en liten förstudie på en hbt-certifierad förskola samt intervjuat en regnbågsfamilj. För att nå en djupare förståelse för den situation som dessa familjer befinner sig i ger studien en kortfattad samhällelig bakgrund till synen på homosexuella samtidigt som vi redogör för litteratur som vi menar är relevant i förhållande till studien. Utifrån detta diskuterar vi hur normer, värderingar och heteronormativiteten i samhället, det vill säga hur samhället är uppbyggt kring en syn på heterosexualitet som det förgivettagna normala, avspeglar sig inom förskolans väggar.

AbstractVårt examensarbete belyser hur barn möter och samtalar kring läsning av skönlitterära texter, samt hur deras egna erfarenheter kommer till uttryck genom samtal vid skönlitterär läsning. Vi tar vår utgångspunkt ur John Deweys (1859-1952) teorier om kunskap och lärande och Louise M. Rosenblatts (1904-2005) tankar kring läsning som transaktion. Tidigare forskning har visat på vikten av att ta del av och bygga kring elevers erfarenheter för att vidga deras förståelse vid skönlitterär läsning. Vår studie har behandlats genom en etnografisk ansats med observation som metod där vi utgått från barnets möte med skönlitterära texter.

Syftet med studien var att undersöka några verksamma lärares uppfattningar av de gällande uppnåendemålen i svenska i år 3. Vidare var syftet att undersöka hur lärarna uppger sig arbeta med tal och samtal, läsning och skrivning som är de delar uppnåendemålen avser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där sju grundskollärare som arbetar i år 1, 2 och 3 medverkat. Resultatet visade bland annat att majoriteten av lärarna är övervägande positiva till uppnåendemålen i år 3. Trots att lärarna var övervägande positiva till uppnåendemål i år 3 riktades en viss kritik mot målen som exempelvis att de är något diffusa.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsändning i SVT:s kvällssändningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras främst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen påverkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen använder sig av samtalsanalys som metod och utgår ifrån ett antal centrala begrepp som angriper materialet på tre olika nivåer, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivå. Teorier som finns med som utgångspunkt berör institutionella kontra varDagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit är centrala.

Ett av arbetsterapeutens medel för att hjälpa personer är att förskriva hjälpmedel. Rollatorn är ett sådant hjälpmedel, som är vanligt förekommande för äldre med gångsvårigheter, som förskrivs för att träna, förebygga eller kompensera. Syftet med denna studie var att undersöka hur äldre rollatoranvändare upplever sin förmåga att använda och förstå sig på rollatorn i dagliga aktiviteter. Fyra äldre rollatoranvändare deltog i studien. Semistrukturerade intervjuer användes som metod.