SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor på diabetes- och blodtrycksmottagningar på vårdcentraler arbetar med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar och att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetet med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar. Ännu ett syfte var att beskriv vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Tio sjuksköterskor på sex hälsocentraler i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i fem kategorier och 14 subkategorier.

Högt blodtryck (hypertoni), en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar, ökar. Studiens syfte var att undersöka hur patienter med högt blodtryck upplever samtal med personal i primärvården. En kvalitativ intervjustudie med 10 deltagare där semistrukturerade frågor ställdes resulterade i tre kategorier: ?känsla av trygghet- otrygghet?, ?förståelse av information? och ?drivkrafter och hinder till förändring?. Samtal med personal i primärvården upplevdes positivt.

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lärande ska främjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angående dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lärande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjälp för elevers lärande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var främjande för elevers lärande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, där betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

Fysisk aktivitet är viktigt för att minska livsstilssjukdomarnas utbredning. Den fysiska aktiviteten är idag låg, både i Sverige och i övriga delar av världen. För att öka den fysiska aktiviteten har metoder tagits fram för att främja fysisk aktivitet och förändra dåliga vanor. Två av dessa kallas ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa effekten av ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal på utfall såsom fysisk förmåga, livskvalitet och livsstilsförändring samt hur dessa metoder kan användas som behandling.

Syftet med uppsatsen är att få redogörelser från behandlingsassistenter, som gått MIutbildningvia Social resursförvaltning, om deras tankar kring MI-metoden i förhållande tillsitt arbete.Frågeställningar i uppsatsen:? Hur redogör behandlingsassistenterna för sina erfarenheter och kontakter med MImetodeni sitt dagliga arbete?? Hur beskriver behandlingsassistenterna sitt arbete och hur väl tycker de att metodenpassar in i den lokala praktiken?? Vad tycker de om MI som metod och MI-utbildningen de fick?? Hur upplever de att MI-utbildningen följts upp, vilket stöd och engagemang känner deatt de fått från sina chefer att använda MI?I uppsatsen används kvalitativ forskningsmetod. Genom sex stycken semistruktureradeintervjuer med sex olika behandlingsassistenter ges behandlingsassistenternas bild av det somfrågeställningarna i denna uppsats vill klarlägga.De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen används för att belysa på vilket sätt mänskligarespektive organisatoriska faktorer på olika sätt kan påverka om och hurbehandlingsassistenterna använder MI. Den första teorin, lärandeprocessen i platåer ochproblemlösningsspiralen, används för att försöka komma åt och förstå behandlingsassistenternas inifrån perspektiv och hur processen att börja tillämpa MI metoden ser ut inomdem. Teorier kring implementering som betonar viktiga faktorer för att en ny metodlyckosamt ska kunna implementeras i en verksamhet används också i analysen.Resultatet i uppsatsen visar att ingen av de intervjuade behandlingsassistenterna har haft någotrenodlat MI-samtal med en klient.

BakgrundDenna undersökning är en del i utvärderingen av en utbildningssatsning, HOVIK ? hot ochvåld i Kriminalvården, som Kriminalvården genomfört under 2007. Målet var att skapa enbättre arbetsmiljö genom att förebygga hot- och våldssituationer och därigenom minskasjukskrivningstalen. Utbildningen innehöll självskydd (nedläggningsteknik) och?Vardagssamtal?, vilket består av de tre olika samtalsstilarna lyssna, instruera och vägleda.Dessa samtalsstilar är ett verktyg för kriminalvårdarna att använda i de samtal de dagligen harmed klienterna.SyfteVi vill i denna uppsats studera effekterna av en utbildningssatsning, HOVIK, som genomförtsinom Kriminalvården.

Polisen träffar på mycket ungdomar i det dagliga arbetet. Vi har genom intervjuer undersökt hur polisen i Gävle och Borlänge arbetar med ungdomar. Vi har även tittat på genom enkäter vad ungdomar i två niondeklasser tycker om polisen. Lagstiftning som kan vara aktuell i ämnet berörs. Vår tanke med detta arbete var att försöka komma fram till några bra enkla arbetsmetoder polisen kan arbeta efter.

Daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning kan sökas som bistånd via lagar. Ett flertal rapporter menar att dessa personer har en svag förankring på arbetsmarkanden och bristen av meningsfull sysselsättning är ett av de mest överhängande problem när det gäller kommunernas insatser till människor med psykiska funktionsnedsättningar. Vuxna personer kan lovas en bra materiell försörjning särskilt genom arbete. Men arbete ger inte bara materiell välfärd utan det svarar också mot grundläggande mänskliga krav av samhörighet, meningsfull tillvaro samt utveckling. År 1995 genomfördes psykiatrireformen och syftet med den var att förbättra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Syftet med studien var att beskriva kommunikationen mellan rådgivningssköterska och patient genom att undersöka om rådgivningssköterskan följer de fem faserna samt undersöka hur länge de befinner sig i respektive fas i samtalsprocessen. Totalt deltog 20 stycken rådgivningssköterskor från två sjukvårdsrådgivningar. Data har samlats in via samtalsdatabaser vid de aktuella sjukvårdsrådgivningarna. Sammanlagt 40 samtal har använts och alla samtal har avidentifierats av verksamhetscheferna. Samtalen har varit från patienter över 18 år.

Syftet med arbetet har varit att genom litteraturstudier och samtal med elever och lärare ta reda på vad en bästisdyad är, hur den fungerar och vilken betydelse den har för flickor. Jag har sökt finna svar på ovanstående frågor genom kvalitativa intervjuer som har haft karaktären av samtal. I resultatet redovisas intervjuer med tre bästispar och deras klassföreståndare. Svaren berör tankar omkring beroende, jämlikhet, identitet, status samt strategier för att bevara dyaden intakt.I diskussionen ställs de tre bästisdyaderna i relation till de teorier som redovisats i litterarugenomgången..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur jourkvinnor på två kvinnojourer talar om sin roll som jourkvinna och vad detta får för betydelse för bemötandet och samtalen med de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna. Inom ramen för kvalitativ metod har diskursanalys valts som ansats. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet utgörs av tolv verksamma jourkvinnor. Analysen resulterade i fyra områden: samtal, de hjälpsökande, gränser samt professionell och icke professionell.

Syftet med detta arbete var att undersöka om samtal i små grupper kan gynna elevers begrepps- och språkutveckling. Jag tittar också på om estetiska arbetsredskap, såsom penna, papper och lera, kan bidra med ytterligare dimensioner i elevernas kunskapsutveckling. Undersökningen har gjorts i en grupp med fyra elever som går i årskurs 1-2. Genom att låta eleverna diskutera kring djurens vinterliv, samtidigt som de fick rita, skriva och forma i lera, har jag i undersökningen sett fördelar med att använda diskussioner som en del i undervisningen. I samtalet stödjer eleverna varandras utveckling bland annat genom att bygga vidare på varandras uttalanden, hjälpa varandra hitta ord och begrepp samt ställa frågor och motfrågor.

Individer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kämpar varje dag att undvika andfåddhet och andnöd. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kroniskt obstruktiva lungsjuka patienters upplevelse av livskvalitet, med särskilt fokus på andfåddhet och social isolering. Metodavsnittet beskrivs genom Goodmans sju steg (1996). Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Andfåddhet och andnöd, livskvalitet och det dagliga livet, social isolering och miljön och stigmatisering och samhället. I resultatet framkommer det att andfåddhet är det mest besvärande symtomen, vädret och miljön påverkar individernas förmåga att röra sig utomhus.

Syftet med den här litteraturstudien är att titta på livsfrågors roll i gymnasieskolans religionskunskapsundervisning, samt hur samtal kring en berättelse som Småtrollen och den stora översvämningen kan användas för att tematisera dem. Studien orienterar sig lika väl mot religionsdidaktisk och litteraturvetenskaplig teori som undervisningspraktik ? men vilar på en hermeneutisk grund där olika tolkningsprocesser står i fokus.Småtrollen och den stora översvämningen är en del av ett ständigt pågående kontextuellt och intertextuellt samtal kring de grundläggande villkoren för livet. I texten förhåller sig Jansson till sitt sammanhang, liksom varje läsare i sin läsning förhåller sig till sitt. I tolkningsprocessen är läsaren en aktiv del i formandet av textens mening.

Högläsning med tillhörande samtal, så kallade boksamtal är mycket betydelsefullt för barn eftersom det stimulerar utvecklingen av läsförståelsen betydligt mer än om förskolläraren enbart läst för barnen och inte följt upp med samtal efteråt.Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har av högläsning och boksamtal samt vilka tillvägagångssätt som används vid högläsning och boksamtal för att stödja barns läsförståelse. Frågeställningarna i studien är följande;-          Vilka uppfattningar har förskollärare av högläsning och boksamtal?-          Vilka tillvägagångssätt använder sig förskollärare av vid högläsning och boksamtal för att stödja barns läsförståelse i förskolan?Studien vilar på den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi och grundar sig på sju intervjuer med förskollärare som arbetar i barngrupper med åldrarna 1-3 år eller 3-5 år.  Resultatet visar på fyra beskrivningskategorier som framkom genom analysen av intervjuerna med de sju förskollärarna, dessa var; social aktivitet, frågor, språk samt verktyg..