Syftet med denna studien var att undersöka huruvida den glutenfria dieten för celiakipatienter påverkar det dagliga livet. Frågeställningen är: Hur är det att som vuxen leva med celiaki i vardagen? Hur påverkar kostomläggningen och tillgänglighet av glutenfri kost det dagliga livet och den privata ekonomin? Elva vetenskapliga artiklar granskades och resultaten i dem tematiserades i fem olika teman. Dessa teman var måltider i hemmet, måltider utanför hemmet, vardagslivet och sociala aktiviteter, copingstrategier samt ekonomi och tillgänglighet. Resultaten diskuteras med Carnevalis omvårdnadsmodell som teoretisk referensram. Celiakipatienters inre och yttre resurser balanseras mot kraven som finns för att klara det dagliga livet.

Nuförtiden blir hemsjukvård allt mer vanligare för vårdtagare i livets slutskede. Då den sjuke vårdas i det egna hemmet kan anhöriga lättare följa med i sjukdomsförloppet. Vid vårdmöte mellan vårdtagare och professionel vårdare är det viktigt att vårdare är lyhörd och lyssnar på vårdtagare. Den professionella vårdarens personlighet är viktig för att han/hon ska kunna sätta sig in i vårdtagarens situation. Med professionell vårdare menas att vårdaren ska ha självkännedom, empati och kunskap.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar.

Syftet med denna litteraturöversikt var att ge en översikt och beskrivning av arbetsterapeutiska interventioner för personer med Anorexia Nervosa. Datainsamlingen genomfördes genom en systematisk litteratursökning i databaserna CINHAL, Proquest, AMED, PsycINFO och PubMed samt en manuell sökning av referenslistor från artiklar och sökning i tidsskrifter. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultatet grundas i tio artiklar varav sju teoretiska, två kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier; Hur aktivitetsproblem och aktivitetsbehov identifieras, Betydelsen av att delta i kreativa och meningsfulla aktiviteter för återhämtning, Att skapa struktur i dagliga aktiviteter samt Terapeutiska strategier. Första kategorin handlar om att identifiera aktivitetsproblem och aktivitetsbehov.

Bakgrund: Litteratur som tidigare behandlat området visar att rollen som närstående har förändrats under 1900-talet. Rollen som närstående till någon som vårdas i livets slutskede på en vårdinrättning innebär en mycket påfrestande situation. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en patient som befinner sig i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien bygger på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Det framkom att närstående ofta upplever att de befinner sig i en utsatt situation.

Bemötandet av patienter i livets slutskede ställer stora krav på vårdaren. Egenskaper som kan hjälpa oss som vårdare i vårt möte med döende patienter är en god självkännedom, självreflektion, empatisk förmåga samt såväl fackkunskap men även kunskap om patientens psykologiska och sociala förhållanden. Syftet med studien vara att beskriva vilka faktorer som är av betydelse mellan vårdare och patient i bemötandet med patienter i livets slutskede. Metoden var en litteraturstudie där sökningen i databasen utfördes för att få fram vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte. Även en manuell söknings utfördes på biblioteket.

Barn och ungdomar lägger idag mindre tid på fysisk aktivitet och mer tid på olika stillasittande aktiviteter. Genom en enkätundersökning riktad till barn i 10-13 - årsåldern har syftet varit att ta reda på hur mycket tid de lägger på olika fysiska aktiviteter, i skolan och på fritiden, samt hur mycket tid barnen lägger på olika skärmbundna aktiviteter såsom dator, tv och surf- och läsplatta. Vår hypotes är att det finns ett samband mellan hög frekvens av användandet av olika skärmbundna aktiviteter och låg grad av fysisk aktivitet. Något sådant samband har inte hittats. Undersökningen visar dock att många barn tillbringar mer än rekommenderad tid framför en skärm trots att stor del av de svarande regelbundet deltar i idrott eller annan fysisk aktivitet..

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal.

Bakgrund: Ett stort ansvar vilar på sjuksköterskan, inte minst ansvaret att ta hand om sig själv för att kunna utföra en god och säker omvårdnad med den individuella patienten i fokus, speciellt när det gäller vård i livets slutskede. Tidigare forskning visar att det är emotionellt krävande att arbeta med människor som snart ska dö och att sjuksköterskan behöver emotionell kraft för att klara av detta svåra arbete.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som sjuksköterskan upplever ger kraft för att emotionellt klara av att vårda patienter i livets slutskede.Metod: Analys av redan färdigställda kvalitativa originalartiklars resultatdata till en syntetiserande sammanställning över det området som valts att belysas vilket resulterade i tre teman med underteman.Resultat: Själva arbetet i sig, att få kraft av att vårda patienter i livets slutskede, gav sjuksköterskorna kraft vilket framkom som att trivas med sitt jobb, att känna tacksamhet och starkt engagemang samt att få möjlighet till lärande, utveckling och känslomässig kompetens. Vidare återfanns att hämta kraft i sociala relationer samt att få kraft av att ha balans som viktigt för att sjuksköterskorna skulle klara av att vårda patienter i livets slutskede. Sjuksköterskorna fick balans genom att ta hand om sig själv och genom att sätta gränser.Diskussion: Både positiva och negativa upplevelser kan ge sjuksköterskan kraft och det finns flera kraftkällor som sjuksköterskan använder sig av men dessa kan inte användas var och en för sig utan måste ses i ett sammanhang..

Vi vill med denna uppsats tydliggöra sambandet mellan aktiviteter och de effekter KM kan tänkas generera. Genom en fallstudie på ett företag har vi undersökt hur aktiviteter kan påverka och generera KM-relaterade effekter. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att de positiva effekter KM genererar som vi ville verifiera verkligen ses i projektarbeten. Dock visar undersökningen att det även kan framkomma negativa effekter vid användning av KM vilka vi anser att man bör beakta. Vår undersökning visade även att en effekt kan föranledas av en eller flera aktiviteter samt att en aktivitet kan föranleda en eller flera effekter.

Att drabbas av en kronisk sjukdom som Parkinsons sjukdom, innebär för den personen en förändrad livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av Parkinsons sjukdoms inverkan på det dagliga livet utifrån Carnevalis definition av dagligt liv. Studien baseras på 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att förlora sin självständighet, frihet och identitet: att få förändrad relation till familj och vänner: att känna sig osäker och uttittad och därför undvika sociala situationer: att ha svårt att planera dagen på grund av oförutsägbara symtom och nedsatt rörelseförmåga: att hitta andra aktiviteter och leva för dagen. Personer med Parkinsons sjukdom upplever en stor förändring i det dagliga livet med avseende på förändrad social kontakt och begränsade möjligheter till aktivitet och arbete.

Den palliativa vården kan beskrivas som ett förhållningssätt vilket syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter som har drabbats av en sjukdom som leder till döden. Att förbättra livskvaliteten för dessa människor innebär bland annat att integrera andliga och psykologiska aspekter i vården, bejaka livet samt lindra plågsamma smärtor och symtom. Förhållningssättet inom den palliativa vården innebär även att vårdpersonal varken skall skynda på eller skjuta upp döden och att det är viktigt att arbeta för att tillgodose patientens behov. Att vårda en patient i livets slutskede innebär att vårda en person vars värderingar, önskningar och behov i livet har förändrats. Att tydliggöra vad patienter upplever som välbefinnande vid vård i livets slutskede är en viktig del av sjuksköterskans arbetsuppgifter och syftet med detta arbete är således att belysa vad som kan främja välbefinnande hos vuxna patienter vid vård i livets slutskede.

Bakgrund Patienter i livets slutskede återfinns inte bara på palliativt inriktade avdelningar, utan även på somatiska avdelningar där verksamheten till stor del är kurativt inriktad, vilket kan resultera ien bristande vård för patienter i livets slutskede.Den palliativa vården i Sverige styrs av WHOs definition med tillhörande fyra hörnstenar.Kring patienten i livets slutskede finns etiska aspekter vilka måste tas i beaktning, bland annat den enskilde patientens önskningar om hur dennes vård ska se ut. En stor del av den palliativa vårdens fokus ligger i lindrandet och omhändertagandet. Genom att implementera de palliativa målen i akutsjukvården, kan eventuella konflikter i omhändertagandet av patienter i livets slutskede på akutmedicinska avdelningar undvikas.SyfteAtt belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge vård i livets slutskede på en akutkirurgisk avdelning.MetodMetoden som valdes var en kvalitativ intervjustudie, då författarna ansåg det vara den mest lämpliga metoden för att besvara studiens syfte. De intervjuade var sju legitimerade sjuksköterskor verksamma på tre akutkirurgiska avdelningar.ResultatSjuksköterskorna kände sig trygga i det palliativa omhändertagandet. De upplevde även att de hade tillräckliga kunskaper för att ge god palliativ vård.

Bakgrund: Palliativ vård betyder lindrande vård där döden ses som en normal och naturlig process. Det innebär att varken påskynda eller skjuta upp döden för patienten, samt att ge en god omvårdnad utifrån ett helhetsperspektiv. Omvårdnaden av patienter i livets slutskede på sjukhus kan vara påfrestande för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien var att få ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där tretton artiklar analyserades.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters egna erfarenheter av att använda kreativa aktiviteter som intervention för klienter. För att studera detta intervjuades sex arbetsterapeuter verksamma inom kommun och landsting i norra Sverige, med erfarenhet av att använda kreativa aktiviteter som åtgärder tillsammans med klienter. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Åtgärd för identifikation av klienters resurser och begränsningar?, Kreativa aktiviteter som åtgärd i grupp?, ?Att sätta mål med kreativa aktiviteter som åtgärd?, ?Att använda kreativa aktiviteter som åtgärd för motivation och engagemang? som på skilda sätt bidrar till ökad förståelse om arbetsterapeuters egna erfarenheter av att använda kreativa aktiviteter som åtgärd.