Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla ett lustfyllt arbetssätt med hjälp av leken. Detta utvecklingsarbete genomfördes i en skola med en År 1 klass. Eleverna har under utvecklingsarbetet visat nyfikenhet, motivation och varit engagerade i de aktiviteter som vi arbetat med. Resultatet visade att om eleverna tycker det är lustfyllt och roligt finns motivationen och nyfikenheten där att vilja fortsätta arbeta med det de gör. Att eleverna fick vara fysiskt aktiva genom exempelvis att springa, spela, göra olika aktiviteter ansåg vi bidrog till att elevernas motivation ökade..

Kandidatarbetet är utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förståelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förväntas förstärka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet är att det består av två delar. För att ett stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmänt ? det vill säga öppet och tillgängligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.

Sammanfattning:Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva begränsningar i aktivitetsförmågan hos personer med reumatoid artrit ( RA). En samsökning gjordes i databaserna Amed, Cinahl och Medline. Sökorden som användes var Rheumatoid arthritis, daily living, impairment och personal impact. Resultatet visade att aktiviteten duscha/bada inom aktivitetsområdet personlig vård var den aktivitet som begränsades mest till följd av RA. Inom aktivitetsområdet boende var det aktiviteten laga mat som begränsades mest till följd av RA.

Sittandet och vila har betydelse för äldre rullstolsburna personers möjlighet att vara delaktiga i de Dagliga aktiviteterna. Arbetsterapeutens roll är bl.a. att främja aktivitetsutförandet för rullstolsanvändaren och sittandet är en viktig förutsättning för detta. Arbetsterapeuten på ett särskilt boende har oftast stora arbetsområden, och har inte möjlighet att vara med de boende dagligen. Det är omvårdnadspersonalen som stödjer de boende i vardagen.

Uppsatsen syfte är att studera sammanboende kvinnor och mäns tidsanvändning och den fria tidens användande. Jämförelser har gjorts med syfte att se på om det är någon skillnad i kvinnors och mäns tidsanvändning och vad den i så fall består av samt på vilka skillnader det medför i fritidsmöjligheter och fritidsvanor. Studien är en tidsgeografisk studie med tidsdagböcker där tolv stycken informatörer individuellt fyllt i sina aktiviteter under fyra dygn från lördag till tisdag. Via tidsdagböckerna kan man se hur olika aktiviteter i hushållens vardag vävs samman och de kan synliggöras och belysas..

Syftet med denna studie var att kartlägga synskadades erfarenheter av kollektivt resande samt att ta reda på om eventuella brister i reskedjan gav konsekvenser på deras aktivitetstrepertoar.Sju personer med synskador, boende i Skåne och som använde kollektivtrafiken minst två gånger i månaden intervjuades utifrån en egenskapad intervjuguide. Resultatet visade på ett antal faktorer i reskedjan som deltagarna upplevde vara svåra, till exempel att ta del av information om en resa, uppfatta vilken buss som kommer till hållplatsen, veta var man skulle gå av samt att byta färdmedel. Vidare visade resultatet av studien på att deltagarnas aktivitetsrepertoar påverkades på så sätt att de fick svårare att utföra vissa aktiviteter, då framför allt aktiviteter i aktivitetskategorin fritidsaktiviteter..

Bakgrunden visar att personer som lever med venösa bensår står inför stora förändringar i sitt dagliga liv, förutom en mängd olika behandlingar står personerna även inför betydande förändringar i sin livsstil, prioriteringar och beteende. Forskning visar att personer med venösa bensår har en sänkt livskvalitet, lider av smärta, påverkas av oro samt depressioner. I Sverige lider cirka 50 000 personer av bensår. Framför allt äldre personer drabbas och incidensen ökar med åldern. Syftet är att beskriva personers upplevelser av att leva med venösa bensår.

Vi studerar controllers dagliga arbete inom FoU-enheten på ett stort svenskt företag. Därtill jämförs det dagliga arbetet i praktiken med controllerns egen samt chefens åsikter om vad tid bör läggas på, samt med den bild av den moderna controllerrollen som presenteras i litteraturen. För att åstadkomma denna jämförelse har intervjuer utförts med tio controllers och enkätsvar har erhållits från fem avdelningschefer. De avdelningar som har studerats är de största konstruerande avdelningarna på Scanias FoU enhet lokaliserad i Södertälje. Studien visar att viss tidsbrist förekommer och att controllers lägger en betydande del av sin arbetstid på rutinartade uppgifter.

Denna studie är ett bidrag i förståelsen av situationsanpassat arbete. Studien illustrerar hur lärare i olika situationer måste hantera tid, rum och teknik som formativa krafter, krafter som bidrar till att forma lärarnas arbete. Resultatet baseras på en bearbetning av de data som samlades in vid sju observationerna varvid nio tidsmässigt avgränsade situationer, kallade settings, analyserats med stor noggrannhet. Resultatet visar hur tid, rum och teknik utgör möjligheter såväl som hinder, vilka lärarna måste hantera i sitt dagliga arbete. Ökad medvetenhet kring lärarvardagens arbetsvillkor och hur villkoren formar lärares arbetsvardag kommer förhoppningsvis att öka deras möjligheter att hantera det situationsanpassade arbetet..

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som blir allt mer vanlig och är ett stort folkhälsoproblem. Upplevelsen av att drabbas av sjukdomen är individuell och kan innebära en förändring för hela personen och dennes liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att drabbas av diabetes typ 2. I litteraturstudien ingick 13 artiklar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier; Att diagnosen gav känslomässiga reaktioner, Att uppfattningen av sig själv förändrades, Att den dagliga tillvaron förändrades och blev en kamp, Att sjukdomen var väntad och inte besvärande samt Att den dagliga tillvaron förbättrades och gav ett ökat välbefinnande.

 Syftet med vår undersökning var att uppmärksamma och synliggöra den matematik som barnen lär sig på fritidshemmet. Vi valde att genomföra vår undersökning genom enkäter och intervjuer för att få så väl ett kvantitativt som kvalitativt perspektiv på vår undersökning. I enkätundersökningen deltog tolv fritidspedagoger och vi intervjuade två av dessa pedagoger. Resultatet av undersökningen påvisar att det matematiska lärande som sker på fritidshemmet i första hand sker genom informellt lärande i olika autentiska aktiviteter. Det är den vardagsnära och praktiska matematiken som pedagogerna upplever vara matematik.

Alla bör ha möjligheten att utöva, för dem, meningsfulla aktiviteter. Detta förutsätter att miljön där aktiviteten äger rum är tillgänglig, även för de med funktionshinder. Syftet med denna studie var att beskriva synskadades erfarenheter av tillgänglighet till aktiviteter i samhället tillsammans med sin ledarhund. Till datainsamling valdes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 informanter, samtliga synskadade med ledarhund.

Kronisk sjukdom innebär stora förändringar för personen som drabbas men också för dennes omgivning. Amyotrofisk Lateralskleros (ALS) är en dödlig sjukdom som skapar avbrott och oordning i det välbekanta, vardagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av ALS i dagligt liv. För att nå studiens syfte analyserades en narrativ berättelse i form av en självbiografisk bok skriven av en person med ALS. I resultatet framkom sex kategorier; Förlust av kraft och att kroppen inte fungerar som förr, Behov av närhet och stöd, Känslor av osäkerhet, Känslor av rädsla och sorg, Att söka förklaring och att minnas det friska samt Att känna välbefinnande och omvärdera livet.

Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har så mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet.

Bakgrund: Urinblåsecancer finns i olika former och vid muskelinvasiv cancer är radikal operation den vanligaste behandlingen. Förutsatt att cancern inte spridit sig, då görs en cystektomi. Många människor har en naturlig förmåga att hantera kriser och skapar ny balans i tillvaron efter en påfrestande händelse i livet. Sjuksköterskan kan ge råd och stöd i situationen och bör då ha kunskap om förändringar i personens fysiska och psykiska tillstånd. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som genomgått cystektomi på grund av urinblåsecancer upplevde att det dagliga livet påverkades.