Abstract Titel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lärare i förskolan Författare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vårt arbete är att synliggöra hur lärarna på förskolan tänker kring förskolebarnens utevistelse och även hur de ser den egna förskolegården. För att synliggöra detta frågar vi oss vad lärarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lärande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar även hur lärarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gäller utevistelse enligt läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vår studie använt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belägen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet.

Gränsdragningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet har under senare tid blivit särskilt uppmärksammad i frågor rörande hästhållning då det länge saknats en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattningen av sådan verksamhet. Gränsdragningen är avgörande för hur överskott skall beskattas och för reglerna om underskottsavdrag. I syfte att underlätta för likformig bedömning publicerade Skatteverket våren 2009 en promemoria avseende hästrelaterad verksamhet. Förevarande uppsats syftar därför till att undersöka gränsdragningsproblematiken med inriktning på hästsport och huruvida tilldelning av F-skattsedel innebär att näringsrekvisitet vinstsyfte anses vara uppfyllt.För att näringsverksamhet skall anses föreligga krävs att verksamheten bedrivs varaktigt och självständigt i vinstsyfte. För hobbyverksamhet finns ingen sådan klar definition utan istället sägs det vara en verksamhet som bedrivs varaktigt men som ej kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.

Uppsatsen behandlar ämnet recept, med fokus på ett verksamhetsrecept och hur det används i ett företag. Recept är generella beskrivningar eller anvisningar för hur olika idéer ska användas i organisationers verksamhet. Genom att anpassa ett recept till en specifik verksamhet skapas ett verksamhetsrecept, vilken kan används som problemlösare. Undersökningens syfte var, att i ett utvalt företag, undersöka vilka tankar och idéer som fanns bakom deras verksamhetsrecept, det framgångsrika ledarskapet, DFL, samt undersöka hur DFL kan fungera som en problemlösare och vilken effekt som företaget förväntar sig av att använda DFL. För att besvara dessa frågor användes kvalitativ metod.

2003 kom ett tillägg till läroplanen om att skolan skall arbeta för att ge alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Den ideella idrottsföreningen Friskis & Svettis har utformat och genomfört en halvdags ledarutbildning för lärare. Utbildningen har fått namnet "Röris" och utbildar skolpersonal om den fysiska aktivitetens betydelse. Utbildningen visar praktiskt hur lärare och skolpersonal kan använda utvalda rörelseprogram under skoldagen. Rörelseprogrammet är utformat att användas i skolan med barn i årskurs 0-3.

Bakgrund. Daglig rökning är förknippad med en ökad risk för postoperativa komplikationer. Risken kan minskas genom att vara rökfri minst en månad innan en operation. Rökavvänjning är ett preventivt arbete, där sjuksköterskan förebygger komplikationer samt uppmuntrar till livsstilförändringar. Syfte.

Learning for life through playPreschool teachers? perspective of children?s play and the use of play in the nursery settingStudien behandlar förskollärares perspektiv på barns lek i förskolan och hur de använder sig av lek i verksamheten. Syftet med studien är att få en större uppfattning om hur förskollärare ser på barns lek, hur de anser sig använda leken i verksamheten och om deras synsätt på något sätt präglar hur barns lek kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Problempreciseringen i studien innefattas av: Hur anser förskollärare att de använder sig av barns lek i förskolans verksamhet? Vad anser förskollärare om barns olika lekar i förskolan? samt Vilken roll anser förskollärare att de har i barns lek på förskolan? Studien bygger på intervjuer med åtta förskollärare.

Adolescensutvecklingen är en känslig period, då övergången från att vara ett beroende barn till att bli en självständig vuxen skall äga rum. Under denna kritiska process sker identitetsutveckling och strävan efter att vara oberoende föräldrar ökar. År 2013 rapporterades att cirka 50000 personer i Sverige har typ 1 diabetes mellitus (T1DM) och statistik pekar på en ständig ökning av sjukdomen. T1DM är en ämnesomsättningssjukdom som kännetecknas av brist på hormonet insulin. Sjukdomen behandlas med insulin, kost och motion och kräver dessutom regelbundenhet och daglig egenvård.

Bakgrund: Vi har undersökt hur två skolor arbetar med rörelse. En skola som arbetar utifrån Bunkeflomodellen och en skola som inte arbetar kontinuerligt med rörelse. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur man kan befrämja fysisk aktivitet i skolan, eftersom dagens forskning visar att barn rör sig mindre och blir fetare. Utifrån syftet ställde vi oss följande frågeställningar: - Hur arbetar två skolor med rörelse för eleverna i åk 3-5? - Vilken är elevernas inställning till rörelse på dessa skolor? Metod: För att se hur två skolor arbetar med rörelse har vi intervjuat de pedagoger på skolorna som arbetar med rörelse.

2008 gjordes en - Överenskommelse/ÖK - mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting, som innehöll parternas gemen-samma vision, gemensamma principer och vilka åtgärder de åtar sig. Ideella organisationer antas ha något unikt och/eller gör något som offentlig verksamhet eller privata företag varken har eller kan göra och detta ger ideella organisationer en särställning, de utgör en särart, vilket antas bidra till ett mervärde till samhället. Uppsatsens syfte är att undersöka om ÖK har und-erlättat eller försvårat för ideella organisationer att skapa och återskapa sin särart och om ÖK därmed har stärkt eller försvagat ideella organisationers bidrag till ett mervärde till samhället. Frågeställningarna gäller definition av särart och mervärde och hur sambandet ser ut mellan särart och mervärde samt vilka faktorer som påverkar särart och mervärde. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med 8 ideella organisationer.

Miljöfrågor har kommit att spela en betydande roll i dagens samhälle, då både människans och organisationers handlade visat sig ha stora effekter på vår miljö. En viktig del i att belysa miljöarbetet är användandet av hållbarhetsredovisningar och specifikt gröna nyckeltal. Problematiken som har påvisats har kretsat kring att organisationer i stor utsträckning rapporterar gröna nyckeltal men att de inte har lett till faktiska miljöåtgärder. Användning av mätetalen har också påvisats olika svårt inom olika branscher. Studien ämnar således undersöka vilka förutsättningar som behövs för ett effektivt användande av gröna mätetal och vilka åtgärder de har lett till samt hur detta kan skilja sig mellan hård och mjuk sektor.

MÄnniskan lever i en daglig tillvaro av emotionell balans. Denna balans kan störas av en traumatisk händelse som ofta leder till fysiskt och psykiskt lidande. Sjuksköterskan inom akutsjukvård står i nära kontakt med patienter och närstående, redo att lindra lidande. Studiens teoretiska referensram utgår från omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som definierar lidandet som en normal emotionell reaktion. Studiens syfte är att undersöka sjuksköterskans emotionella stöd till patienter och närstående i samband med livsavgörande händelser i akutsjukvård.

Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger någon skillnad i hälsoarbetet på två kommunala grundskolor, där en av skolorna är med i utvecklingsarbetet Hälsofrämjande skola. Övriga frågeställningar som undersökts i studien är skolornas syn på begreppet hälsa samt hur det hälsofrämjande arbetet är organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottsläraren på vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hälsoarbetet på den Hälsofrämjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt är en ständigt pågående process. Den andra skolan bedriver ett hälsoarbete som initieras av endast ett fåtal drivande individer.

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

På grund av dålig lönsamhet har många lantbruk tvingats diversifiera sin verksamhet till att inkludera andra verksamhetsområden än det traditionella lantbruket. Det absolut vanligaste området är agrikulturell turism eller även kallad lantgårdsturism som innebär att lantgårdsfamiljen öppnar upp sitt hem för turister. Turism är som verksamhet väldigt skilt från att driva lantbruksverksamhet vilket leder till att många aktörer kan finna denna övergång problematisk. Våra teoretiska och empiriska fynd talar för att marknadsstrategi och kommunikation är områden där dessa aktörer ofta saknar kunskap. Därför har vi i denna uppsats valt att fokusera på hur aktörer inom denna bransch kan samordna och marknadsfora sin verksamhet.Wannborga på Öland AB utgör fallstudieobjektet i denna uppsats vilka kompletteras med ytterligare referensobjekt.

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.