Vid SSAB EMEA i Luleå framställs råstål i syrgasugnar (LD) där kolhalten i råjärn reduceras till en nivå under 2 % genom reaktion med syrgas. Under processen bildas en slaggfas bestående av oxiderade orenheter från metallfasen och slaggbildare. För att förhindra att slagg rinner ned i skänken efter att ugnen tömts på råstål använder SSAB EMEA ett slaggstopparsystem som kan delas upp i två olika funktioner; detektion av slagg följt av mekanisk blockering av tapphål där slagg tvingas tillbaka in i ugnen genom ett högt kvävgastryck. Systemet introducerades våren och hösten 2010 vilket medförde att en bättre styrning av medföljande slagg kan möjliggöras. För att uppnå en optimering av tappningsförfarandet med minskad medföljande slagg och maximalt stålutbyte utfördes en metallurgisk processtudie av tappningsförloppet på LD under våren 2011.

När Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, där Lpfö (1998 rev. 2011) pekar på att det är något som ska ske kontinuerligt. Detta arbete är det förskollärarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte är därför att se vilka uppfattningar som förskollärare och förskolechefer har samt vilka arbetssätt de använder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Vilken uppfattning har förskollärarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kännetecknar de arbetssätt som de olika förskolorna använder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollärare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgår från en kvalitativ metod där förskollärare och förskolechefer intervjuas med öppna frågor för att få fram personliga åsikter och tankar.

Tjänsteföretagen svarar för en allt större del av vår ekonomi, de är inte speciellt kapitalkrävande och dess verksamhet är mer beroende av personalens kompetens som i till exempel i ett konsultföretag. Det finns en stor skillnad mellan marknadsvärdet och det bokförda värdet i många framgångsrika företag i olika branscher. Denna skillnad har framkallat konceptet intellektuellt kapital. Framtidens tillväxtföretag kommer till stor del att tillhöra tjänstesektorn. I vårt moderna samhälle är produkter och maskiner relativt billiga i förhållande till löner.

Frågan om socialsekreterares arbetssituation är en fråga som är aktuell. På många håll känner sig socialsekreterare utsatta och pressade, då deras arbetsbörda är alltför hög i förhållande till de redskap och resurser de har att tillgå. Arbetsbördan ökar då personalomsättningen är hög och man tvingas täcka upp för andras tjänster, något som har lett till en stor debatt i samhället och även demonstrationer. Det är utifrån denna bakgrund som författarna bestämde sig för att genomföra denna studie. De ville undersöka vad för stress det finns i socialsekreterares vardagliga arbete, hur de hanterar den samt vad det är i socialsekreterarnas arbetssituation som gör att de löper en ökad risk att bli utbrända.

Syftet med vår undersökning är att studera hur elever och pedagoger på en högstadieskola upplever mobbningsförekomst samt skolans praktiska bekämpning av den. Undersökningsgruppen bestod av tretton elever samt tre elever som var ?spanare?. Tre lärare intervjuades varav två stycken var aktiva i mobbningsteamet. Även rektorn intervjuades samt två fritidsledare och en kurator.

Drank från sprittillverkningen för humankonsumtion har sedan en längre tid använts som foder till grisar men få studier har gjorts inom området. Med hårdare krav på djuromsorg och djurhälsa, både från staten och för ekonomin i lantbrukarens egen produktion, är det intressant att se drankens effekt på produktionsegenskaper och hälsa. Syftet med vårt examensarbete är att utvärdera hur drank fungerar i slaktgrisproduktion med hänsyn till produktionsegenskaper och hälsa. Studien har genomförts som ett fältförsök på gården Björkhem utanför Kristianstad. Tre omgångar grisar med 783 djur i varje omgång (totalt 2349 grisar) har ingått i försöket, som löpt från mars 2012 till januari 2013. I varje omgång fanns en kontrollgrupp samt två försöksled, alla i separata avdelningar. Kontrollgruppen har fått färdigfoder blandat med vatten. I försöksleden har drank ingått i blandningen och övriga komponenter korrigerats för att ge ett likvärdigt näringsinnehåll i alla foder.

När Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, där Lpfö (1998 rev. 2011) pekar på att det är något som ska ske kontinuerligt. Detta arbete är det förskollärarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte är därför att se vilka uppfattningar som förskollärare och förskolechefer har samt vilka arbetssätt de använder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Vilken uppfattning har förskollärarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kännetecknar de arbetssätt som de olika förskolorna använder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollärare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgår från en kvalitativ metod där förskollärare och förskolechefer intervjuas med öppna frågor för att få fram personliga åsikter och tankar.

De flesta av Sveriges kommuner och landsting använder en form av mål- och resultatstyrning, en styrmodell som har till uppgift att klargöra och organisera politikens och förvaltningens respektive roll, i synnerhet mot bakgrunden av kommunernas ekonomiska balanskrav. Efter uppkomsten av det effektivitetsinspirerade New Public Management blev mål- och resultatstyrning även politisk verklighet i Sverige i slutet av 1980-talet och utvidgades sedan allt mera med hjälp av styrningsprinciper som hämtades från privatsektorn. 2004 blev god ekonomisk hushållning samt särskilda mål och riktlinjer en del av kommunallagen. Redan för cirka tjugo år sedan ställde sig den statsvetenskapliga och förvaltningsteoretiska forskningen frågan om huruvida målstyrning skulle påverka utrymmet för politisk styrning samt förändra maktfördelningen gentemot de svenska förvaltningarna och tjänstemännen. Därför den befogade frågan efter tjugo år: går det faktiskt att ? politiskt ? styra med mål? Jag valde att undersöka de två största kommunerna i Sverige, Stockholm och Göteborg.

Detta arbete syftar till att ta reda på om svenska fondförvaltare har förmågan att prognostisera aktiemarknadens framtida rörelser samt utvärdera vilken betydelse tidsperioden för avkastningsdata har i en sådan undersökning. En empirisk analys av 30 Sverigefonder med två statistiska modeller med dagliga och månatliga avkastningsdata ger dock inga stöd till att svenska fondförvaltare som grupp har denna förmåga. Från analysen visas det även att valet av statistisk modell och tidsperiod för dataobservationerna påverkar resultatet. För den svenska marknaden ger månatlig data mer trovärdiga resultat än daglig data, vilket avviker från tidigare amerikanska studier..

Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet.

Sedan nätets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet präglats av en västcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mångt och mycket har exkluderat en stor del av världen från att aktivt delta i informationssamhällets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad ställning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ?roten? i domännamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN).

I traditionellt planeringsarbete isoleras arbetsgruppers teamwork genom ensamarbete. Ett sätt att förbättra teamworket och därmed planeringsarbetet är att integrera de personer som ska utföra arbetet. En metod för integreringen är visuell metodik. Metoden är relativt ny i byggbranschen och har sitt ursprung från tillverkningsindustrin. Hur byggproduktion drivs visuellt kan variera i omfattning.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för habiliteringsassistenters uppfattning om hur negativ stress kan förebyggas på arbetsplatsen. Studiens frågeställning söker svar på innebörden av negativ stress för habiliteringsassistenter och deras uppfattning om hur den kan förebyggas. Sex habiliteringsassistenter deltog i studien och kontaktades via ett målstyrt bekvämlighetsurval. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med öppna frågor. Dataanalysen genomfördes ur ett fenomenografiskt perspektiv och resulterade i två kategorisystem.

Under 1990-talet har den offentliga sektorn influerats av marknadsreformer som New Public Management och principer såsom Beställar- utförarmodellen (BUM), främst för att sänka kostnader och uppnå effektivitet. BUM är en av de principer som främst fått fotfäste i Sveriges offentligt styrda verksamheter som exempelvis Hälso- och sjukvården. När modellen infördes i Region Skåne var det viktigaste målet var att skilja på beställare och utförare för att uppnå en effektivare styrning av Hälso- och sjukvården. Beställarnas uppgift blev att formulera målen för verksamheten medan utförarnas uppgift blev att bedriva verksamheten i enlighet med dessa mål. En effektivare beställarstyrning uppnås enligt styrmodellen genom kontrakt, där avtal skrivs mellan parterna angående om produktion och kostnader och genom budgetering.

Bakgrund: På grund av diverse politiska åtgärder har den offentliga sektorn börjat utsättas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och därmed också mer populärt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgångspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det är knapphändigt med studier av fenomenet från ekonomisk vinkel. Det som föräldrar angett som främsta anledning till skolbyte är skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfär, miljö och storlek.