Syftet med studien var att undersöka förekomst av smärta som hindrade aktivitet hos barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Samt att se förekomst av obehagskänslor inför och under fysisk aktivitet. Studien gjordes på 26 barn och ungdomar i åldrarna 8-19 år med övervikt eller fetma samt en grupp med 26 normalviktiga barn och ungdomar i åldrarna 10-19 år. Data samlades in genom en enkätundersökning på Överviktsenheten för barn och ungdomar på Akademiska sjukhuset i Uppsala och genom dietister i primärvården i Uppsala läns landsting samt genom personliga kontakter. Studien visade att smärta förekom i båda grupperna och ingen skillnad kunde påvisas mellan de båda.

En stillasittande livsstil utgör idag ett mycket stort folkhälsoproblem och fysisk aktivitet är något som förespråkas i samhället. Motivation är en förutsättning för att en person skall kunna förändra sin livsstil. Distriktssköterskan skall befrämja den fysiska, psykiska och sociala hälsan och kan göra det genom att hjälpa människor att finna sin egen motivation. Distriktssköterskan möter patienter med skilda hälsoproblem och olika grad av motivation. För att kunna möta människors olika behov är det av betydelse att ha kunskap och förståelse för vad motivation innebär och hur det uttrycks.

Syftet med studien var att undersöka om studenter tror att deras fysiska aktivitetsnivå idag påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn, samt ta reda på deras egen upplevda aktivitetsnivå idag. Det är en kvalitativ deskriptiv undersökning och därför var intervjuer den mest lämpliga metoden att använda. Individuella intervjuer gjordes med tretton studenter på en högskola. Det framkom i resultatet att deltagarna hade inställningen att den fysiska aktivitetsnivån som äldre, kunde ha påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn och unga. Detta troddes bero på bland annat den positiva känsla som idrottande gav och som gjorde att fysisk aktivitet upplevdes som något bra och roligt.

Motivation till fysisk aktivitet fortsätter att öka i Sverige. En ny trend som blivit allt mer populär är gruppträningen. Varför människor väljer att träna i grupp eller träna själv är en individuell fråga.  Det finns olika motivationsfaktorer till vad det är som påverkar människor att delta i gruppträning. Det här arbetet undersöker de psykiska, fysiska och sociala faktorers påverkan till motivation inom gruppträning. Syftet med studien är att undersöka gymmedlemmars motivation till gruppträning.

Tidigare forskning har visat att olika bollsporter dominerar i ämnet idrott och hälsa och att idrottsämnet har formats av den redan organiserade föreningsidrotten. En intressant fråga är om de elever som redan en gång har sagt nej till, eller aldrig har lockats av, den organiserade föreningsidrotten är motiverade för ämnet idrott och hälsa? Genom en kvalitativ ansats undersöktes detta och tio elever intervjuades för att skapa en förståelse för den enskilda elevens motivation till ämnet idrott och hälsa. Utgångspunkten var vilka upplevelser icke föreningsaktiva elever har av ämnet idrott och hälsa och vilka tidigare erfarenheter de har av fysisk aktivitet. Examensarbetet har sin teoretiska utgångspunkt i Deci och Ryans (2000) Self-determination Theory i vilken tre grundläggande psykologiska behov; tillhörighet, kompetens och självständighet, alla med likvärdig betydelse för individens motivation och välbefinnande ingår.

Syftet med denna studie var att undersöka om vuxna styrketränande personer i Mellansverige hade kunskap om de kosttillskott de konsumerade samt att undersöka den vanligaste anledningen för konsumtionen. För att besvara detta syfte blev metoden av kvantitativ ansats med enkät. Enkäten som användes till denna studie kom ifrån två olika, redan gjorda, studier med redan testade frågor. De frågor som stämde bäst emot studiens syfte togs ur dessa enkäter och sattes ihop till den enkät som användes till denna studie. Tjugosju enkäter besvarades och av dessa kunde tjugo användas och analyseras.

Syfte och frågeställningarMin avsikt med studien var att undersöka yngre elevers (8-10 år) attityder och upplevelser av fysisk aktivitet, samt vilken roll barnen tilldelar fysisk förmåga och upplevd fysisk självkänsla vid spel och lekar tillsammans med andra barn.MetodUrvalet bestod av 12 elever, 8-10 år med vilka en semistrukturerad intervju genomfördes. Vid intervjun användes bilder som föreställde barn i olika situationer. Utöver Intervjun genomfördes en föräldraenkät för att få en bakgrundsinformation om föräldrarnas syn på barnens fysiska aktivitet och deras egna motionsvanor. Intervjusvaren bearbetades utifrån frågeställningarna, analyserades och tolkades med utgångspunkt från ett interaktionistiskt perspektiv.ResultatEleverna beskriver den egna fysiska självkänslan i termer av god idrottslig motorisk kompetens. Då respondenterna resonerar kring andras goda kompetenser beskrivs dessa i termer av fysisk styrka och kondition.

SyfteSyftet med denna studie har varit att med hjälp av intervjuer undersöka hur skolpersonal och föräldrar uppfattar betydelsen av motorisk träning för barn med ADHD/DAMP. I detta ligger att undersöka på vilket sätt barnens motorik, koncentrationsförmåga samt sociala förmåga påverkas av fysisk aktivitet, och på vilket sätt diagnosen ADHD/DAMP ställer krav på pedagogiska förhållningssätt.MetodVi har gjort en litteraturgenomgång och en kvalitativ intervjustudiestudie. Urvalsgruppen från St: Örjans skolor har bestått av två pedagoger, en idrottslärare, en assistent och en förälder. Samtliga inom skolpersonalsgruppen hade många års erfarenhet inom området. Vi har använt oss av halvstrukturerande intervjuer som lagts upp utifrån följande temaområden: skolpersonal och förälders syn på fysisk aktivitet/motorisk träning för barn med ADHD/DAMP, den fysiska aktivitetens påverkan på barnen, förhållningssätt och bemötande samt barnet/barnens anpassningsförmåga till aktivitet.Resultat och slutsatsVad man kan urskönja av resultatet är att samtliga intervjupersoner i denna studie är ense om att fysisk aktivitet och motorisk träning är av stor betydelse för barn med ADHD/DAMP.Något som de intervjuade tryckte på var den fysiska aktivitetens betydelse för barnens sociala utveckling, här sågs idrotten som en viktig arena.

Den erfarenhet vi har från skolans verksamhet är att det ofta är oroligt i klassrummen, oron i klassrummen försämrar inlärningssituationen för många elever. Vi ville med vårt arbete förbättra inlärningssituationen i klassrummet genom att minska oroligheterna med hjälp av fysisk aktivitet och samtal. Vi har med observationer och intervjuer studerat om vårt utvecklingsarbete fått avseende effekt. Kan fysisk aktivitet leda till att oroligheterna minskar och vilket leder till att eleverna arbetar med det som de ska, det vill säga inlärningssituationen förbättras. Vi observerade 26 stycken elever i år 3-4, samt intervjuade fyra elever från denna klass.

Rapporten avser att visa på vikten av fysisk aktivitet som en faktor som påverkar skolresultat..

Vi har utgått ifrån frågeställningarna som handlar om vilka faktorer som påverkar elevens inställning och intresse för idrottsundervisningen. Hur ämnesinnehållet påverkar elevens intresse har även belysts, vilket innehåll läraren väljer, samt hur utformning och genomförande påverkar elevens inställning. Faktorer som påverkar elevernas intresse och inställning är många, där elevinflytande, variation av innehåll och kopplingar till hur eleverna känner sig under lektionerna är viktiga delar. Begrepp som kan kopplas till elevens intresse är det sociokulturella begreppet, samt habitus. Slutsatser som kan dras är att skolan har ett stort ansvar när det gäller att lägga grunden för ett intresse för fysisk aktivitet samt stimulera till fortsatt utveckling hos eleverna..

Tiden för lek har reducerats för dagens små barn genom att mer tid spenderas på förskolan, mer tid spenderas framför teven och att barn generellt sett har färre syskon. Barn är idag som minst aktiva den tid de är lediga från skolan och föräldrar har mindre tid att uppmärksamma barnens aktivitet. Då den spontana aktiviteten sjunker och passiviteten växer i och med ökad ålder är det viktigt att främja och uppmuntra fysisk aktivitet i barnets unga år. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns (0-6 år) fysiska aktivitet på fritiden och faktorer som påverkar denna. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och baseras på intervjuer med sex föräldrar.

BakgrundPrevalensen av diabetes mellitus typ 2 beräknas mer än fördubblas i Europa fram till år 2030 och utgör den diabetesform som starkast ökar i omfattning. Sjukdomen karaktäriseras av en kronisk hög blodglukosnivå, hyperglykemi, som orsakas av otillräcklig insulinsekretion eller insulineffekt. Miljö, livsstil och genetiska faktorer samspelar i utvecklingen av typ 2-diabetes. Inom diabetesvården eftersträvas en jämn och stabil blodglukosnivå, metabol kontroll, för att motverka utveckling av sjukdomsrelaterade komplikationer. Den metabola kontrollen kan bedömas utifrån ett HbA1c-värde, som visar den genomsnittliga blodglukosnivån under de föregående två till tre månaderna.

The aim was to study the factors that contributed to the prescription of physical activity on prescription (PaP) by the professions in primary healthcare. A qualitative method was used in the study. The sample consisted of six participants; two doctors, two physiotherapists and two district nurses in primary healthcare in Uppsala County. The data were collected with semi-structured interviews and were analyzed with a thematic approach. The results show a great variety in which type of patient that receive PaP, however people with lifestyle diseases such as diabetes, hypertension and obesity are often more represented.

Viktuppgång i samband med ett rökstopp är ett problem som i stor utsträckning är mer påtagligt hos kvinnor, som själva anger detta som ett problem. På grund av detta börjar kvinnorna många gånger att röka igen. Det är då sjuksköterskan kan använda kunskap och resurser för att motivera och stötta kvinnan att vidmakthålla sitt rökstopp. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka förebyggande strategier sjuksköterskan, i det dagliga arbetet, kan använda sig av för att förhindra viktuppgång hos kvinnor i samband med ett rökstopp. Metoden är en litteraturstudie där de tio artiklarna, som ligger till grund för vårt resultat, hittades via databaserna PubMed och CINAHL.