Uthyrning i andra hand är i dagens samhälle ett vanligt förekommande fenomen och i denna uppsats har jag studerat ansvarsförhållandet för skadegörelse och störning av omgivning vid andrahandsuthyrning. Idag frambringar lagstiftningen mycket oklarheter och meningsskiljaktigheter vilket kan leda till förvirring vid tillämpning av lagen. Att bringa klarhet i lagtext borde således ses som något högt prioriterat för de ansvariga inom området. I uppsatsen har jag undersökt hur ansvarsförhållandena historiskt sett ut, vilka ändringar som skett i lagtext och hur en tolkning av dagens lagstiftning bör göras. För att kunna få insikt i detta har propositioner granskats.

Denna studie jämför debatterna om ett svenskt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922 mellan riksdagens båda kamrar och tre dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Social-Demokraten. Valet av tidningar har gjorts med målet att få en ideologisk spridning, för en bättre jämförelse. Resultatet visar på flera olika typer av argument, och en viss skillnad, både mellan riksdagen och tidningarna, mellan riksdagens första och andra kammare, och mellan de olika tidningarna..

SammanfattningDenna rapport innefattar ett examensarbete individuellt utfört av Erik Lindh, studerande på Karlstads universitet. Projektet är ett obligatoriskt moment i högskoleingenjörsprogrammet med inriktning maskinteknik.Examensarbetet har utförts under våren 2014. Projektet har utförts på företaget VoltAir System i Torsby, där Johan Brekke varit handledare. Företaget producerar, levererar samt monterar luftbehandlingssystem som är marknadens energieffektivaste. Företaget har under slutet av 2013 börjat tillverka en ny produkt.

Genom en kvantitativ innehållsanalys studeras mediernas användning av opinionsundersökningar och dess gestaltningar av politiken tre veckor innan svenska riksdagsvalet 2010. Uppsatsens syfte ämnar kartlägga omfattningen av kapplöpningsjournalistik i politiska opinionsundersökningar i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Studiens frågeställningar berör det visuella, vem som citeras samt flera variabler inom kapplöpningsdimensionen. Tidigare forskning om mediernas gestaltningar i sammanband med opinionsundersökningar är främst internationell. Studien tillämpar gestaltningsteorin som förklarar kapplöpningsjournalistiken i opinionsundersökningar.

Den debatt om skolan som förs idag är kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har även riktats kritik gentemot dagens lärarutbildning. Som snart nyutexaminerade lärare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det även intressant att se vad skolledare tänker om lärarkompetens i allmänhet och i synnerhet i förhållande till lärarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lärare har med sig ut i arbetslivet.Syftet med den här studien är att ta del av skolledares sätt att se på lärarkompetens i allmänhet men också i förhållande till lärarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lärarutbildning, SOU 1999:63.Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua några skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angående lärarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition.

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte är att belysa hur nättidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nås genom följande forskningsfrågor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nättidning? Hur förhåller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sättet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger på sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nättidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjälp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men även Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering används som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nättidningarna framställer romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer där de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer.

Syfte: Undersöka om opinionsbildande språkanvändning som förekommer i tidningarnas ledare även tar plats i nyhetsartiklarna.Material: Åtta utvalda publikationer från www.flamman.se och www.dn.se Metod: Kritisk diskursanalysSlutsatser: Språkanvändning och åsikter som förekommer i ledare för att skapa opinion, återfinns i de nyhetsartiklar som har analyserats..

I denna uppsats har språket i radioprogrammet Klartext jämförts med språket i radioprogrammet Dagens Eko kvart i fyra. Syftet med detta var att undersöka vad i språket som gör Klartext enklare. Undersökningen grundades främst på den lexikogrammatiska modellen (Hellspong & Ledin 1997:65-80). Resultatet av undersökningen visade att de två jämförda programmens språk skiljde sig åt på flera olika sätt, bland annat använde Klartext sig av enklare och kortare ord, kortare meningar, fastare meningsbyggnad och sammanlagt 35 % färre tecken än vad Dagens Eko kvart i fyra gjorde..

Spekulationer i media ökar under stora nyhetshändelser där ny information inte dyker upp (Nord & Strömbäck, 2002). Genom en kvalitativ studie i form av kritisk diskursanalys och en källkritisk analys, studeras i den här undersökningen vad Dagens Nyheter och Aftonbladet publicerade rörande Malaysia Airlines plan MH370 under två veckor efter planets försvinnande. Fyra artiklar från varje tidning har valts ut och analyserats utifrån kritisk diskursanalys samt källkritik, och sedan har det insamlade materialet jämförts för att försöka se likheter och skillnader i tidningarnas rapportering. Med stöd från teorier om nyhetsvärdering, nyhetsförmedling, tidigare forskning och tidigare nämnd källkritik har ett resultat nåtts som visar hur båda tidningarna publicerat teorier och spekulationer kring vad som hänt med flight MH370.Tidningarna har valt olika angreppssätt i sin rapportering genom skillnaden i hur de förlitat sig på nyhetsbyråer och andra mediers material. Dagens Nyheter har till större grad använt sig av de stora nyhetsbyråerna, medan Aftonbladet i större utsträckning sökt andra mediers rapportering, samt svenska experters uttalanden..

I dagsläget när det konventionella mjölkpriset är lågt söker lantbrukare sig efter alternativ till sin produktion. Syftet med detta arbete är att se om gården Byggningens lönsamhet blir bättre ifall dagens konventionella mjölkproduktion skulle läggas om till KRAV-godkänd mjölkproduktion. Vi har gjort två driftsplaner, en för dagens konventionella drift och en för KRAV-godkänd produktion. Vi har tagit siffror från Byggningens balans- och resultaträkning samt kompletterat med Agriwise kalkyler för den konventionella produktionen. I driftsplanen för KRAV-produktionen har vi utgått från den konventionella men istället använt eko-kalkyler från Agriwise.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka hur dagens förbundskaptener inom Svenska Danssportförbundets uppfattar och ser på sin roll som förbundskapten och sitt elittränarskap. Detta är en första kartläggning och ska svara på: (1) Hur rollerna som förbundskapten respektive elittränare definieras i dagens organisation, (2) Vad innebär elittränarskap för dagens förbundskaptener samt (3) Hur ser deras karriärvägar ut?MetodStudien är kvalitativ, där tillvägagångssättet för att samla in det empiriska materialet bestod av fem stycken halvstrukturerade intervjuer. Studien har en induktiv ansats. Detta innebär att det empiriska materialet först har samlats in och därefter har de teoretiska källorna behandlats.

Denna studie har underso?kt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de tva? dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Fra?gan som besvarats a?r hur rapporteringen i artiklarna under tva? utvalda ma?nader (juni-juli 2014) sett ut, utifra?n teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och fo?renkling av konflikter. Materialet besta?r av totalt 158 artiklar, 62 fra?n Dagens Nyheter och 76 fra?n The New York Times.

The aim of this study was to examine the discourse of asylum seekers in Sweden from January 2009 to December 2013 in the newspapers Helsingborgs Dagblad and Dagens Nyheter. By using discourse analysis as a theory and method, combined with the theory of orientalism, I have analysed and compared news articles from these two newspapers. The findings of the study shows that asylum seekers are often portrayed as a group rather than individuals. Included in the group identity are several subgroups, for example asylum seekers are portrayed as victims, as a cost to society and as a highly suspect group that cannot be controlled. Furthermore, asylum seekers are depicted as ?the other? in contrast to the Swedish ?we?, where differences in culture and tradition are frequently mentioned.

Homelessness and homeless people is something that is described and explained in different ways over time. Since the 1950s, two discourses about homelessness and its causes has been competing with each other. One discourse hold the meaning that homelessness is caused by housing shortage and the other focus on individual shortcomings that make homeless to unsuitable tenants. In the media, homelessness and homeless often is associated with crime, addiction and mental illness, this reinforce the public perception of homeless people as deviants, which separates the homeless from society even more. The purpose of this study is to examine whether media representations of homeless and homelessness in an evening paper and a morning paper, has changed in the 2000s, and if these representations are consistent with those found in the reports of homelessness from The National Board of Wealth and Welfare. In order to achieve the purpose of the study and answer our research questions, the authors have used a discourse analytical approach using some key analytical tools from both critical discourse analysis and discourse theory in the analysis of the empirical material.

I vårt samhälle finns det många sätt att förnöja sig på till exempel, film, dataspel med mera, men trots detta stora nöjesutbud finns det fortfarande många böcker. Ratar dagens ungdomar skönlitterära böcker, framför annan underhållning? Är skönlitteratur främst en del av skolans värld där vissa saker måste göras? Denna undran har resulterat i denna uppsats där jag gör en mikroundersökning av dagens ungdomars intresse för skönlitteratur. Mina informanter blev två årskurser på en 6-9 skola, valet föll på en åttonde och en nionde klass. Ett frågeformulär och fyra samtalsgrupper senare fanns det underlag för att se om eleverna var positivt inställda till skönlitteratur.