Forskning har visat att ungdomarnas livssituation och framtidsfrågor har stor betydelse i ungdomarnas värld. Jag vill med min uppsats beskriva hur ungdomarna tänker om livsåskådning, livsfrågor och vad som är viktigt för dem i livet. Jag har satt mig in i ämnet dels genom litteraturstudier och genomfört intervjuer med skolpersonal samt elever på den högstadieskola där jag gör min praktik, som blivande lärare. Intervjuerna har gett en större förståelse för hur dagens ungdomar tänker i dessa frågor. Resultatet visar en påfallande samstämmighet mellan litteraturstudier och de intervjuer som jag har gjort, hur dagens ungdomar ser på sin livsåskådning, sina livsfrågor och vad som är viktigt för dem i livet..

I dagens samhälle finns det en uppsjö av olika trenddieter som förespråkas i medier. En av de senaste årens mest uppmärksammade kosthållning är glykemisk index. I en värld där medier har stor makt att förmedla olika beskrivningar av verkligheten blir det därför intressant att undersöka vad medierna egentligen kommunicerar genom sin framställning av GI. Syftet med uppsatsen är att analysera hur GI framställs i svensk morgon- respektive kvällstidning och vilka föreställningar och normer om kost som denna föreställning kommunicerar. Studien består av en kvalitativ medietextanalys av redaktionella artiklar tagna ur kvällstidningen Aftonbladet och morgontidningen Dagens Nyheter mellan 1997-03-01 och 2006-12-31.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur två av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, valt att beskriva greker och Grekland under en av den finansiella krisens första intensiva rapporteringsperioder under 2011. Min avsikt har varit att utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv, undersöka huruvida vissa teoretikers, bland annat Simon Cottle och Teun Van Dijks påståenden om mediernas framställning av vissa grupper under pågående krissituationer stämmer överens med Dagens Nyheters och Aftonbladets framställning av grekerna under den ekonomiska krisen.I uppsatsen har jag fördjupat mig i sex artiklar. Genom att ha studerat den litteratur av relevans för mitt arbete har jag velat undersöka huruvida det går att koppla teorierna i litteraturen till artiklarnas innehåll.Efter att ha analyserat de sex artiklarna som publicerats under en av de mest bevakade perioderna under 2011 är min uppfattning att flertalet av de tidigare nämnda teoretikers påståenden om mediernas framställning av vissa grupper (i detta fall greker), under pågående krissituationer, stämmer överensstämmer med Dagens Nyheters och Aftonbladets framställning av grekerna under juni 2011..

Det nya nätverksbaserade försvaret har lett till att kartor visas med elektroniska displayer istället för papperskartor. De symboler som används på dessa kartor för att visa på vilken verksamhet som finns inom ett område är utformade för pappersbruk vilket gör dem lätta att rita ut men därav ett statisk framträdande. Dessa verksamhetssymboler har utan modifieringar överförts från papperskartor till de elektroniska displayerna. På Försvarets materielverk startade ett projekt ?Dynamiska verksamhetssymboler? för att se över hur en anpassning av dagens verksamhetssymboler till dagens teknik kunde göras.

The aim of this study was to examine the readability of news articles published in the Swedish national newspaper Dagens Nyheter during the years 1999 - 2013. Our hypothesis was that the written language in newspapers is simpler today than it was 15 years ago. To measure the possible change of the written language in a quantitative study we chose to use a method to calculate the readability of 30 news articles, two from each year. We could not see any development of the language level so we chose to do a complementary qualitative study of the layout and presentation of the news articles. This secondary study showed a significant change in how news is presented throughout the years.

Syftet med studien är att undersöka och förstå hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamånaden år 1995 samt införandet av den andra pappamånaden år 2002. Vidare är syftet att jämföra de båda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förändrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter åren 1994-1996 samt åren 2001-2003. För att utläsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin används en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak är tre diskurser som är rådande vid de jämförda tidpunkterna: jämställdhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen.

 Denna uppsats är en jämförelse av hur terroristdåden den 11 september 2001 i USA och den 11 mars 2004 i Spanien framställdes i Dagens Nyheter. Syftet med uppsatsen är att åskådliggöra hur terroristdåd utförda av Al Qaeda framställs i Dagens Nyheter på två olika kontinenter. Uppsatsen bygger på material från litteratur om terrorism som begrepp och dess gestaltning i media, samt tidningsartiklar om dåden från Dagens Nyheter. En diskursanalys har vidare genomförts på tidningsartiklarna för att kunna se likheter och skillnader i framställningen av text kring dessa dåd. Kodningen och jämförelsen har skett genom en dimensionering av olika företeelser som återfunnits i artiklarna.

Abstract Fenomenet läxa ? osynligt i teorin, motsägelsefullt i praktiken är en kvalitativ studie med fenomenografisk forskningsansats som genomförts av Jonna Palmgren och Sofie Magnusson. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika synsätt dagens lärarstudenter inom enheten Barn Unga Samhälle på Malmö högskola har gällande läxor. Studien är även tänkt att väcka tankar kring läxan, dess syfte och användning samt synliggöra läxan som en del av undervisningen i dagens lärarutbildning. Studien belyser bland annat att läxan förekommer i dagens skolundervisning, trots att den inte finns inskriven i styrdokumenten sedan 15 år tillbaka, och diskuterar vad det kan bero på.

Det här är en undersökning om hur skolans värdegrund idag förhåller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har växt fram före 1900-talet har vi även gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framväxt.Som metod valdes textanalys av kända utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgångspunkt i värdegrunden utifrån ett analysschema baserat på vad läroplanerna säger om värdegrunden.Slutsatsen blev att de äldre böckerna låg längre från dagens värdegrund än de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens värdegrund i böckerna..

Svenska Försvarsmaktens omstrukturerig har inneburit att underhålls- ochstödorganisationen har fått ny struktur och förändrade uppgifter med ett tydligt krav påfredsrationalitet.Syftet med uppsatsen är att ta fram en tydligare bild av dagens situation förMarkverkstäderna kopplat till deras roll i och/eller för Insatsorganisationen.Studien är framtidsinriktad, med kvalitativ metod och empiriskt genomförd i form avintervjuer och litteraturstudier. Den teoretiska utgångspunkten är den rationalistiskaorganisationsteorin och en egenutvecklad teorimodell.Resultatet visar att dagens resurser i Grundorganisationen inte räcker till för att klara avde behov som Insatsorganisationen har eller förväntas att komma med. Samt att ingaåtgärder är vidtagna för att lösa bristen..

Denna studie har undersökt vilken typ av nyhetsmaterial som svenska medier publicerar på Facebook, samt hur publiken svarar på innehållet genom likes och delningar. Syftet med studien har varit att ta reda på om den traditionella nyhetsvärderingen speglas på Facebook, och i så fall om publikens likes- och delningsvärderingar samstämmer med mediernas nyhetsvärdering. Materialet som undersökts i denna studie har bestått av det totala antalet publiceringar under en veckas tid på Aftonbladets, Dagens Nyheters och SVT Nyheters Facebooksidor. Genom en kvantitativ innehållsanalys har data samlats in över vilka nyhetsämnen som varit mest frekventa på Facebook, samt över hur publiken valt att interagera på innehållet genom likes och delningar.    Resultatet visar att den traditionella nyhetsvärderingen speglas i Dagens Nyheters och SVT Nyheters rapportering på Facebook, medan Aftonbladets nyhetsvärdering följer de digitala nyhetsvärderingskriterierna.

Centralposthuset i Göteborg uppfördes mellan 1918-25 för att man mer effektivt skulle kunna sortera och distribuera post. Idag finns det planer på att bygga om detta tomma monumentala posthus till ett hotell. Huset och dess historia innehåller många berättelser. Detta finns i dess visuella gestaltning och arkitektur, men också genom dess funktion och betydelse för samhället. Frågor av modern gestaltning som placeras in i en historisk kontext blir viktiga att diskutera när denna förändring av huset blir realitet.

I Sverige användes det år 2010 ca 907 miljoner kubikmeter dricksvatten från kommunala uttag. Allt detta vatten måste kunna transporteras, vilket görs genom vattenledningar. För att dimensionera dessa krävs att man vet hur mycket vatten som skall distribueras och hur det varierar bl.a. beroende på när under dygnet, veckan och året som uttag sker.Vid dagens tillvägagångssätt för dimensionering av vattenledningar till nya områden använder man bland annat typexempel på förbrukningsvariationer under dygnet för ett liknande område. Dessutom används erfarenhetsbaserade värden på maxtim- och maxdygnsfaktorer.Dagens dimensioneringsätt har ej kunnat säkerställas på grund av otillräcklig och bristfälligt detaljerad data över förbrukningsmängd.

?Mitt examensarbete har gått ut på att producera en informationsfolder om chefsrekrytering i offentlig sektor för tidningen Dagens Samhälles räkning. I min rapport redogör jag för hur jag har gått till väga och varför jag har gjort som jag har gjort med hänvisning till kurslitteraturen. Under arbetets gång har jag fått bra möjlighet att tillämpa de kunskaper jag fått under mina studier i informationsdesign.Jag har också jämfört mitt färdiga material med en liknande folder som gjordes av samma tidning, på i stort sett samma tema, för cirka 20 år sedan. Jag ville på detta sätt se om mitt informationsmaterial är bättre ur ett informationsdesignperspektiv än ett material som producerades för 20 år sedan är.

Fosterdiagnostik är en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebär både risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som på flera sätt berör användningen av fosterdiagnostik.Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt på vilket sätt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik åren 2005-2007, dvs åren före och efter lagens tillkomst, med fokus påfrågeställningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehållsanalys och innefattar 206 artiklar från morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin.Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevärt förändrades under åren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. Däremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel.