Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då mediebilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende.Studien har använt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Efter andra världskriget var optimismen i Sverige på topp. Landet var skonat från förstörelse och ekonomin blomstrade. Folkhemmets ideal genomsyrade samhällets alla skikt och detta märktest tydligt på Telefonplan. I ett stort nybyggt funkishus hade LM Ericsson precis flyttat in med sina 5000 anställda. Den rationella fabriken hade byggts efter tayloristiska principer där verkstadens arbete analyserats och standardiserats.

Hälso- och sjukvården är idag under stor förändring. Dagens sjuksköterska ställs inför kraven från den allt mer välinformerade patienten. Enligt lag har patienten rätt att vara delaktig i vården bland annat genom att läsa sin journal. Dagens sjuksköterska måste tillåta patienten att aktivt delta i sin vård. Som teoretisk utgångspunkt har Benners omvårdnads teori använts.

Vårt syfte med den här uppsatsen är att ta reda på hur flerspråkiga ungdomar ser på sin flerspråkighet i förhållande till sin språk- och identitetsutveckling. I våra undersökningar har vi utgått från tre flerspråkiga ungdomars berättelser om sina upplevelser kring sin språk- och identitetsutveckling under sin skoltid. Genom användningen av livsberättelser som metod har vi fördjupat oss i och fått större förståelse för deras livssituation. Deras berättelser har berikat vår syn på flerspråkighetens komplexa mening, vilket innefattar kultur, språk och identitet. Vi har uppnått vårt syfte genom att frågan besvarats utifrån ungdomarnas berättelser.

Uppsatsens syfte är att utröna om dagens medelstora kassor har för srora kassor. Intervjuer med finanschefer på olika företag samt en banktjänsteman angående företagens hantering av likvida medel..

Reporäntan som är Riksbankens viktigaste styrmedel används för att påverka landets inflation. Det har utförts omfattande undersökningar om ränteförändringar på den amerikanska marknaden. Flera forskare konstaterar att en höjning av reporäntan medför en nedgång av börskursen och vice versa samt att de finner skillnader branscherna emellan.Syfte med undersökningen är att studera om denna teori överensstämmer med den svenska aktiemarknaden. Studiens tidsperiod innefattar åren 2002 ? 2011, detta för att få med både en hög- respektive lågkonjunktur, för att på så sätt undersöka om reporänteförändringen ger en starkare effekt under konjunktursvängningar.

Den domesticerade hönan har följt människan i mer än 8000 år. Den spreds frånAsien via Ryssland till Europa och har funnits i Sverige sedan vikingatiden. Under större delen av denna tid har ingen medveten avel utövats och hönsen har anpassats naturligt till de miljöer de befunnit sig i. Denna typ av höns är vad vi idag kallar lantrashöns. De är härdiga och anpassade efter det område de huvudsakligen utvecklats i.

Olaer är ett bolag som utvecklar, tillverkar och marknadsför oljekylarsystem. Bolaget startades 1957 i Frankrike med engelska finansiärer. Sedan starten 1957 har företaget blivit en global koncern. Idag är företaget representerat i fem kontinenter. Deras kylarsystem är applicerade i fyra olika branscher, industri, anläggning- och jordbruksmaskiner, energi och, olja och gas.

I denna uppsats undersöks konstruktionen av ett förmodat nytt maskulinitetsideal kallet ?den nye mannen? i svensk medias rapportering av politiker. Uppsatsen har utgått ifrån teorier om genus och maskulinitetsteorier från bland annat R.W. Connell, Michael S. Kimmel och Yvonne Hirdman kombinerat med teorier om konstruktionen av ?den nye mannen? från Marie Nordberg.

Vinden har använts för att driva fartyg framåt i årtusenden. Dock har de praktiska fördelarna med moderna framdrivningssystem inneburit att segel helt försvunnit från dagens handelsfartyg. Om det ska vara möjligt att åter igen utnyttja vinden på ett effektivt sätt bör tekniken vara möjlig att integreras med dagens avancerade teknik gällande framdrift. Sjöfarten är en bransch som ofta präglas av små ekonomiska marginaler. Dessa marginaler påverkas bland annat av oljepriset som historiskt har varierat kraftigt.

Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.

För organisationer idag är det viktigt att på ett smidigt sätt kunna analysera och sammanställa data. Detta behov tillgodoses av produkter som benämns som OLAPverktyg. OLAP har blivit mycket populärt och det finns idag många verktyg ute på marknaden ? vi valde i vår undersökning att utvärdera några av dessa verktyg. Syftet med denna studie var att visa på de eventuella brister OLAP-verktyg idag dras med ur användbarhetssynpunkt men samtidigt lyfta fram de positiva aspekter de medför.

Studien redogör för vad tre företag anser att det finns för möjligheter med att använda sig av tekniker inom sociala medier. Både för att kunna sprida kunskap och information internt i företaget samt med kunder och partners externt. Tidskrifter och vetenskapliga artiklar inom IT-relaterade områden skriver frenetisktom hur sociala medier kan stödja verksamheter och möjliggöra enklare samarbete för företag. Via vår litteraturstudie har vi funnit att dagens KMS inte stödjer dagens behov gällande kunskaps- och informationsspridning. Studiens syfte är att undersöka vilka tekniker som företagen använder sig av idag för att sprida kunskap och information internt och externt samt vilken kunskap och ambition som företag har gällande tekniker inom sociala medier och vilka möjligheter de ser.

Syftet med denna studie är att granska katastrofjournalistiken i Skandinavien, samt se hur eller om den skiljer sig från land till land. Undersökningen baseras på bombattentatet i Regeringskvarteren i Oslo 2011 samt massakern på Utøya samma dag, och skildrandet av katastrofen jämförs i tre olika skandinaviska tidningar, en från Norge, en från Sverige och en från Danmark. Huvudfrågeställningen är: Hur skildrades terrordåden i Norge i skandinavisk dagspress, under den första veckan efter att de inträffade?Utöver denna används också delfrågeställningarna: Vilka skillnader finns i rapporteringen avseende de tre undersökta skandinaviska tidningarna? Vilka får komma till tals? Hur gestaltas gärningsmannen Anders Behring Breivik? Dras det paralleller till tidigare terrordåd eller attacker? Teorin som använts i uppsatsen är nyhetsvärderingsteorin.Uppsatsen är en kvantitativ studie, och bygger på nyhetsbevakning av allt journalistisk material som publicerats i de tre tidningarna Aftenposten, Dagens Nyheter och Politiken den första veckan efter att attackerna i Norge inträffade, 23 juli ? 29 juli 2011. Materialet har bestått av totalt 237 texter varav 175 nyhetsartiklar, 30 ledare, 16 krönikor, elva reportage, tre debattartiklar och två analyser.Resultaten visar att norska tidningen Aftenposten hade den mest omfattande rapporteringen, med mer än dubbelt så många texter som de två övriga.

Den domesticerade hönan har följt människan i mer än 8000 år. Den spreds frånAsien via Ryssland till Europa och har funnits i Sverige sedan vikingatiden. Under större delen av denna tid har ingen medveten avel utövats och hönsen har anpassats naturligt till de miljöer de befunnit sig i. Denna typ av höns är vad vi idag kallar lantrashöns. De är härdiga och anpassade efter det område de huvudsakligen utvecklats i.