Sökresultat:
7510 Uppsatser om Dagens Samhälle - Sida 52 av 501
FlerstegsbrÀnnare : BrÀnnare med variabelt lÄgmönster för friluftskök
Examensarbete gjordes för Primus AB som konstruerar och tillverkar friluftskök. Examensarbetet syftade till att utreda vilka utvecklingsmöjligheter som fanns för dagens brÀnnare till friluftskök.Efter analys av befintliga brÀnnare identifierades utvecklingsmöjligheter för att justera brÀnnarens lÄgmönster och dÀrmed diameter. Med ett korrekt lÄgmönster i förhÄllande till storleken pÄ kokkÀrlet som anvÀnds kan tillagningstiden och energiförbrukningen effektiviseras.En grundlig genomsökning av patentdokumentation genomfördes för att skapa en överblick av befintliga lösningar pÄ Àmnet. Patentdokumentationen fungerade Àven som inspiration för konceptgenereringsfasen.Sex koncept togs fram som pÄ olika sÀtt styr lÄgans diameter. Funktionsprototyper pÄ koncepten konstruerades och utvÀrderades.Den slutliga lösningen som togs fram bygger pÄ en brÀnnare med tvÄ fasta lÄgmönster.
Energi- och miljöanalys av processavdelning.
Arbetet gÄr ut pÄ att genomföra en miljö- och energianalys av tvÄ pressgrupper i processhallen. Detta innebÀr att dagens process skall analyseras för att se om man genom olika system kan göra arbetsklimatet bÀttre för operatörerna samtidigt som en besparing av energi möjliggörs..
Hur bra Àr vÄra lÀkemedel vid Alzheimers sjukdom och vad kan vi förvÀnta oss av morgondagens?
Alzheimers sjukdom Àr den enskilt största demenssjukdomen med prevalensen ca 100 000 i Sverige. Sjukdomsförloppet Àr utdraget med lÄngsam men kontinuerlig symtomförsÀmring. Den drabbade fÄr bland annat allt sÀmre minne, svÄrare att hantera vardagliga sysslor och allt större besvÀr med tids-/rumsuppfattning. Bakgrunden till symtomen Àr nedbrytning av nervceller i olika delar av hjÀrnan.Den hÀr litteraturstudiens syfte Àr att besvara frÄgestÀllningen ?Hur bra Àr vÄra lÀkemedel vid Alzheimers sjukdom och vad kan vi förvÀnta oss av morgondagens?.
Barn som vistas i landet utan nödvÀndiga tillstÄnd  Paradox av utökade rÀttigheteer
Syftet med studien Àr att undersöka och förstÄ hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamÄnaden Är 1995 samt införandet av den andra pappamÄnaden Är 2002. Vidare Àr syftet att jÀmföra de bÄda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förÀndrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter Ären 1994-1996 samt Ären 2001-2003. För att utlÀsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin anvÀnds en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak Àr tre diskurser som Àr rÄdande vid de jÀmförda tidpunkterna: jÀmstÀlldhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen.
Det allmÀnna pensionssystemet. Hur pÄverkas individens pensionsbeslut?
Uppsatsen syftar till att belysa det allmÀnna pensionssystemets ekonomiska incitament till förlÀngt arbetskraftsdeltagande. Vidare undersöks huruvida pensionssystemet Àr försÀkringsmÀssigt. För att synliggöra de ekonomiska incitamenten görs en jÀmförelse med det gamla pensionssystemet. Det allmÀnna pensionssystemets ekonomiska incitament belyses med följande ekonomiska mÄtt: pensionsförmögenhet, förmÄnsvÀrde, toppvÀrde och ersÀttningskvot. Valet mellan pension och ökat konsumtionsutrymme ÄskÄdliggörs i en nyttofunktionsmodell.
Vad hÀnder med barnkörerna? : EnkÀtundersökning riktad till kyrkomusikerna i Uppsala stift.
AbstractEva Larsson-Westin: Vad hÀnder med barnkörerna? EnkÀtundersökning riktad till kyrkomusikerna i Uppsala stift. Uppsala: Musikvetenskap vt 2005. C-uppsats.Uppsatsens syfte Àr att dokumentera hur barnkör och barnkörledarroll i Uppsala stift utvecklats de senaste 15 Ären och att ge en bild av dagens lÀge i stiftets barnkörer.DÄ ingen dokumentation avseende utveckling av Uppsala stifts barnkörer respektive barnkörledares arbetssituation tidigare gjorts, beslöt jag att undersöka situationen med hjÀlp av en enkÀt. EnkÀten sÀndes under maj mÄnad 2004 ut till samtliga kyrkomusiker med tjÀnst i Svenska kyrkan i Uppsala stift, 181 personer.
LuftvÀrnet ett organisatoriskt dilemma : En jÀmförelse mellan svensk och norsk utveckling
LuftvÀrnets organisationstillhörighet Àr en historiskt Äterkommande frÄga dÀr olika lösningar genom tiderna gÄr att finna i Sverige sÄvÀl som internationellt. Den hÀr uppsatsen avser att jÀmföra Sveriges och Norges olika val av tillhörighet för det markbaserade luftvÀrnet. Syftet Àr att bidra till förklaringen varför vi har olika organisatoriska lösningar och analysera huruvida det finns nÄgra incitament för att se över dagens organisation. Undersökningen har genomförts genom att studera Sveriges och Norges luftvÀrnsutveckling, med stöd av organisationsteori, för att finna bakomliggande faktorer för val av organisation.JÀmförelsen pÄvisar flera skillnader i lÀndernas luftvÀrnsutveckling som kan ge förklaringskraft till organisationsvalet. Den mest utmÀrkande skillnaden avser prioriteringen av skyddsvÀrda objekt.
Barn av vÄr tid : En retrospektiv studie om före detta besökares erfarenhet av fritidsgÄrdar samt dess pÄverkan pÄ individen i dess nuvarande liv.
Uppsatsen handlar om hur fritidsgÄrden har pÄverkat sina före detta besökare. För att genomföra detta anvÀnder vi oss av bÄde enkÀter och kvalitativa intervjuer. Studien Àr gjord i samarbete med Karlskrona kommun och kommer vara en del i ett större forskningsprojekt som ungdomsstyrelsen driver. Ungdomsstyrelsen arbetar med ett pilot projekt som Karlskrona kommun Àr en del av. MÄlsÀttningen för Karlskona kommun Àr att effektstudera förebyggande och frÀmjande arbete inom kultur och fritidsomrÄdet.
ETT LIV I RĂRELSE
VÄr vardag Àr prÀglad av skönhetsideal och kroppsfixering och vi bryr oss mer om hur vi serut utÄt Àn hur vi mÄr inÄt. Genom fysisk aktivitet kan man Ästadkomma en harmoni som fÄren att mÄ bra med sig sjÀlv, vare sig det Àr att se bra ut eller mÄ bra med sig sjÀlv.Detta arbete behandlar frÄgorna: Hur ser den fysiska aktiviteten ut bland barn i Ärskurserna 45?Om de inte Àr fysiskt aktiva, vad beror det dÄ pÄ? Vad Àr fysisk aktivitet för dessa barn ochhur ser de pÄ sambandet mellan fysisk aktivitet och hÀlsa? Hur förhÄller sig den fysiskaaktiviteten mellan pojkar och flickor?Vi vill ta reda pÄ hur verklighetens ser ut och om tidigare forskning stÀmmer dÄ det pÄstÄsatt dagens ungdomar Àr mer inaktiva Àn nÄgonsin. Vi vill Àven se vad som kan ligga bakomdenna inaktivitet och om barn kan sÀtta in fysisk aktivitet i ett hÀlsoperspektiv. Vi vill Àven seom det Àr nÄgon skillnad mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet.Arbetsfördelningen mellan oss författare har varit lika fördelad under hela arbetets gÄng.VÄrt resultat visar pÄ att dagens ungdomar Àr vÀldigt aktiva bÄde i skolan och pÄ rasterna.
"ADHD vanligt bland unga brottslingar" : En kritisk diskursanalys av hur Aftonbladet och Dagens Nyheter framstÀller ADHD
ADHD is the fastest growing diagnosis of the last decade and there is an ongoing debate about how ADHD should be understood with a psychosocial perspective opposed to a medical perspective. The purpose of this study was to investigate how a Swedish daily and evening newspaper (Aftonbladet and Dagens Nyheter) portrays ADHD. Further, the study asked whether medical or social explanation is used in the discourse that appears in newspaper articles, how ADHD is described as well as which people are quoted in the articles. In this study we used Norman FaircloughÂŽs critical discourse analysis with the 26 sampled articles which we believe highlight different perspectives on ADHD diagnosis.Our study shows that there are representatives cited in the articles from school, the judiciary and the medical field. However representatives from social work are conspicuous by their absence.
Utveckling av badbrygga
I Ăjebyn, PiteĂ„ ligger företaget Rollytech AB som tillverkar och utvecklar produkter inom flera omrĂ„den. De tillverkar bland annat marina produkter under varumĂ€rket Y-bommen. En produkt som ingĂ„r i Y-bommens produktsortiment Ă€r badbryggan. Den Ă€r uppbyggd av flytpontoner stĂ„lram samt trĂ€dĂ€ck. Detta Ă€r en brygga som kan anses vara klassiskt svensk dĂ„ de flesta bryggorna pĂ„ marknaden ser ut just pĂ„ detta sĂ€tt.
Sam- eller sÀrundervisning i idrott och hÀlsa : En enkÀtundersökning gjord i Ärskurs Ätta pÄ en skola i VÀrmland
Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken uppfattning SO-lÀrare har om relationen mellan lÀrarens pedagogiska, sociala och administrativa uppdrag i dagens grundskola. Ur syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar som riktade sig mot att undersöka vadsom ingÄr i lÀrarens uppdrag och hur SO-lÀrare upplever detta uppdrag. Arbetet baseras pÄ fyra intervjuer dÀr varje respondent har behandlat fem frÄgeomrÄden för att besvara arbetets frÄgestÀllningar.Den tidigare forskningen visar att det rÄder ett tufft arbetsklimat för dagens lÀrare. Kraven pÄ vad lÀraren ska genomföra och uppfylla har ökat och upplevs fortsÀtta att öka. I litteraturen framgÄr vilka Äligganden styrdokumenten uttrycker att lÀraren har samt vilka rÀttigheter och skyldigheter lÀraren har i sitt arbete med inriktning pÄ arbetstid och arbetssituation.Det som framgÄr av det empiriska materialet i arbetet Àr att den tidigare forskningen och arbetets undersökning överensstÀmmer i mycket.
Den vinnande formeln: Om Stieg Larssons framgÄngskoncept i MÀn som hatar kvinnor
Examensarbetet undersöker prestandakostnader och flaskhalsar för spelgrafik samt beskiver vanliga optimerings tekniker som tillÀmpas i industrin. Rapporten ger sig pÄ uppgiften att visa exempel pÄ prestandakostnad. Det framgÄr att dagens spelgrafik Àr för komplex och situationsberoende för att komma med annat Àn enkla abstraktioner man kan anvÀnda sig att göra en estimation pÄ prestanda..
Integrationsdiskurser i tidningar : en analys av fyra rikstÀckande tidningar
This essay is about integration's discourses in newspapers. It compares four different newspapers with each other and it compares them also in a time perspective. The four different newspapers that the essay compares are Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter and Expressen. These are Swedish newspapers and they are distributed all over the country. The time perspective is a two months period, one month in the year 1994 and one month in the year 2002.
I framtiden Àr alla individer ? utom terroristerna : Om positionering av invandrare och flyktingar i Dagens Nyheters ledarartiklar
Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn debattsartiklar i Dagens Nyheter under januari ? juli 2009, undersöka vilken social position personer som, av tidningens ledarredaktion, benÀmns ?flyktingar?, ?invandrare? eller ?asylsökande? tilldelas av redaktionen i ett av samma redaktion beskrivet socialt rum. Undersökningen görs utifrÄn redaktionellt producerade debattartiklar innehÄllande orden integration, invandringspolitik, flyktingpolitik, integrationspolitik, invandrare, asyl, invandring, flykting, asylpolitik och med hjÀlp av Pierre Bourdieus teori om positioner och symboliska krig i det sociala rummet. Resultatet belyser att skribenterna ger flyktingar, invandrare och asylsökande en lÄg social position i det sociala rum som beskrivs i nutiden, men spridda sociala positioner i det sociala rum som beskrivs i framtiden; gruppen skall upplösas och positionerna spridas. Undantaget för denna framtidsvision Àr en grupp som av skribenterna beskrivs som ?terrorister?.