Magasinprogrammet Go?kväll sänder i regel fem program per vecka under hela vinterhalvåret. Programmet produceras och sänds ut av SVT allmän-TV i Umeå. Till vissa delar av programmet önskas gäster som uttalar sig om aktuella ämnen. Vid några tillfällen har redaktionen upplevt att man inte kunnat plocka in de mest optimala gästerna för kommentarer på grund av rent logistiska skäl, i regel att den efterfrågade gästen i fråga inte kunnat närvara fysiskt i Umeå, ofta på grund av kort varsel, något som nuvarande programutformning kräver av alla som medverkar i direktsändning.

Invandrare kommer till Sverige från världens olika hörn med en annan tradition och kultur. Det kan uppstå kommunikationsproblem vid kontakten med de svenska myndigheter, bland annat hälso- och sjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka iranska mammors upplevelse av kontakten med BVC samt deras upplevelse av styrkor och brister i kontakt med svenska barnhälsovården. Metoden har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades sju mammor där samtliga hade iranskt ursprung och persiska som modersmål.

Den här uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvändning som finns hos första generationens invandrarungdomar från Kurdistan, samt ta reda på om de som elever i skolan har varit med om att lärare tagit upp nyheter rörande deras hemländer i den allmänna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om också nyheter från deras hemländer diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts på om medier från hemländerna ingår i medieanvändningen. Studien bygger på en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i åldrarna 16-18 år på Tingvallagymnasiet i Karlstad.Det är relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt många studier gjorda som har fokuserat på just den här frågan. Som blivande medielärare anser vi också att det är viktigt att ha kännedom om invandrares medievanor eftersom vi då bättre kan planera våra lektioner med en mer multikulturell inriktning.</p><p> </p><p>Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hålla sig uppdaterade dels om händelser i Sverige, men även i deras hemländer och i övriga världen.

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag är syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnås genom att diskutera kulturell representativitet utifrån några elevers utsagor om skolans praktiker gällande traditioner, med fokus på jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhållande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmärksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska på deras skola, något som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

AbstraktTitel: ?Jag tänkte bara: ?Inte här, inte här, inte här?? - En kvalitativ studie om upplevelsen av självmordsbombningen i Stockholm 2010Författare: Irene Danielsson och Sandra WågerKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CTermin: Våren 2011Handledare: Ulrika OlaussonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur publiken minns, känner och påverkas av självmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar.Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuerTeorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ?vi och dom?.Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av händelsen låter sig inte summeras på något enkelt sätt, men fem av de mest förekommande känslouttrycken var: ?Oro/rädsla?, ?Medkänsla/sympati?, ?Distansering/likgiltighet?, ?Ilska? och ?Lättnad?. Resultatet visar att det skapas ett ?vi och dom? genom att respondenterna sätter in sig själva i sammanhanget ?nationen Sverige? där det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. På samma sätt tar de avstånd från ett utländskt ?dem? och de inbillade egenskaper som kommer med dem.

Denna uppsats kommer att handla hur man kostnadseffektiviserar produktioner och arbetar som ett produktionsbolag mot Webb-tv. Skillpoint, som skriver recensioner, publicerar nyheter och gör intervjuer inom spel, har varit vår uppdragsgivare. Genom samarbetet med Skillpoint har vi under kandidatarbetet producerat videor i form av intervjuer, reportage, serier, topplistor och spelrecensioner. Produktionerna har bestått av antingen Skillpoints eller våra egna idéer..

Syfte och frågeställningar: Genom att undersöka en grupp unga kvinnors föreställningar om näthat, är syftet att belysa hur fenomenet kan förstås. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur näthat framställs i två dagstidningar och hur framställningar liknar och skiljer sig från kvinnornas uppfattningar.? Hur uppfattas näthat av de intervjuade kvinnorna och vilka eventuella erfarenheter och händelser har inverkat på deras syn på fenomenet?Hur framställs näthat i dagstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten? Hur förhåller sig de intervjuade kvinnorna till den bild av näthat som kommuniceras via media och överensstämmer deras syn på fenomenet med den mediala framställningen?Metod och material: Frågeställningarna undersöks genom att kombinera metoderna fokusgruppsintervju med fyra unga kvinnor och dokumentanalys av 20 tidningsartiklar.Huvudresultat: Majoriteten av tidningsartiklarna framställer näthat som ett fenomen där män näthatar kvinnor. Enligt intervjupersonerna handlar näthat främst om tjejer som är taskiga mot varandra. Dock uttrycker intervjupersonerna och vissa tidningsartiklar att näthat inte är homogent, i avseende vem eller vilka som drabbas, eftersom även andra grupper är utsatta.

Andreas Johansson: Blos på svenska. Två låtar med Peps Persson. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Hur låter amerikansk Chicagoblues framförd av en svensk bluesmusiker? Denna fråga har varit utgångspunkt för uppsatsen, för vilken syftet är att beskriva och jämföra likheter och skillnader mellan dagens Chicagoblues i Sverige och den ursprungliga amerikanska Chicagobluesen från 1950-talet.

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka kritiska faktorer som bidrar till framgång i integrationen av en organisation i ett förvärvsförlopp, då ett litet ägarlett företag blir uppköpt av en börsnoterad koncern. Med utgångspunkt i en hermeneutisk kunskapssyn har vi använt oss av en kvalitativ forskningsdesign och fallstudie som forskningsstrategi. Intervjuer och sekundära källor så som hemsidor, årsredovisning och resultaträkningar har legat till grund för vår insamling av data. Empiriska primärdata samlades in under intervjuer med VD och personal på det uppköpta fallföretaget samt med uppköparens representant. Data från hemsidor och rapporter, ligger även dessa till grund för vår redogörelse av förvärvsförloppet, vilket är tolkad genom teorin i en kronologisk tematik.

This study is focused on some individuals' experience of the concept of culture in their everyday life. Some questions about culture were asked to some persons living in a small village in the isle of Gotland and some persons in the capital of Sweden, Stockholm, in the autumn in 2007 in a field study.The study showed that peopele tend to shape their own life world in the continuous activity in their near surroundings, in the garden and in reading literature and listening to music. There were some differences in the life world depending on where they lived,  in the country side or in town. Urban life has more offers as to popera and theatres but negatively more violence and stress.A study of literature on the ethnological concept of culture is included. The answers of the individuals also led to different topics such as nostalgia, mind, fear, feelings, body and soul which were enlightened by scientist from the respective fields..

The Swedish government published their current proposition concerning cultural politics,Tid för kultur in 2009. Due to this proposition, culture is considered a basic human right we all deserve to be provided with. It contained goals and guidelines for how to enable culture to all citizens, to integrate and enrich the state, the county councils? and municipalities? work with diversity and multi culture in their culture-based institutes. However, there seems to be a lack of strategies in the issue of how to provide our nondependent elderly, suffering age related handicaps and diseases, with this proclaimed necessity.In recent years, there has been a lot of research proving the link between human wellbeing and a stimulating environment.

The radio is a medium we often listen to whilst doing something else. We wake up, do the dishes, cook or drive to work. Radio as a medium reaches many people, regardless of whether it is through conscious or unconscious listening. We thereby thought it was an important medium to scrutinize in our study. The focus of our study is on the gender representation in P3 Nyheters broadcasts.

AbstractTitle: Cancer in media from a gender perspectiveNumber of pages: 33 (49 including enclosures)Author: Emma KreüTutor: Amelie HössjerCourse: Media- and Communication science DPeriod: Spring 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim of this thesis is to investigate if there are differences between the picture given in media of women with cancer and of men with cancer. The result is aimed to give a deeper picture of how gender is represented in media.Material/Method: The method used in this thesis is discourse analysis, applied on twenty articles which contained personal interviews with women and men who have or have had breast or prostate cancer. Ten of the articles contain interviews with women and ten interviews with men. The articles were selected from criteria based on where and when they were published. They were picked from the two largest papers in Sweden, Dagens Nyheter (DN) and Aftonbladet (AF), ten from each paper, of which five were interviews with women and five with men.

Titel: Det mediala köttet. En studie om hur den svenska pressen skildrarköttkonsumtion mellan åren 2002-2012.Författare: Lisa JanssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2013Handledare: Mathias FärdighSidantal exklusive bilaga: 38 sidorAntal ord: 9527Syfte: En deskriptiv studie om hur köttkonsumtion har skildrats i svensk dagspressmellan åren 2002-2012.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Artiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter mellan åren 2002-2012, hämtade från mediearkivet Retriver. Sammanlagt samlades 131 artiklar in.Huvudresultat: Resultatet som denna studie lett fram till visar att över tid har det skett en förändring i rapporteringen av köttkonsumtion som ligger i tiden enligt tidigare studier. Artiklarna som studerats har alla varit övergripande positiva till en minskad köttkonsumtion, men med vissa undan tag. De artiklar som var positiva hänvisar oftast till FN:s Miljöorgan och liknande rapporter.

MISA är ett företag som i sin dagliga verksamhet erbjuder arbetsinriktad sysselsättning för människor med funktionshinder. På grund av sin ideologiska bakgrund och sin platta struktur har det växt fram ett intresse av att veta mer om sin organisation. Syftet med uppsatsen är därför att beskriva och identifiera företagskulturen och ledarskapet för att sedan förstå deras relation till varandra. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har en kvalitativ fallstudie genomförts i form av intervjuer och en litteraturstudie i ämnet kultur.Teorin har spelat en stor roll för att både förstå och rama in företagets kultur. Uppsatsen använder sig både av klassiker som Weber och den omskrivna kulturteoretikern Schein samt nyare författare inom ämnena kultur och ledarskap.Studiens resultat gav en omfattande bild av företagets kulturuttryck och vad i företagets agerande och uttalanden som framstår som viktiga.