Undersökningen syftar till att med kvantitativ innehållsanalys besvara frågeställningarna: Vilka synliga källor förkommer i den svenska nyhetsrapporteringen? Hur ser fördelningen mellan de undersökta källorna ut? I vilken utsträckning används sociala medier som källa?Uppsatsen bygger på en explorativ totalundersökning av samtliga källor förekommande under den svenska nyhetsrapporteringen om revolutionen i Egypten under perioden 2011-01-26 ? 2011-02-12. Materialet består av nyhetsartiklar från Sveriges sex största nyhetstidningar (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan).Teoretiska utgångspunkter är teoribildningar runt journalistikens roll i samhället, demokrati och källteori.Resultaten visar på att Twitter och de sociala medierna har slagit igenom som kanal för nyhetskällor i Sverige och i än större utsträckning används dessa kanaler som omvärldsbevakningsverktyg av journalister. De undersökta nyhetstidningarna har sammanslaget använt Twitter som primärkälla vid tolv tillfällen.  .

Uppsatsen undersöker hur det finländska partiet Sannfinländarna framställs i sex olika tidningar i samband med riksdagsvalet 2011. Studien är komparativ och utgår från gestaltningsteorin och tidigare forskning om populistiska partier i medierna. Den bygger på en kvantitativ innehållsanalys gjord på utvalt material från Hufvudstadsbladet, Vasabladet, Nya Åland, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, sammantaget 141 artiklar som publicerades under 14 dagar i samband med valet i april 2011.Studien visar att de som röstar på Sannfinländarna inte får komma till tals i medierna. Även de Sannfinländska politikerna är underrepresenterade i materialet. När de väl får uttala sig så bemöts sällan deras påståenden av journalisten.Undersökningen visar också att Sannfinländarna ofta slängs in i alla möjliga sammanhang i de finlandssvenska tidningarna.

Allt fler tidningar har utökat sin verksamhet till fler plattformar, den ökade användningen av internet ochsurfplattor har gjort att möjligheten att annonsera inom tidningsbranschen har vuxit. Hur förhåller sigkonsumenterna till annonsering i de olika publiceringskanalerna?Uppsatsen ämnar undersöka om det finns en skillnad i attityd och beteende mellan annonser i digitalatidningar och papperstidningar. Huvudfrågan som utretts i uppsatsen är:Finns det en skillnad i konsumentensattityd och beteende kring annonsering i papperstidning kontra dess motsvarighet i surfplatta och på webben?För att besvara problemformuleringen bestod undersökningsprocessen av bland annat tester ochanvändarintervjuer samt en studie av befintlig litteratur och forskning kring området.

SammanfattningBakgrund: Betydelsen av begreppet kultur kan variera. I det här arbetet används begreppet kultur för människor från ett gemensamt ursprung och/eller med gemensamma kulturella uppfattningar. Globaliseringen ökar i Sverige och i världen vilket leder till en stor blandning av människor från olika kulturer, detta ställer höga krav på sjuksköterskan. Att möta och vårda lidande och döende patienter med annan kulturell bakgrund än dem själva kan vara något av det svåraste en sjuksköterska kan ställas inför.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter från olika kulturer inom den palliativa vården.Metod: Detta är en litteraturstudie där åtta vårdvetenskapliga tidskriftsartiklar valts ut efter en noggrann granskning av dess innehåll. Artiklarna har hittats i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad det finns för statliga direktiv samt att ge en bild av vad som står i dagspressen om sponsring i skolan. Jag har studerat statliga rapporter, riksdagsmotioner samt valda dagstidningar. Sponsring är ett kommersiellt samarbete mellan likvärda och aktiva parter som frivilligt väljer varandra. Sponsringsaktiviteten i skolan har ökat under senare tid. Det finns inga lagar, förordningar eller läroplaner som reglerar sponsring i skolan.

Under andra delen av 1900- talet har Sverige växt till en av världens största smältdeglar när det gäller kultur och etnicitet. Här finns representanter från nästan hela världen vilka alla mer eller mindre är verksamma som konsumenter på den svenska marknaden. Detta innebär att de tar intryck och är utsatta för diverse olika marknadsstimuli som till exempel varumärken och dess image och genom sitt agerande på marknaden ger de intryck tillbaka till företagen. Ett varumärkes image mäts bäst med olika varumärkesundersökningar. Problemet som vi redovisar i vårt resultat är att det finns stora svårigheter vid urval och utformning av anpassade undersökningar på grund av att begreppen kultur och etnicitet är mycket svårdefinierade.

Dagens organisationer verkar i en allt mer komplex miljö. Samhället och media ställer nya krav där det inte längre räcker att tillfredsställa ägarna och kunder, utan hänsyn måste även tas till allt runt omkring verksamheten. Den här uppsatsen belyser utsuddningen av gränser mellan organisationer och dess omgivning. Genom att analysera identiteten hos Migrationsverket vill vi visa på relationen mellan kultur, identitet och image och hur den processen, integrerar och influeras av de interna och externa aktiviteterna för en organisation.Empirin bygger på intervjuer med chefer inom verksamhetsområdet Besök och Bosättning hos Migrationsverket. Genom att använda en intervjumall med olika teman såg vi olika fenomen hos respondenterna.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur svenska koncerner går tillväga för att samordna ekonomistyrning i en internationell miljö. Studien utgår från fallstudier av tre internationella koncerner, Scania, Sony Ericsson och Tetra Pak. Den teoretiska referensramen har tre hörn; organisatoriska synsätt gällande struktur, ekonomiska processer så som budgetering och rapportering, samt informella processer rörande kultur och kommunikation. Studiens empiri består av primär- och sekundärdata vilket lämnats av respondenterna från våra tre fallföretag.I resultatet har det framkommit att om en organisation ska kunna arbeta med en samordnad ekonomistyrning måste de informella processer samspela väl med de formella processerna..

Ukraine shares a long history with Russia. In the early 21th century, Ukrainians wanted a freer Ukraine. Therefore the orange revolution started in 2004 by the Ukrainians and had a positive outcome. The situation later became worse because of the economic crisis in 2008 and a corrupt president. The pro-western politician Petro Poroshenko was elected to become president in 2014.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur invandrarföreningar arbetar med integration samtidigt som de vill motverka splittringar inom den egna folkgruppen. Genom kvalitativa intervjuer har jag varit i kontakt med tre föreningar vars ordföranden jag intervjuat. Därefter har intervjuerna analyserats genom metoden grundad teori. Vidare har jag med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter: Socialt kapital, etnicitet och kultur samt integration tolkat materialet och satt det i bredare sammanhang vilket har bidragit till en analys. Den övergripande slutsatsen är att föreningarna har en väldigt central och betydande roll i människors liv.

AbstractTitel: När rykten blir nyheter ? Lokalpressen och Flashback ForumFörfattare: Anna Jernberg, Annica HallquistHandledare: Anna Edin Uppsatsen behandlar relationen mellan Flashback Forum och Gävles lokaltidningar Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Om hur nära de jobbar varandra, medborgarjournalisternas betydelse, vem som sätter agendan och hur tidningarna jobbar med de etiska spelreglerna. I viss mån även ryktesspridning.Syftet med uppsatsen var att studera om och i så fall hur medborgarjournalistiken bidrar till morgondagens nyheter via Flashback Forum.De metoder vi har använt oss av för att nå vår slutats är komparativ metod och semistrukturerade intervjuer. Den komparativa analysen för att se i hur många fall lokalpressen använder sig av Flashback och hur våra informanter i intervjuer säger sig arbeta med detta forum.Materialet kommer från intervjuer med journalister, Arbetarbladet (AB) och Gefle Dagblads (GD) nätupplagor samt tråden på Flashback Forum Mord på kvinna, Gävle 20/9-14 som handlar om mordet på Stora Esplanadgatan.

Klimatförändring är en fråga som under senare år har fått mer och mer medial uppmärksamhet och svenskarnas individuella miljömedvetenhet uppskattas vara högre än någonsin. Individen pekas ut som att ha ett stort ansvar, men trots klimatkampanjer så fortsätter svenskarnas kollektiva klimatpåverkan ändå att öka. Denna uppsats syftar till att genom diskursanalys undersöka hur klimatansvar, i termer av ansvar för klimatpåverkan och klimatanpassning framställs i två Svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Uppsala Nya Tidning.Svenskt klimatansvar visade sig vara konstruerat på ett tvetydigt sätt där samhällets gemensamma påverkan verkar vara förenad med brist på enskilt ansvar. Individen är den aktör som oftast utpekas som förväntad att ta ansvar för klimatanpassning samtidigt som detta inte på något sätt krävs. De synsätt som präglade klimatdiskursen var de för ekologisk modernisering där fortsatt konsumtionsökning, tillväxt och grön teknikutveckling förväntas ta Sverige ur klimatkrisen utan att större livsstil- eller strukturella förändringar behöver göras.

I vårt arbete vill vi försöka ta reda på medvetenheten hos lärarna gällande elevernas kulturella bakgrund. Vad betyder lärarnas medvetenhet eller icke-medvetenhet för elevens identitetsbildande? Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur ett antal lärare från Malmö och en kranskommun jobbar för att stärka elevernas kulturella identitet. När vi började resonera kring vårt arbete, kom vi fram till att vi båda hade funderingar kring huruvida våra elevers kulturella bakgrund blir synliggjorda i historieundervisningen. Då väcktes intresset kring identitet och kultur och hur det hänger ihop.

Svenska folket uppmärksammas ofta på olika miljöproblem. Såväl tidningar som radio- och TV-program fylls av nyheter och reportage om ozonskiktet, växthuseffekten, luftföroreningar och försurade marker och sjöar. Tanken att miljön behöver skyddas från mänsklig påverkan är emellertid ingen nyhet. Varningar för natur- och miljöförstörelse har yttrats i alla tider. Trots många enskilda insiktsfulla betraktelser under tidigare perioder kan man säga att det egentligen inte var förrän under tiden efter andra världskriget och på allvar inte förrän i slutet av 1960-talet, som förändringar i naturmiljön började uppfattas som miljöproblem och därmed som sociala och politiska angelägenheter.

Titel Nyheter i mobilen, en nyhet? ? En kartläggning av svensk dagspress närvaro i mobila tjänster.Författare Frida Eriksson och Hanna TomicUppdragsgivare DagspresskollegietKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Vt - 2011Antal ord 19 943Syfte Kartlägga vilken närvaro svensk dagspress har i mobila tjänster.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial En kartläggning av det totala utbudet av mobila tjänster, samt två olika innehållsanalyser varav en koncentrerar på utformning, utseende och funktioner och den andra på nyhetsinnehåll, urval och värdering.Huvudresultat Drygt 44 procent av svensk dagspress har i dagsläget en mobilsajt, 24 procent iPhoneapp och 12 procent androidapp. Dock är det fler tidningar som närvarar än vad som finns av mobila tjänster, vilket innebär att fler än en tidning kan stå bakom en mobilsajt eller app. Få tidningar har alla tre tjänsterna i sitt utbud och de flesta som enbart har en tjänst har då mobilsajt. De tre största ämnesområdena i nyhetsinnehållet är politik/samhälle, olyckor/brott och sport.