Klädkoder förekommer på många olika typer av företag och påverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. Rättsområdet rörande klädkoder är dock relativt oklart och det finns en brist på relevanta, aktuella rättsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga på rättsprinciper och sedvana än på uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats är att söka utreda detta rättsläge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprätthålla en klädkod samt att undersöka arbetstagarens rättigheter.

This qualitative study aimed to examine which discourses can be found within the Child and Adolescent Psychiatry (BUP) and women?s shelters against domestic violence, concerning children that have experienced violence within the family, from two perspectives: the child?s need of father and of protection from violence. The study also aimed to examine which discourses can be found within the organisations concerning children?s well-being, how they define their mission concerning domestic violence and how this can affect the practical work with children that have experienced violence and their parents. The questions that the study aimed to answer were which discourses can be distinguished within BUP and the women?s shelters against domestic violence and how they can affect the different agencies? view of the child?s need and well-being.

Betongkonstruktioner behöver vara armerade för att klara de belastningar som de utsätts för. Speciellt om de är exponerade i väldig korrosivaggressiv miljö kan komplikationer som sprickbildning i betong och rostning av armering ske. För att undvika att detta sker krävs ett tjockt täckskikt av en mycket god betongstandard. Det är inte alltid möjligt eftersom det ofta krävs att konstruktionerna är tunna och då räcker inte det minskade täckskiktet som skydd. Armeringen måste då skyddas mot rost på andra sätt.

Många klimatforskare i världen är överens om att en klimatförändring är på väg. I Sverige kan vi vänta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det varmare klimatet medför bland annat att havs- och landisar smälter vilket bidrar till att havsnivån höjs. Exempel på konsekvenser av det förändrade klimatet är översvämning och erosion. I framtiden anses effekterna inträffa allt oftare framförallt i kustområden.

Counterinsurgency (COIN) has made a comeback during the early 21-century since the majority of western countries have been involved in peace enforcement in the middle-east. Since its comeback the concept of COIN have been wildly debated but also undergone some chances since its early days, today the majority of COIN theories claims that the local population is the key to winning a COIN campaign. If you gain their trust the insurgency will lose their support and recruiting base, this is the reason why collateral damage resulting in in civilian deaths are contra-productive, it creates more insurgents. This is the incitement to further examine how civilian deaths occur and can be avoided during COIN campaigns. This essay studies the American COIN campaign in Iraq between 2004 and 2009 and aims to investigate whether there is a trilemma-like relationship between the key goals of COIN: protecting civilians, protecting one?s own forces and neutralizing the enemy.

Nyckelord:Riskhantering, samhällssäkerhetLag om skydd mot olyckorSäker och trygg kommunUtvärderingIntervjumetodHälsofrämjande vs skadepreventionStyrkor hos utbildningen Kommunbaserat säkerhetsarbeteVi kan ändå vara säkra på vår sak när vi drar slutsatsen att i det stora hela har det uppfattats som en bra utbildning med stora kvalitéer. Med en blick framåt tror vi att den här typen av utbildning kommer att ges fortsättningsvis och att den kommer att utvecklas i takt med nya erfarenheter och ändringar i lagstiftning och samhällsstruktur. Om man ska lyfta fram den främsta styrkan i utbildningen, är det möjligheten att kunna påverka innehållet när det gäller valet av studieobjekt i projektarbetet. Även enkelheten och den basala nivån i metoderna har framträtt som ett ?vinnande koncept? av den anledningen att det har gått att direkt implementera och anpassa metodiken ute i verksamheterna.Förväntningarna på utbildningens användbarhet motsvarades för att man fick metoder och systematiska verktyg att börja jobba med.

2003 ändrades bestämmelsen om hets mot folkgrupp i 16 kapitlet 8 § brottsbalken så att även hets mot homosexuella blev straffbart. Det skulle i fortsättningen vara brottsligt att hota eller uttrycka missaktning för homosexuella i ett uttalande eller meddelande som sprids. I förarbetena till lagändringen förklarades att samma principiella avvägningar skulle göras vid bedömningen av hets mot homosexuella som vid hets mot andra grupper. Under lagstiftningsärendets beredning restes frågan om hur kriminaliseringen skulle komma att påverka till exempel predikningar om homosexualitet utifrån Bibeln. I förarbetena framhölls bland annat att det inte skulle vara tillåtet att använda Bibeln för att hota eller uttrycka missaktning för homosexuella som grupp, men att det även i fortsättningen skulle vara tillåtet att citera och diskutera religiösa urkunder och uppmana åhörarna att följa urkundernas inriktning.I NJA 2005 s.

Vid uppsägningar på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt huvudregeln i 22 § 4 st LAS upprätta en turordningslista efter anställningstid för berörda arbetstagare. På listan ges arbetstagare med lång anställning företräde till fortsatt anställning framför arbetstagare med kortare anställningstid. Detta har påverkat olika grupper av arbetstagare på olika sätt. I uppsatsen behandlas invandrare, kvinnor samt arbetstagare som räknar med att erhålla ett skydd av huvudprincipen. Den sista gruppen utgörs främst av äldre arbetstagare med lång anställningstid.

Vid uppsägningar på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt huvudregeln i 22 § 4 st LAS upprätta en turordningslista efter anställningstid för berörda arbetstagare. På listan ges arbetstagare med lång anställning företräde till fortsatt anställning framför arbetstagare med kortare anställningstid. Detta har påverkat olika grupper av arbetstagare på olika sätt. I uppsatsen behandlas invandrare, kvinnor samt arbetstagare som räknar med att erhålla ett skydd av huvudprincipen. Den sista gruppen utgörs främst av äldre arbetstagare med lång anställningstid.

Vid en tillbakablick, visas det tydliga förändringar i svensk lagstiftning om sexualbrott mot barn. Det förekom till exempel länge att även barnen kunde straffas med döden om det blivit utsatt för våldtäkt. En stor del i lagändringarna är just ändringar i samhällsvärderingarna som ligger till grund för det vi tror på. Just dessa värderingar är grunden till att Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Detta undertecknande medförde i sin tur att Sverige måste anpassa sina lagar, till det som föreskrivs i barnkonventionens artiklar för att öka skyddet för barn, samt för att harmonisera med konventionen i sin lagstiftning.

I arbetet med denna uppsats, har vi undersökt om brandväggar håller vad de lovar och om de i så fall ger full datasäkerhet. Vårt syfte är att, ur hemmaanvändarens perspektiv undersöka vad datasäkerhet innebär, hur hotbilden vid Internet-användning i hemmet ser ut och vad personliga brandväggar kan erbjuda för skydd. För att ta reda på detta gjorde vi följande frågeställningar: Vad är/innebär datasäkerhet? Vad skyddar en brandvägg mot? Vad skyddar brandväggen inte mot? För att besvara våra frågor har vi använt oss av tre metoder; litteraturstudie, test av tre stycken brandväggar och intervjuer med två personer med kunskaper inom datasäkerhet. Vi har med hjälp av metoderna kommit fram till att beroende på att en av de tre undersökta brandväggarna släppte igenom en trojan, trots att denna brandvägg sade sig stoppa sådana, så håller inte alla brandväggar vad de lovar. På grund av många användares omedvetenhet om farorna eller brist på insikt om sin egen utsatthet men även på grund av att hotbilden är så föränderlig, är det svårt, för att inte säga omöjligt att uppnå full datasäkerhet.

Information är en tillgång som liksom andra viktiga tillgångar har ett värde fören organisation och därmed måste få ett lämpligt skydd. Målet medinformationssäkerhet är således att skydda informationen mot olika hot. Det ärviktigt för flera olika intressenter att den information företag delger är trovärdigoch rättvisande, något som en revisor har till uppgift att säkerställa. Att granskadatorprogram är en av de svåraste uppgifterna som finns för en revisor.Antalet komplexa system ökar ständigt och därför behövs ofta experthjälp iform av IT-revisorer.Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka krav som idag ställs på företagsinformationssäkerhet, sett ur revisionssynpunkt och hur de här kraven harförändrats över tiden. Syftet har även varit att beskriva vad som innefattas ibegreppet och att beskriva den process som sker då en revisor granskar företagoch dess informationssystem.

Regeringen ansåg i mitten av nittiotalet att reglerna kring revisorns agerandevid misstanke om brott inte utgjorde tillräckligt skydd för bolaget och dessintressenter. Regeringen framförde därför våren 1998 propositionen SFS1998:760, som innehöll förslag till ändringar i aktiebolagslagens (2005:551)bestämmelser om styrelse, bolagsstämma, revision samt skadeståndsansvar.De nya bestämmelserna kring revisionen innebär att revisorn föreskrevs enskyldighet att vidta åtgärder vid misstanke om brott i bolaget, vilket kom attkallas anmälningsplikten.Syftet är att beskriva hur revisorn hanterar sitt ansvar och sin skyldighet isamband med bokföringsbrott. Vidare vill vi beskriva när revisorn anser attanmälan om brottsmisstanke skall göras samt beskriva hur revisornsanmälningsplikt kan påverka ekobrottsbekämpningen.I uppsatsen används kvalitativ metod för att besvara våra frågeställningar,som är: när anser revisorn att bokföringsbrott är ett brott att anmäla ochvilken roll har revisorns anmälningsplikt i arbetet mot ekonomiska brott? Föratt besvara frågorna intervjuade vi två revisorer och en åklagare påekobrottsmyndigheten.Det empiriska materialet jämfördes sedan med vår teoretiska referensramoch de slutsatser vi kom fram till är att lagstiftaren och revisorerna hardelade uppfattningar om när en anmälan skall ske. Revisorerna vill undvikaatt göra en för tidig anmälan då de ser en stor skaderisk i det.

Bakgrund: Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) skall en olycksundersökning genomföras vid alla olyckor i skälig omfattning i syfte att finna orsak, händelseförlopp och utvärdering av räddningsinsatsen (SFS 2003:778, kap3, 10§). Bland genomförda olycksundersökningar i Sveriges kommuner har Statens Räddningsverk identifierat en stor inbördes variation gällande innehållet i utredningarna och brister vid vidarebefordring till myndigheten för statistisk analys. Uppsatsen är därför ett led i myndighetens utveckling av stödet för datainsamlingen vid kommunala olycksundersökningar i syfte att förbättra förutsättningarna för goda lärdomar vid olyckor.Syfte: Syftet med uppsatsen är tvådelat. Att först analysera vilka erfarenheter som samlas in av de kommunala olycksutredarna och därefter verifiera resultaten utifrån tidigare forskningsresultat.Metod och material: Med metoden kvalitativ innehållsanalys har ett urval av kommunala olycksundersökningar analyserats (n=21), där insamlade erfarenheter har kategoriserats i ett antal gemensamma teman. Underlaget (n=68) är hämtat från Statens Räddningsverk och bestod av alla vidarebefordrade kommunala olycksundersökningar mellan 2005 till och med april 2007 fördelade över 8 klassifikationer.Resultatdiskussion: Utifrån tidigare forskningsresultat har sedermera resultaten verifierats.

Skyddsfilosofierna gällande reläskyddsinställningar har varit densamma genom åren. En god avvägning mellan tillförlitlighet, selektivitet, enkelhet, hastighet och ekonomi krävs. Hur det görs är ofta ganska individuellt och skyddsfilosofier kan skilja en del mellan olika ingenjörer och därför finns inget exakt svar på hur den optimala lösningen för ett specifikt reläskyddssystem ska se ut. Närmare undersökningar på funktioner och jämförelser har gjorts mellan det elektromekaniska överströmsskyddet RRMJ 4 och det nya numeriska skyddet            ABB REF 615. De båda differentialskydden, det statiska RYDSA 20 och det numeriska SPAD 346 har också undersökts och jämförts.Arbetet har visat att de elektromekaniska och statiska reläskydden var enkla i sitt utförande och pålitliga. De äldre skydd som testades fungerade fortfarande bra efter  30-40 år i drift.  Som väntat så var REF 615 betydligt snabbare än dess äldre motsvarighet RRMJ 4.