Bakgrund: Cancersjukdomar är vanligt förekommande i Sverige idag och både diagnos och behandling skapar oro hos patienter och anhöriga. Patienter som fått besked om en cancerdiagnos hamnar ofta i kris och är i stort behov av stöd och uppmuntran under sin sjukdomstid. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjälpa patienten hantera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vilka känslomässiga behov patienter med cancer har, samt hur de upplever relationen till sjuksköterskan. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vårdpersonal. Ett bemötande från vårdpersonalen innehållande mänsklig värme och omtanke kan bidra till att förbättra patientens hälsa och välbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vårdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vården.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: Vårdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av både vårdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn på patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vården av patienter med drogmissbruk.

I denna underso?kning studeras karakta?ristiska motivationsfaktorer fo?r entrepreno?rer inom spelutveckling. Syftet a?r att bidra till o?kad fo?rsta?else av de motivationsfaktorer som driver spelutvecklare att bli entrepreno?rer och till att fortsa?tta driva verksamheten. Genom att studera de motiv en individ har till att starta fo?retag menar Berridge (2004) att fo?rsta?else fo?r entrepreno?riell motivation kan erha?llas.

Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som drabbar främst unga individer. MS är en kronisk sjukdom och det finns fortfarande ingen behandling som kan bota sjukdomen. Behandlingen består mestadels av att minska sjukdomsaktiviteten. Att få diagnosen MS påverkar naturligtvis livskvaliteten hos en människa. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med multipel skleros.

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Trycksår medför lidande för patienten, förlängd vårdtid och ökade ekonomiska kostnader för samhället. Ett första led i prevention och behandling av trycksår är riskidentifiering och bedömning av nyinskrivna patienter, patienter vars tillstånd har förändrats under vårdtiden samt patienter som skrivs ut från sjukhuset. Syftet med denna studie har varit att undersöka följsamheten avseende användande av modifierad Nortonskala för riskbedömning av trycksår på UMAS. Statistik från tre kliniker på UMAS har sammanställts och granskats. Resultatet visar att patienter i hög grad inte riskbedöms vid in- och utskrivning.

Lundh, P. Kultur som instrument i omvårdnaden av patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. Syftet med studien var att undersöka kulturens inverkan på olika patientgrupper och att se hur sjuksköterskan kan använda kultur som instrument i omvårdnaden av patienter. Metoden är en litteratursökning efter vetenskapliga artiklar i databaserna: Pubmed, Cinahl, Psychinfo och EBSCO.

Bakgrund: En blodsmitta är en sjukdom som sprids via en infekterad patients blod och kroppsvätskor. En sjuksköterska utsätts för risken att bli smittad i vårdandet av blodsmittade patienter vid olika vårdmoment vilket kan bero på skiftande följsamhet till rutiner. I Sverige upptäcks nya fall av blodsmittade patienter varje år och sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter uttrycker olika upplevelser av hur det är att vårda dessa patienter. Syfte: Beskriva sjuksköterskestudenters upplevelse att vårda patienter med blodsmitta Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem sjuksköterskestudenter som har vårdat blodsmittade patienter intervjuades där en intervjuguide användes med en öppen fråga samt öppna följdfrågor.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Det är väl belagt att patienter postoperativt och inom intensivvården drabbas av en funktionell sömnbrist i form av störd dygnsrytm, stort antal uppvaknanden och rubbad sömncykel med underskott av djupsömn och REM-sömn. En delförklaring till sömnbristen är de generellt höga ljudnivåerna på intensivvårdsavdelningar. Syftet med föreliggande pilotstudie var att undersöka huruvida öronproppar kunde förbättra den upplevda sömnkvalitén för patienter inom intensivvård och postoperativt. Tjugotvå patienter från två intensivvårdsavdelningar, en hjärtintensivvårdsavdelning och en postoperativ avdelning deltog i studien. I interventions-gruppen sov elva patienter en natt med öronproppar och elva patienter som sov utan öronproppar utgjorde kontrollgrupp.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan möta patienter med ätstörningar på olika avdelningar. Sjuksköterskor blir ofta överraskade av det stora omvårdnadsbehov som patienterna har. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelser av vården av patienter med ätstörningar. Metod: En litteraturstudie och granskning av sju vetenskapliga artiklar har genomförts, materialet analyserades med inspiration av Graneheims och Lundmans analysmetod. Resultat: Sjuksköterskor tycker inte att de har tillräcklig kunskap och utbildning för att vårda patienter med ätstörningar.

Bakgrund: Cancersjukdomar är vanligt förekommande i Sverige idag och både diagnos och behandling skapar oro hos patienter och anhöriga. Patienter som fått besked om en cancerdiagnos hamnar ofta i kris och är i stort behov av stöd och uppmuntran under sin sjukdomstid. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjälpa patienten hantera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vilka känslomässiga behov patienter med cancer har, samt hur de upplever relationen till sjuksköterskan. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie.

N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p? fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att folk i min omgivning m?tte mig med.

Bensår är en fysisk och psykisk påfrestning och ca 50 000 personer i Sverige lider av bensår. Patienter med bensår vårdas av sjuksköterskor inom olika vårdinstanser. Oavsett var mötet med patienten sker, så är det sjuksköterskans ansvar att ge omfattande omvårdnad med god kvalitet. Syftet med litteraturstudien var att belysa aspekter som har betydelse för sjuksköterskans hälsofrämjande omvårdad av patienter med bensår. Data insamlades i hälso- och sjukvårdsinriktade databaser.