Sök:

Sökresultat:

799 Uppsatser om Dödsrelaterad kris - Sida 41 av 54

Upplevelser vid diagnos cancer : en beskrivande litteraturstudie

Cancer Àr en av vÄra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla Äldrar. Individer som drabbas kan genomgÄ nÄgon form av kris nÀr de fÄr diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

Existentialismen Àr en sociologi : en essÀ om sociologi i en fragmenterad samtid

The purpose of this essay is to discuss the base of sociology from an existentialistic perspective. The discussion takes it's position in the debate on the crisis of sociology, and aligns with Alvin Gouldner's understanding of the crisis. Gouldner believed that the crisis of sociology was mirrored in a sociological method that failed to describe the social reality that it meant to describe; a lack in self-criticism and self-reflexivity, a lack in self-containment in relation to state interests and a lack in moral engagement. This raises a number of questions, which I discuss in the essay. What is the role of sociology in our society? How shall we form a method that responds to the social reality that we sociologists aim to describe? How can we make sociology more moral?Existentialism offers a starting point to describe these questions.

Livskriser : Àr det ett sÀtt att finna sin andlighet?

Är Gud Ă€r död? Det pĂ„stod i alla fall Nietzsche vid förra sekelskiftet. Nu, nĂ€r vi stigit in ett nytt sekel, och Nietzsche sedan lĂ€nge Ă€r död, kan vi konstatera att för mĂ„nga pĂ„ jorden Ă€r Gud i högsta grad levande. HĂ€r i Europa Ă€r det Ă€ndĂ„ tydligt att Gud, Ă€r pĂ„ vĂ€g att tyna bort, sĂ€rskilt i Sverige betyder Gud, religion och traditionella vĂ€rderingar vĂ€ldigt lite. Internationella undersökningar visar att vi svenskar Ă€r det mest sekulariserade folket i vĂ€rlden.

Sjuksköterskans utmaningar : Under ett humanitÀrt uppdrag

Bakgrund: HumanitĂ€ra insatser i kris- och katastrofomrĂ„den har en historia dĂ€r sjuksköterskans roll Ă€r central. Att komma som sjuksköterska till ett krisdrabbat omrĂ„de med detta enorma ansvar och att jobba under flera veckor, ofta mĂ„nader, i en ny miljö stĂ€ller enorma krav pĂ„ sjuksköterskans kompetens. Även andra Ă„tskilliga förmĂ„gor sĂ„ som kulturell kompetens, ledar- och organisationsförmĂ„ga, samarbete och flexibilitet sĂ€tts pĂ„ prov. Sjuksköterskan förvĂ€ntas vĂ€gleda, dirigera och samordna de professioner som jobbar runt sjuksköterskan samtidigt som denne sjĂ€lv ska ansvara för andras sĂ€kerhet och omvĂ„rdnad. Detta i en vĂ€rld dĂ€r natur och mĂ€nniskoskapade katastrofer ökat drastiskt de senaste Ă„ren.Syfte: Syftet var att beskriva utmaningar sjuksköterskor upplever under ett humanitĂ€rt uppdrag.Metod: Denna studie Ă€r en litteraturöversikt baserad pĂ„ tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

PĂ„ spaning efter den tid som flytt? LĂ€rarna i den svenska skolpolitiska debattens offentliga narrativ

Resultaten av mycket forskning om lÀraryrket pekar pÄ att förutsÀttningarna för att arbeta som lÀrare har förÀndrats pÄ senare tid och att lÀraryrket idag Àr ett helt annat jobb Àn vad det tidigare varit. En utgÄngspunkt för denna studie Àr att detta kan medföra svÄrigheter för lÀrare att uttrycka en tydlig yrkesidentitet i dagens samhÀlle. Syftet med studien Àr att undersöka vilka offentliga berÀttelser, eller narrativ som kan hittas i den svenska skolpolitiska debatten och hur dessa kan anses pÄverka lÀrarna nÀr det gÀller just konstruktionen av en tydlig yrkesidentitet. Detta görs genom att ett antal debattartiklar och ledarsidor analyseras med hjÀlp av den narrativa identitetsteori som utvecklats av sociologen Margret R. Somers. Studien visar att det finns ett klart dominerande narrativ i det analyserade materialet vilket, Àven om lÀrarnas betydelse understryks, fokuserar pÄ att den svenska skolan befinner sig i kris och att lÀrarna inte har de kunskaper eller möjligheter de behöver för att kunna leva upp till vad samhÀllet förvÀntar sig av dem.

VARSLEN ÄR LAGDA. NU VÄNTAR ALLA PÅ BESKED : En intervjustudie pĂ„ ett logistikföretag

Eftersom vi befinner oss i en global finansiell kris, har det blivit mer och mer vanligt att företag varslar ett stort antal mÀnniskor. Vi anser det intressant att skriva om Àmnet eftersom det i högsta grad Àr aktuellt. Logistikföretaget vi undersökte gör en stor omorganisation dÀr stora delar av verksamheten lÀggs ner och flyttas frÄn staden och cirka 70 % av enhetens anstÀllda Àr varslade. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ nedskÀrningens betydelse för ett fÄtal anstÀllda, efter att varsel Àr lagda samt ta reda pÄ hur ledaren kan motivera sina anstÀllda vid nedskÀrning. Uppsatsen som följer Àr en empirisk kvalitativ studie, utfört pÄ ett logistikföretag i Götaland.

Var Jung religiös? : hur sÄg i sÄ fall hans gudsbild ut?

Carl Gustav Jung vÀxte upp i en prÀstfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men förestÀllde sig inte Gud pÄ samma sÀtt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa förestÀllningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstÄnd ifrÄn den kristna religionen.

Var Jung religiös? : hur sÄg i sÄ fall hans gudsbild ut?

Carl Gustav Jung vÀxte upp i en prÀstfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men förestÀllde sig inte Gud pÄ samma sÀtt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa förestÀllningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstÄnd ifrÄn den kristna religionen.

Sjuksköterskans roll i relation till patientens autonomi i palliativ vÄrd.

Cancer Àr en av vÄra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla Äldrar. Individer som drabbas kan genomgÄ nÄgon form av kris nÀr de fÄr diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

Att vara förÀlder till ett barn med autism - möjlighet till utveckling

Bakgrund: Tidigare forskning visar att det Àr mer stressfullt för familjen att ha ett barn med just autism, jÀmfört med andra kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur förÀldrar till barn med autism reagerar kÀnslomÀssigt och vilka strategier som anvÀnds för att hantera reaktionerna, samt relatera detta till teorierna kring transition och lidande. Metod: Studien gjordes genom en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att det vÀcks starka kÀnslor hos förÀldrarna till barn med autism. Dessa kÀnslor kan upptrÀda som sorg och förtvivlan, förnekelse, oro, kÀnsla av isolering, stress, skuld, förtvivlan, hopp och hopplöshet som fyller familjernas vardag.

Kvinnors upplevelser av tidigt missfall : En allmÀn litteraturstudie

Bakgrund: Missfall Àr en av de vanligaste graviditetskomplikationerna, som kan medföra psykiska och emotionella pÄfrestningar, sÄ som djup sorg och depression. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskan har en viktig del i vÄrdandet, dÀr attityder och bemötande har en direkt pÄverkan pÄ kvinnas upplevelse. Syfte: Studiens syfte var att belysa kvinnans upplevelser av tidigt missfall. Metod: Syftet besvarades genom en allmÀn litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Resultat: Vid tidpunkten för missfallet upplevde kvinnorna en mÀngd kÀnslor, vilket en del kvinnor utryckte som psykisk kris.

Kontinuitetsplanering : Sveriges nya krishantering?

Krishantering har under en lÄng tid legat pÄ de offentliga aktörerna i samhÀllet. Krisberedskapens historia ligger framförallt hos de offentliga aktörernas syn pÄ krig och krigsföring. Detta kommer av att det finns likheter mellan krig och kriser, genom att mÀnniskor kan skadas av ett hot. DÀrför mÄste samhÀllet kunna organisera sig för att lösa detta. Detta har sitt ursprung frÄn andra vÀrldskriget, dÄ man organiserade civilförsvar för att möta beredskapen som fanns.

Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vÄrd i hemmet : En allmÀn litteraturöversikt

Den palliativa vÄrden i hemmet Àr olika organiserad i olika delar av landet, men möjligheten att fÄ dö i sitt hem Àr ett val som alla har rÀtt till. VÄrd i hemmet ökar stÀndigt, dels pÄ grund av en allt Àldre befolkning, men Àven pÄ grund av att fler vÀljer att dö i hemmet. Palliativ vÄrd Àr inriktad pÄ att lindra lidande och öka livskvaliteten och de vÄrdande sjuksköterskorna har en nyckelroll i detta. En god relation mellan patienter och sjuksköterskor Àr av största vikt för vÄrdens kvalitet. Att som sjuksköterska arbeta med palliativ vÄrd beskrivs som komplext och kÀnslosamt.Syftet med denna litteraturöversikt Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vÄrd i hemmet.

Patienters upplevelse av vÄrd och ÄterhÀmtande efter amputation

Att vara med om en amputation innebÀr ett stort trauma för den enskilde. För att som sjuksköterska kunna ha ett professionellt förhÄllningssÀtt gentemot patienten krÀvs det god sjÀlvkÀnnedom, empati och kunskap inom omrÄdet. Syftet med litteraturstudien var att söka kunskap om hur sjuksköterskan pÄ bÀsta sÀtt kan stödja, förhÄlla sig och vÄrda traumatiskt amputerade patienter. Hur vi som sjuksköterskor pÄ bÀsta sÀtt kan lindra lidandet för den drabbade och dennes nÀrstÄende. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien söktes genom databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO samt framtogs genom personlig kommunikation med docent Hans Granhed, ortopedkliniken SU/ Mölndal.

EU:s utbildningsvisioner : En bra start i skolan?

Denna studie har syftat till att granska policydokument som producerats av EU i samband med Utbildning 2020. DÄ dagens nationella utbildningspolitik starkt pÄverkas av internationella instanser dÀr skolan successivt blivit en transnationell angelÀgenhet Àr det vÀsentligt att undersöka vilka utbildningsvisioner EU har. Genom en sÄdan granskning kan upptÀckter göras gÀllande vilken slags grundskola som skapas. Mer specifikt har fokus i analysen varit att urskilja ifall distinktioner mellan olika utbildningsnivÄer skrivits fram och vilken position skolans tidigare Är i sÄ fall fÄr. Studien har huvudsakligen utgÄtt frÄn en textanalys med inspiration frÄn diskursteorin och kritisk diskursanalys.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->