Syfte:Syftet med denna studie var att undersöka elever i årskurs 9:s bedömningsmedvetenhet i ämnet idrott och hälsa.Frågeställningar:- Hur uppfattar elever att betygsättning i ämnet idrott och hälsa går till?- Vilka uppfattningar har elever om vad de betygsätts på?- Vad menar elever att det är viktigt att bedöma i ämnet idrott och hälsa?Metod:Vi valde att för denna studie använda oss av den kvalitativa metoden intervju. Anledningen till att vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning för ändamålet är för att det ger en djup och nyanserad bild kring elevers uppfattningar gällande bedömning. En annan viktig aspekt var att vi genom att göra personliga intervjuer hade möjligheten att ställa följdfrågor för att verkligen komma in på djupet av problemområdet samt att vi kunde undvika eventuella missförstånd. Vi intervjuade 6 elever, tre pojkar och tre flickor, i årskurs 9 på en skola i en förort i norra Stockholm.

Syftet med denna studie var att avgöra vilka attityder idrottslärare har till nivågruppering inom ämnet Idrott och Hälsa samt vilka argument de har för att använda eller inte använda sig av arbetssättet. Studien undersöker även vilka för- och nackdelar idrottslärarna ser med nivågruppering samt hur de löser det rent praktiskt. Den metod som använts är en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer och målgruppen har varit lärare som undervisar i ämnet Idrott och Hälsa. En jämförelse har gjorts mellan idrottslärare med lång erfarenhet och idrottslärare med kortare erfarenhet för att se om erfarenhet av yrket påverkar synen på arbetssättet. Resultatet visar att majoriteten av idrottslärarna är positivt inställda till nivågrupperad undervisning men att de inte kan använda sig av arbetssättet så ofta de vill på grund av bristande resurser. Samtliga idrottslärare i undersökningen var överens om att den idrottsliga utvecklingen gick snabbare för alla elever i en klass, oavsett vilken grupp de tillhörde, när nivågruppering användes jämfört med sammanhållen undervisning. Den slutsats som kan dras av undersökningen är att nivågruppering kan gynna alla elever i en klass om det används på rätt sätt.

Friidrotten upplever ett problem när unga lovande elitjuniorer slutar med sin idrott innan de har hunnit ta steget över till senioridrott. Den här studien fokuserar på vad det är för brytpunkter som påverkat att idrottarna valt att avsluta sin elitsatsning. För att få en djupare förståelse har även fokus legat på vad som var meningsskapande både under och efter elitsatsningen. Syftet var att belysa före detta elitjuniorers upplevelser kring deras övergång från elitjunior till ett liv utanför en elitsatsning inom friidrott. Den teoretiska referensramen utgick från teorin om en Känsla av sammanhang samt Careershipteorin.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här uppsatsen är att beskriva ett antal perspektiv på huruvida kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa går att standardisera till ett nationellt prov samt hur det skulle påverka ämnet utifrån betyg- och bedömningssynpunkt.Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är följande:? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hälsa, enligt erfarna idrottslärare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hälsa, enligt lärarutbildare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hälsa, enligt experter på att ta fram nationella prov?MetodUppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjuer i fokus. De intervjuade har olika relationer till nationella prov och läraryrket. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppen nationella prov, betyg och bedömning, motoriska tester samt nuvarande kursplan.Resultat? Möjliga hinder:Tid är ett hinder, att läraren ska hinna med att genomföra samt administrera proven, vilket även innebär en ökad arbetsbörda för lärarna.

Sammanfattning Utgångspunkten i den här studien har varit lärarens muntliga kommunikation och hur den kommer till uttryck i den konkreta undervisningssituationen med fokus på skolämnet idrott och hälsa. Pedagogisk forskning om lärande och ämnesdidaktisk forskning brister ofta i att hänsyn ej tas till lärarens roll och dennes muntliga kommunikation i undervisningen. Området är relativt outforskat vilket är förvånande då lärarens främsta redskap är hennes tal. Syftet med den här studien var att ge en bättre förståelse för hur lärares muntliga kommunikation kommer till uttryck och om ämnets karaktär är av betydelse. För att ta reda på detta har jag använt mig av en kvalitativ forskningsansats med intervjuer och observationer som undersökningsmetod.

Elevers motoriska kontroll är en viktig del i inlärningen och kan främja den i andra ämnen. I media idag kan man följa debatten om hur viktigt det är att eleverna i skolan når målen i svenska och matematik. I denna studie undersöks ifall elever uppnått målet i kursplanen för årskurs 5 som gäller motorisk kontroll. Målet säger att ?eleven skall behärska olika motoriska grundformer och utföra rörelser med balans och kroppskontroll samt kunna utföra enkla danser och rörelser till musik? (Grundskolans kursplan för idrott och hälsa, s.

Syfte och FrågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka hur lärarna anser att undervisningen påverkar dem själva och eleverna genom två specifika kategorier: idrottssalen och idrottsmaterialet.På vilket sätt möjliggör och begränsar idrottssalens storlek undervisningen i ämnet idrott och hälsa?På vilket sätt möjliggör och begränsar tillgången på material undervisningen i ämnet idrott och hälsa?MetodI den här studien har jag använt mig av delvis strukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa ansatsen med hjälp av en intervjuguide där jag sedan tidigare formerat intervju- och diskussionsfrågor som i grund och botten handlar om undervisningen och hur den påverkas. Jag har intervjuat tre idrottslärare från samma kommun någonstans i Sverige. Jag har jämfört deras svar och har, utifrån det designteoretiska perspektivet samt litteratur, sammanställt ett resultat, en diskussion och en slutsats.   ResultatLärarna tycker det är positivt med stor sal och större mängd material.Undervisningen påverkas av storleken på salen och materialmängden.En begränsning blir att idrottslärarna inte kan genomföra en uppskattad idrottslektion om det inte finns god tillgång till material och idrottssal.Skillnaderna mellan en stor idrottssal och en liten idrottssal är att undervisningen i en stor hall blir enklare att genomföra och att eleverna får arbeta på sin egen nivå.SlutsatsLärarna anser att de kan genomföra en bättre idrottslektion om det finns stort utbud av material och en ordentlig idrottssal. Undervisningen blir då bättre samt att lärarna tror eleverna blir mer tillfreds med undervisningen vid mer materialmängd och större sal..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga.Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några pojkar och flickor i en årskurs 5?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och pojkars föreställningar om kön?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och pojkars fysiska förmåga?Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur elever på en gymnasieskola uppfattar lärandet inom idrott och hälsa A. Vår teoretiska ingång är kroppens fenomenologi vilket kontraheras med dualismens filosofi. Vi analyserar vårt resultat utifrån det fenomenologiskt bundna begreppet kroppslig kompetens kontra fysisk aktivitet som präglas av ett dualistiskt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat 17 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att eleverna först och främst inte har fått möjlighet att reflektera, diskutera och formulera sig kring den egna läroprocessen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka idrottslärares inställning till friluftsliv som metod för att uppnå målen i Lpo94 rörande natur och miljöfrågor. Frågeställningar:·        Vad anser lärarna vara friluftsliv inom skolans ramar?·        Hur arbetar lärarna med friluftsliv i skolan?·        Hur skulle lärarna vilja arbeta med friluftsliv i skolan?·        Anser lärarna att det finns möjlighet att använda friluftsliv som metod för att väcka miljöengagemang hos eleven? MetodDatainsamlingen bestod av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare med varierande ålder och tid i yrket och från olika län i Sverige. Samtliga lärare var verksamma i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år. Som analysredskap har vi använt oss av Sandells modell om friluftsstilar som bygger på att olika typer av vistelse i naturen kan ge olika typer av miljöengagemang. ResultatLärarna var positiva till att använda friluftsliv som metod för att skapa ett miljöengagemang men deras tankar och visioner kring det går kraftigt isär med hur verkligheten ser ut i skolorna. Lärarna nämner brist på tid, pengar, samarbetssvårigheter med andra lärare som faktorer till att de inte bedriver friluftsliv i större utsträckning.

Inkludering, bemötande och måluppfyllelse går in i varandra, och de är alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer av lärare i ämnet Idrott och hälsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och måluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsättningar. Vi har använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lärare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsättningar, gemensamt för alla lärare är att de arbetar på gymnasiet. Resultatet från intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som används i ämnet Idrott och hälsa skiljer sig befintligt åt mellan olika skolor.

Denna uppsatts består av en kvantitative enkät studie som genomfördes på två högstadieskolor i mellan Sverige under våren 2012. Syftet med uppsatsen är att få en inblick i vad som ligger bakom elevers val av fritidsaktiviteter och då mer precis val av fysisk aktivitet samt att undersöka skolans, och då främst ämnet idrotts och hälsas, roll i elevernas val av aktivitet. Bakgrunden till rapporten kommer från formuleringarna ur lpo 94 och lgr 11 som betonar att ett syfte med ämnet är att främja Idrott och hälsa ämnets uppgift att främja fysisk aktivitet på fritiden. Vi analyserar tidigare forskning som bland annat har undersökt den störta föreningsidrotten som utgörs i Sverige och vad det kan finnas för faktorer till att ungdomar utför den. Tidigare forskning som används i rapporten är bland annat från venska riksidrottsförbundet och ungdomsstyrelsens rapport om unga och föreningsidrotten.

Den här fallstudien har genomförts i Husqvarna FF och studiens syfte är att beskriva och få en fördjupad förståelse om goda miljöer för talangutveckling inom fotboll. Det som studeras är vilka faktorer, inom åldersspannet 13-19 år, som är viktiga för att vara en god idrottsmiljö för talangutveckling. Arbetet utgår från Henriksens (2010) ESF-Modell. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer och gruppintervjuer.Resultatet visar att föreningen arbetar med fem av sex delar från Henriksens (2010) modell. Trots att fotboll är en lagidrott så arbetar föreningen med individens utveckling med utgångspunkten att alla medlemmar i föreningen ska få möjligheten att få satsa på sin idrott. .

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga.Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några pojkar och flickor i en årskurs 5?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och pojkars föreställningar om kön?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och pojkars fysiska förmåga?Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga.Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några pojkar och flickor i en årskurs 5?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och pojkars föreställningar om kön?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och pojkars fysiska förmåga?Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.