Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Rapporten är en kvalitativ studie där nio idrottstränare har intervjuats och syftet är att beskriva hur tränare upplever sina aktivas alkoholvanor och hur det upplever att det inverkar på idrottsutövandet. Därtill undersöka om tränarna är medvetna om föreningen har någon alkoholpolicy att arbeta efter. Många förväntar sig att ett aktivt idrottande och deltagande i en idrottsförening ska leda till en hälsosam livsstil. Idrotten ska vara en trygg miljö ur en alkoholsynpunkt där föräldrar ska kunna låta sina barn delta med förtroende. Det flesta tränare är medvetna om att deras aktiva konsumerar alkohol men inte i samband med idrottsutövandet.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att ta reda på med utgångspunkt från Aaron Antonovskys KASAM-begrepp och Skolverkets styrdokument vad grundskoleelever lägger i begreppet friluftsliv samt vad de anser om friluftslivsundervisningen i skolan.Frågeställningar:Vad lägger elever i årskurs nio i begreppet friluftsliv?Vad tycker elever i årskurs nio om friluftsliv i skolundervisningen?Studien är en samhällsvetenskaplig undersökning, konstruerad utifrån en kvalitativ metod för att undersöka hur friluftsundervisningen upplevs i skolan. Studien har utgått ifrån de fyra forskningsetiska principerna inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, det vill säga informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet.Undersökningen har genomförts på en grundskola med tydlig profilering i ämnet Idrott och Hälsa. Skolan ligger i sydvästra delen av Sverige, där tio stycken elever, fem flickor och fem pojkar, i årskurs nio har besvarat en skriftlig enkät.Resultatet i min studie tyder på att de allra flesta eleverna är nöjda med undervisningen i ämnet Idrott och Hälsa i skolan, särskilt friluftsundervisningen, då de får praktisera detta moment mycket, ifrån förskoleverksamhet upp till årskurs nio.Jag diskuterar resultatet utgående från Skolverkets styrdokument, läroplanen för grundskolan Lgr 11, och Antonovskys KASAM-begrepp..

Syftet med studien var att undersöka hur genus tar sig uttryck under skolidrotten och hur maktrelationen/dominansförhållandet kan se ut mellan pojkar och flickor. För att vi skulle kunna svara på vårt syfte använde vi oss av följande frågeställning: Är det så att pojkar tenderar att dominera under samundervisning i idrott och hälsa i årskurs 9 och hur uttrycker i så fall sig denna dominans? Vi valde att använda oss utav en kvalitativ icke deltagande (känd) observationsmetod där vi observerade fyra niondeklasser under två idrottslektioner vardera på en skola i Malmö. Uppsatsens teoriram bygger på Yvonne Hirdmans genusteori, genuskontrakt och genussystem där det är mannen som är kontraktsskrivare och utgör normen. Resultatet i vår undersökning visar att pojkar är tävlingsinriktade, aktiva, högljudda samt att de visar på en stor tilltro till den egna idrottsliga förmågan men en misstro till flickors förmåga.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt ett formativt arbetssätt används bland lärare i idrott/hälsa och slöjd. I undersökningen har vi lyft fram hur lärarna arbetar med att tydliggöra målen för eleverna. I studien har vi även undersökt hur dagens pedagoger tänker kring begreppet formativ bedömning.MetodVi använde oss av en kvalitativ metod två fokusgruppintervjuer och tre enskilda intervjuer i ämnet formativ bedömning. Dessa gjordes på en friskola och i tre kommunala skolor. De intervjuade har inriktning mot grundskolan.

Syftet med studien har varit att ta reda på vad ungdomar har för tankar och känslor kring ämnet idrott och hälsa. Jag ville få en ökad förståelse om ungdomar som inte är med och deltar av olika anledningar i ämnet. Två av mina frågeställningar löd: Vilka är anledningarna till att deltagande elever och icke deltagande elever i idrottsundervisningen hatar varje sekund av den? Hur skulle eleverna vilja att idrottsundervisningen ser ut? För att ta reda på detta har jag använt kvalitativa intervjuer som metod. Jag har intervjuat totalt elva elever i årskurs åtta på en grundskola i södra Sverige.

Syfte och frågeställningar.Syftet med studien var att undersöka lärares och elevers syn på feedback i ämnet idrott och hälsa, samt om och i så fall hur denna feedback påverkar elevernas upplevda lärande. Detta skedde utifrån följande frågeställningar; Anser eleverna att feedback är viktigt för det upplevda lärandet i ämnet idrott och hälsa och hur tänker de kring detta? Anser lärarna i ämnet idrott och hälsa att feedback är viktigt för utvecklingen av elevernas lärande och hur tänker de kring detta? Har lärarna ett medvetet användande av feedback och uppfattar elever lärarnas feedback som konstruktiv och utvecklande? Använder lärarna formativ bedömning i sin undervisning och är det i så fall ett medvetet val?Metod.Detta är en kvalitativ studie med intervju som metod. Vid datainsamlingen genomfördes totalt åtta semistrukturerade intervjuer. Fem lärare med gedigen erfarenhet intervjuades enskilt samt tre elevgrupper bestående av totalt tolv elever.

Girls with foreign background is the group that is most left outside the sports movement in Sweden and the ones with the least sports habit. Sports assumed to provide an arena for integration that these girls are being left outside from. The Swedish sports movement has adapted the conditions for them as a way to encourage them to participate in sports, but there are still lots of girls with foreign background that stands outside the sports movement. One input that the Swedish National Association has done for children and young adults is to adopt the Drive-in-sport, which can work as an entrance to the sports movement. The aim of the study is therefore to investigate which barriers, motivators and requests girls in Sweden with foreign background have to participate in Drive-in-sports.

Efter 1990-talets skolreformer har det fram till idag pågått en diskussion om huruvida skolan uppnår den likvärdighet som eftersträvas. Flera nationella studier indikerar att det har funnits en generell likvärdighetsproblematik i den svenska skolan under de senaste decennierna. Studierna handlar framförallt om varierande tolkningar av läroplanen och orättvisor i samband med betyg och bedömning. Som en reaktion på den bristfälliga likvärdigheten implementerades år 2011 nya läroplaner och en ny betygsskala för både grundskolan och gymnasiet i syfte att stärka samsynen mellan lärare, skolor och kommuner. Syftet med uppsatsen är att, utifrån ett likvärdighetsperspektiv, undersöka lärares sätt att tolka och arbeta med den nya läroplanen och betygsskalan.

Syftet med denna studie var att göra en komparativ undersökning mellan Sverige och Norge respektive Sverige och Danmark om hur hälsobegreppet används i kursplanerna i idrott och hälsa. Studien utgår från två frågeställningar: Vilka olika synsätt kring hälsobegreppet kan urskiljas? Vilka likheter och skillnader finns det mellan kursplanerna? Studien utgår från en kvalitativ textanalys där kursplaner från Sverige, Norge och Danmark har analyserats. Kursplanerna har analyserats utifrån en framtagen analysmodell. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Aaron Antonovskys teori kring KASAM, känslan av sammanhang. Resultatet visar att den fysiska hälsan är dominerande i samtliga kursplaner och att den psykiska hälsan har större utrymme i den norska och den danska kursplanen jämfört med den svenska kursplanen.  .

Världsekonomin är inne i ett skifte. Det blir svårare och svårare att differentiera sig med pris i dagens snabba informationssamhälle samtidigt som människor söker fylla andra och mjukare behov än de rent materialistiska. Människor söker ett avbrott från vardagen, ett sätt att koppla bort den stressade och inrutade livsstilen som idag präglar västvärlden, vi söker upplevelser.Parallellt med den ekonomiska utvecklingen i samhället har kommersialiseringen inom idrotten de senaste 10 åren tagit fart på allvar, vad som en gång var en ideell verksamhet är numera storföretag. Idrott engagerar och får känslor i svall, ett besök på en ishockeyarena erbjuder oss ett avbrott i vardagen och ger oss en upplevelse. Ishockeyklubbar befinner sig enligt oss i allra högsta grad i upplevelseindustrin och bör därmed agera utifrån detta.Uppsatsen forskar kring ämnet upplevelser och kopplar samman det med besöket på en ishockeyarena, mer specifikt ett besök i Ejendals Arena, Leksand.

Studier visar att utomhusvistelse och naturupplevelser gör barn och ungdomar friskare (Grahn et al., 1997; Fjørtoft & Gundersen 2007; Söderström & Blennow, 1998). Samtidigt menar andra studier att utomhusvistelse i form av friluftsliv i grundskolan bedrivs i en mycket begränsad grad samt att lärare i idrott och hälsa och idrottslärarutbildare har skilda uppfattningar kring hur ämnet ska undervisas (Backman, 2004a; Backman, 2010; Svenning, 2001).Syftet med denna studie är att ta reda på om friluftsliv i grundskolan bedrivs så lite som forskningen menar och i så fall finna orsaker och samband till detta samt hitta förslag på hur en god friluftsundervisning kan genomföras i skolan.I denna kvalitativa studie, som har en hermeneutisk ansats, ingår fem stycken informanter som har intervjuats om deras uppfattningar kring friluftsliv i skolan. Resultatet visar att lärare bedriver friluftsliv i väldigt olika utsträckningar och i olika former samt att lärarna på sina respektive idrottslärarutbildningar fått en storskalig utbildning i friluftsliv, med fokus på friluftstekniker och friluftsidrotter, som är svår att genomföra i skolans värld. Det har också uppdagats att ämnesintegrering och delat ansvar mellan flera lärare är en klar förutsättning för att bedriva friluftsliv i skolan..

I vår studie har vi haft för avsikt att i första hand undersöka omklädningsrummets påverkan påelevers deltagande i idrottsundervisningen. I en nationell utvärdering gjord på begäran avSkolverket uppgav 56 % av föräldrarna att idrott och hälsa är ett av de fem viktigaste ämnenai skolan. Frågan vi ställde oss var då ?Hur kommer det sig då att en del elever så ofta intebyter om till lektionerna??. Om föräldrarna är så positivt inställda till ämnet idrott och hälsa,hur kommer det sig då att så många elever så ofta har lapp med sig om att inte vara med.

ABSTRACTBackground and aims: Nutrition is a part of the medical treatment, and also a part of the nursingcare. In spite of this, malnutrition is a common problem in the health care sector. Studies show thatnurses have too little knowledge about nutrition and malnutrition and that nutrition has low priorityin the daily work. The aim with this study was to find out the nurses self-reported knowledge aboutand their attitudes towards malnutrition, nutrition screening, prevention and treatment of patientswith malnutrition.Methods: A questionnaire was handed out to 65 nurses in two different care units and 36questionnaires were answered.Results: The respondents from the two care units self-reported their knowledge about nutrition andmalnutrition low. Most of the respondents stated to have a big need of education about nutritionscreening and more than half of the respondents stated that they have a need of education forprevention and treatment of malnutrition.

Studiens övergripande syfte är att undersöka om och i så fall hur idrottslärare i grundskolans senare år uppfattar att innehållet förändrats i och med 2011 års kursplan, samt hur dessa innehållsförändringar i så fall har påverkar undervisningen? Studien har utförts med intervju som metod och fem verksamma idrottslärare har deltagit. Min studie har utgått från en kvalitativ intervju där lärarnas uppfattningar kring innehållet i kursplanen har varit i fokus. Studien har även gått in på hur implementeringen har sett ut, eftersom det är en del av en process när en ny läroplan tas i bruk.Tidigare forskning har visat att det vid införandet av Lpo94, föregångaren till Lgr11, krävdes det tolkning av lärarna och lärarna menade att kursplanen i idrott och hälsa var luddigt skriven. En anledning till otydligheten var att lärarna i många fall inte fick någon fortbildning.Resultatet av min studie har jag analyserat utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv.