Sammanfattning Detta arbete handlar om friluftsliv enligt Kulturdepartementets definition: ?Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling? (Backman, 2004 b s. 47). Mitt huvudsyfte har varit att få ny kunskap om hur lärare i ämnet idrott och hälsa resonerar kring möjligheter och hinder för att planera och genomföra friluftsliv i skolan. Mina preciserade frågeställningar var: · På vilket sätt definieras och beskrivs friluftsliv i skolans läroplaner och hur har dessa definitioner och beskrivningar förändrats över tid (1962-1994). · Vad anser lärare, i ämnet idrott och hälsa, ingår i benämningen friluftsliv? · Hur planerar skolan friluftsverksamhet? · Vilket innehåll har skolans friluftsdagar? Hur många friluftsdagar har skolan per år? · Vilka möjligheter och hinder ser lärare, i ämnet idrott och hälsa, när det gäller att genomföra friluftsliv i skolverksamheten? För att få svar på mina frågeställningar valde jag att intervjua sex lärare i ämnet idrott och hälsa.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen i idrott och hälsa bedrivs för barn i behov av särskilt stöd som inte går i den vanliga skolan. Studiens frågeställningar är följande:Hur ser lektionerna i idrott och hälsa ut på de undersökta skolorna?Hur anpassas undervisningen på de besökta skolorna till elever som är i behov av särskilt stöd?Hur arbetar dessa lärare med kursplanen?Vad är dessa lärares syn på att inkludera alla elever i den vanliga skolan?MetodI denna kvalitativa studie har sju lärare i idrott och hälsa från fem olika skolor intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervju som utgår ifrån studiens frågeställningar. Skolorna som ingår i denna studie hittades via sökningar på Google. Sökorden som användes var framförallt skola, behandling, autism, Asperger, ADHD och Stockholm.

Syfte: Syftet med detta arbete ?r att j?mf?ra hur rehabilitering och behandling vid l?ndryggsskador framst?lls av tre olika professioner: l?kare, fysioterapeut och tr?nare, samt att diskutera vilka effekter och implikationer dessa representationer/framst?llningar producerar. Metod: Studien ?r byggd p? en diskursanalytisk ansats med st?d i Michel Foucaults diskursteori och Carol Bacchis modell ?What?s the problem represented to be??. Urvalet utf?rdes strategiskt och inkluderade totalt fyra respondenter: En l?kare, tv? fysioterapeuter varav en med idrottsmedicinsk inriktning och en tr?nare. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med fyra centrala fr?gor i Bacchis modell. Resultat: Resultaten visade att professionerna har olika perspektiv sm?rta, skada och behandling. L?karen hade st?rre fokus p? sm?rtlindring och avlastning genom sjukskrivning medan fysioterapeuterna s?g aktiv rehab, helhetssyn och individanpassning som centralt. Tr?naren ans?g att det viktigt att f?rst? sin roll och h?nvisa till professionell behandling. Samarbetet mellan professionerna framh?vdes som viktigt men ans?gs vara organisatoriskt problematiskt. Slutsats: Olika utbildningar och erfarenheter p?verkar hur professioner och individer representerar l?ndryggsskador, vilket pr?glar b?de behandlingsmetoder och samarbetsm?jligheter.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var dels att undersöka gymnasieelevers kunskap om lokala arbetsplaner för ämnet idrott och hälsa, dels finna en förklaring till kunskapsläget. Våra frågeställningarna var följande: Vilka skillnader upplever eleverna finns mellan kraven för G respektive MVG i den lokala arbetsplanen? Hur inhämtar eleverna information om den lokala arbetsplanens innehåll? Hur mycket kunskap om den lokala arbetsplanen har elever med höga betyg jämfört med elever med låga betyg i ämnet idrott och hälsa? På vilket sätt skiljer sig pojkars kunskap om den lokala arbetsplanen gentemot flickors? Vilka bakomliggande faktorer kan leda till elevernas kunskapsmängd?MetodData har samlats in genom en enkätundersökning. Deltagande i studien var 81 stycken andraårselever på en mellanstor gymnasieskola i en närförort till Stockholm. Enkäten behandlade tre övergripande ämnen: bakgrundsvariabler, elevernas förhållande till arbetsplanen och elevernas kunskaper i detta dokument.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur yrket som lärare i ämnet idrott och hälsa har påverkats av kursplanens omformuleringar mellan åren 1962 och 2013, samt undersöka hur lärarna har arbetat med de olika kursplanerna.Hur har styrdokumenten förändrat undervisningen av skolidrotten mellan åren 1962-2013?Hur har yrket som idrottslärare förändrats genom åren på grund av omformulerade kursplaner?MetodUppsatsen är byggd på en kvalitativ studie och baseras på intervjuer för att på så sätt skapa en uppfattning om hur några utvalda lärare i ämnet idrott och hälsa har arbetat med undervisningen, samt hur de uppfattat ämnets förändring över tid. Studiens huvudfokus ligger på kursplanerna inom ämnet idrott från Lgr-62 och fram till dagens kursplan Lgr-11. I studien har tre före detta idrottslärare, samt två fortfarande verksamma idrottslärare intervjuats.Resultat/SlutsatsTill en följd av kursplanernas förändringar har undervisningen i idrottsämnet gått från att vara ett rent kroppsövningsämne till att bli ett ämne där teori och praktik förenas, och samspelar med varandra. Idrottslärarens uppgift är numera att göra eleven medveten om betydelsen av hälsa och välmående, samt vikten av fysisk aktivitet under hela livet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka skadebilden hos några blivande lärare i idrott och hälsa och deras perspektiv på idrottsskador i relation till deras utbildning.Frågeställningarna var som följer:Vad anser lärarstudenter inom idrott och hälsa vara de främsta orsakerna till deras skadeuppkomster?I vilken utsträckning upplever studenter att idrottsskador påverkat deras möjlighet att genomföra utbildningen?På vilka sätt anser de skadedrabbade studenterna att lärosätet hjälper dem att genomföra och slutföra utbildningen då de blivit skadade?På vilket sätt tror studenterna att de kan besväras av sin skada i framtiden?MetodUndersökningen genomfördes med intervjuer. Sex studenter valdes ut som informanter genom ett riktat bekvämlighetsurval. Samtliga var mellan 22 och 25 år gamla. Intervjuerna varade mellan 17 och 32 minuter.

Idrottsrörelsen är den största och mest livskraftiga folkrörelsen i Sverige. Prestationsförmågan och kraven har ökat inom idrotten och det pågår en ständig jakt efter nya talanger. Många, oavsett idrott, tränar väldigt mycket och på ett likartat sätt, men får sällan någon feedback på träningseffekten. Fysprofilen kan hjälpa till att optimera och styra träningen rätt genom att identifiera varje individs fysiska förmåga. Löp- och snabbhetskraven i lagsporter karaktäriseras mer av riktningsförändringar än av löpning rakt fram.

Syftet med denna studie var att undersöka vad ett urval högstadielärare i idrott och hälsa har för uppfattningar om och erfarenheter av motivationsarbetet och dess betydelse. Frågeställningarna som besvarades var, vilka uppfattningar lärarna i vår studie har om motivationsarbetets betydelse för elevernas deltagande samt vad lärarna har för erfarenheter av att motivera elever till att delta i undervisningen. Studien har utgått från självbestämmandeteorin. För att besvara frågeställningarna har intervjuer genomförts med fem lärare. Intervjuerna spelades in och transkriberades ortografiskt, det vill säga att uttalandena skrevs ned ordagrant.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka elevers fritidsvanor och anledningen till varför elever i åk 9 utövar fysisk aktivitet eller inte.Frågeställningar:1. Hur stor andel elever är regelbundet fysiskt aktiva/inaktiva på fritiden i årskurs 9?2. Vilka skillnader finns mellan pojkar och flickor i årskurs 9 gällande mängd och val av fysisk aktivitet på fritiden?3.

Denna studie omfattar mobbning inom föreningsidrotten, vi har valt att undersöka om Malmös idrottsföreningar har någon nedskriven antimobbningspolicy och/eller ? handlingsplan och därutöver har vi intervjuat tio föreningar om hur de konkret arbetar med mobbningsfrågor. Vi har också valt att titta på samverkan mellan skolan och idrottsförening vid mobbnings incidenter. Studien bygger på kvalitativ forskningsmetodik, totalt 14 intervjuer. Anledningen till varför studien grundar sig i kvalitativ metod är för att vi vill se orsaken bakom fenomenet, ej generalisera svaren samt att den är mindre resurskrävande.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med hälsa i ämnet samt att skapa en bild över vad hälsa är för dem. Jag valde två olika skolor, skolorna är relativt närliggande men ligger i olika kommuner. En skola ligger i Stockholms kommun, den andra i norrförort till Stockholm.Jag använde mig av kvalitativ metod i form av intervjuer, fyra utbildade lärare har jag intervjuat. Alla var de behöriga från förskoleklass upp till årskurs nio. Två av lärarna undervisade både de yngre och äldre åldrarna.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Denna studie handlar om hur undervisande lärare i åk 9 i ämnet idrott och hälsa arbetar med kunskapskravet i simning, vilka krav de ställer på sina elever samt hur de löser problem som uppstår i samband med undervisningen. Vi får även reda på hur lärare planerar olika moment i simningen och vilket innehåll som är mest förekommande i simundervisningen. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Empirin består av intervjuer med tio lärare från tio olika skolor i södra Sverige. Resultatet från intervjuerna visade att samtliga intervjupersoner tolkade kunskapskravet i simning på ett liknande sätt, men att det skiljer sig när det kommer till bedömning och betygsättning. Det framkom även att alla lärare använde sig av det som kallas för extra simtillfällen i de fall då elever hade svårt att uppnå kunskapskraven.

Syfte och frågeställningarI den nya läroplanen Lgr 11 har friluftslivet fått en ökad betydelse eftersom att friluftsliv blivit tilldelad en egen rubrik och för att utomhusmiljön betonas allt mer.Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur fem utvalda idrott och hälsalärare  nu upplever möjligheter eller begränsningar med att realisera friluftslivsundervisningen. Dessa frågeställningar tog jag till hjälp: Hur ser lärarna på den gamla och nya kursplanen gällande friluftsliv? Hur bedriver lärarna undervisning enligt den nya kursplanen gällande friluftsliv? Finns det några avgörande möjligheter eller begränsningar som påverkar den nya friluftsundervisningen?MetodLärare inom idrott och hälsa kontaktades och kvalitativa intervjuer genomfördes med respektive lärare för att få en mer djupgående inblick kring hur de tänker runt den nya friluftsundervisningen och friluftslivets nya position. Lärarna valdes av bekvämlighetsskäl då jag fick kontakt med majoriteten av dem via studiekamrater.ResultatResultaten visar att den nya läroplanen, Lgr 11 är mycket mer tydlig när det gäller friluftsliv, där framförallt progressionen framhävs som en förbättring.Faktorer som tid, ekonomi, skolans läge, elevers och lärares inställning och samarbete på skolan krävs för att det ska underlätta skolans friluftsundervisning, vilket är samma faktorer som tidigare forskning anger. Nya faktorer som framkommer är att elevers och andra lärares inställning till att vara ute måste förbättras eftersom att den nya kursplanen betonar utomhusmiljön i större utsträckning.SlutsatsSlusatsen som kan dras är att det är svårt realisera friluftslivsundervisningen i den nya läroplanen, Lgr 11 i nuläget.

Denna studie har syftat till att beskriva och försöka förstå några situationer inom ämnena svenska och idrott som påverkat trettio gymnasieelevers självkänsla negativt. Eleverna har anonymt ombetts skriva ner en berättelse om en händelse som påverkat dem negativt. Berättelserna har sedan analyserats och flera kategorier av händelser har inom båda ämnena utkristalliserats. Resultatet redovisas enligt dessa kategorier. Elevernas berättelser visade att lärarnas oförmåga att stötta och uppmuntra har stor inverkan på deras självkänsla ? och i förlängningen deras prestationer.