Folkhälsan har varit ett hett debattämne på 90-talet och dagligen utsetts vi för reklam av olika slag, där kroppen är i centrum. Våra levnadsvanor har förändrats i och med den snabba tekniska utvecklingen, vilket gör att vi inte rör oss lika naturligt nu som förr. Arbetet syftar till att ge en fördjupning i vad begreppet hälsa står för, uppmärksamma vad de två senaste läroplanerna säger om hälsobegreppet samt belysa vad elever i år 5 tycker och tänker om begreppet hälsa. Genom detta arbete har jag försökt ge en bild av vad som innefattas i begreppet hälsa samt vad skolan skall ge eleverna inom detta område. Följande frågeställningar var utgångspunkt för mitt arbete:· Vad står begreppet hälsa för? · Vilken syn hade man på hälsa förr i tiden? · Varför bytte ämnet idrott namn till idrott och hälsa?· Vad säger de två senaste läroplanerna om hälsobegreppet? · Vad anser eleverna i grundskolan om begreppet hälsa?I min undersökning har jag använt mig av litteraturstudier och en enkät.

Tidigare forskning har visat att olika bollsporter dominerar i ämnet idrott och hälsa och att idrottsämnet har formats av den redan organiserade föreningsidrotten. En intressant fråga är om de elever som redan en gång har sagt nej till, eller aldrig har lockats av, den organiserade föreningsidrotten är motiverade för ämnet idrott och hälsa? Genom en kvalitativ ansats undersöktes detta och tio elever intervjuades för att skapa en förståelse för den enskilda elevens motivation till ämnet idrott och hälsa. Utgångspunkten var vilka upplevelser icke föreningsaktiva elever har av ämnet idrott och hälsa och vilka tidigare erfarenheter de har av fysisk aktivitet. Examensarbetet har sin teoretiska utgångspunkt i Deci och Ryans (2000) Self-determination Theory i vilken tre grundläggande psykologiska behov; tillhörighet, kompetens och självständighet, alla med likvärdig betydelse för individens motivation och välbefinnande ingår.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med vår studie har varit att jämföra genomsnittspoängen för ämnesbetyget i idrott och hälsa hos elever med svensk respektive utländsk bakgrund i två olika skolor med skilda etniska sammansättningar.Frågeställningarna var följande: Skiljer sig genomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med utländsk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Skiljer sig betygsgenomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med svensk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Hur uppfattar de intervjuade lärarna i idrott och hälsa att utländsk härkomst hos eleverna påverkar deras deltagande och prestation i ämnet? Hur uppfattar elever med utländsk bakgrund att deras deltagande och prestationer bedöms?Metod:Vi har valt att göra en undersökning av genomsnittspoängen i idrott och hälsa på två grundskolor i nordvästra Stockholm. Undersökningen av genomsnittspoängen baserades på data från läsåret 2005. Vi tittade på betyget i idrott och hälsa i årskurserna 8 och 9. Total samlades 290 betyg, varav 124 betyg från den utländskdominerade skolan och 166 betyg från skolan som dominerades av elever med svensk bakgrund.

The goal with this study have been to investigate how teachers in physical education perceive health as a concept, and how they choose to work with in the classes they teach. Health as a concept can be somewhat diffuse and as the Swedish curriculum doesn?t define the concept the teacher are given a freedom in interpreting what health is and how it will be taught to the students. This makes it interesting to study if teachers perceive health differently and if that affect what they are teaching their students.I used interviews as a method to answer my questions and the results show that there wasn?t much difference between the teachers in how they perceive health and how, and what, they teach their students.

Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet med studien är att få kunskap om hur begreppet hälsa undervisas i ämnet idrott och hälsa, samt vilken syn lärare i idrottt och hälsa har på hälsaDe frågor som ligger till grund för studien är följande:1. Hur har undervisningen i idrott och hälsa förändrats från Lpo 94 till Lgr 11?2. På vilket sätt arbetar lärare i idrott och hälsa med hälsoperspektivet, utifrån nuvarande läroplan Lgr 11?3.

Introduktion/bakgrund: Ämnet Idrott och Hälsa är viktigt ur många synpunkter. Det är ett ämne som ger kunskap inom fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande. Dessutom ges denna kunskap till ungdomarna för att de även ska behålla detta senare i livet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad gymnasieelever på ett yrkesgymnasium med låg respektive hög närvaro hade för upplevelse av skolämnet Idrott och Hälsa samt om det fanns något samband mellan elevernas fysiska självkänsla och deras närvaro och om ämnet var till någon nytta för dem.  Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes med åtta elever på ett yrkesgymnasium, fyra tjejer och fyra killar.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka vad elever i årskurs sex har för föreställningar om ämnet idrott och hälsa, om ämnets innehåll och omständigheter kring det.Hur ser föreställningarna om idrott och hälsa-läraren ut?Hur ser föreställningarna om ämnets innehåll och kunskapskrav ut?Hur ser elevernas föreställningar om begreppet hälsa ut?Hur ser föreställningarna om elevbeteendet under lektionerna ut?MetodFör att ta reda på detta gjorde jag djupgående intervjuer med tio elever som går i årskurs sex på en sex till nioskola. Studien är gjord ur barns perspektiv med en fenomenologisk ansats.ResultatStudiens resultat är att en idrott och hälsa-lärare är för eleverna en vuxen som tar ansvar genom att inte tillåta dåligt beteende på lektionerna, en coach som peppar dem och en atlet som kan visa övningar och föregå med gott exempel. Eleverna anser att ämnet idrott och hälsa går ut på att man ska röra på sig och ha roligt. Man ska lära sig att träna, äta rätt och röra på sig samt få kunskaper om hälsa, livsstil och ideal.

Betyg och bedömning är ett område som ständigt diskuteras i skolans verksamhet. Nya läroplaner och kursplaner tillkommer och det är upp till lärarna att anamma dem. Det är upp till lärarna att tolka kursplanerna de ska jobba med och det ställer krav på lärarna för att undervisningen, bedömningen och betygsättningen ska bli så rättvis som möjlig. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolor i södra Sverige jobbar med betyg och bedömning och vilken syn de har på detta, samt deras syn på den senaste kursplanen i idrott och hälsa (Gy11). För att ta reda på detta genomförde jag åtta kvalitativa intervjuer med lärare i idrott och hälsa från gymnasieskolor i södra Sverige.

Syfte: Syftet med studien var att studera, analysera och tolka elevers upplevelse av och motivation till ämnet idrott och hälsa, avsett om eleverna var föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva inom idrotten.Bakgrund: I bakgrunden har föreningsidrott och ämnet idrott och hälsa beskrivits ur ett historiskt perspektiv. Fortsättningsvis har upplevelsen av skol- och föreningsidrott i relation till varandra utifrån tidigare forskning behandlats. Begreppet habitus bearbetades vidare i samband med idrottsintresse och tidigare erfarenheter av fysiska aktiviteter. Avslutningsvis bearbetades och definierades begreppet motivation.Teoretisk ram: I egenskap av teoretisk ram för denna studie har McClellands motivationsteori att användas. Denna motivationsteori brukar även kallas för den förvärvade behovsteorin.

Syftet med  studien är att undersöka om det finns specifika faktorer inom idrottsutövande i en förening som ung som påverkar träningsbeteendet som vuxen.Studien är retrospektiv med en kvantitativ metod i form av enkäter. Urvalet består av 132  respondenter, 64 män och 68 kvinnor.Resultatet visar signifikanta skillnader mellan idrottsbakgrund och träningsbeteende.Män idrottar mer än kvinnor generellt och män utövar även i större omfattning lagidrott än kvinnor, när de är i vuxen ålder (> 19 år). Av de som utövar någon form av lagidrott idag så är det signifikant fler som också har en bakgrund inom lagidrotten som ung, de individer som har hållit en hög nivå i sin idrott som ung är till större del representerade hos de som utövar lagidrott idag. Av de som håller på med en individuell idrott idag så är det signifikant fler som även utövat en individuell idrott som ung. De som tränat lagidrott som unga tränar oftare idag än de som inte tränat lagidrott som ung och de som utfört 3 idrotter eller fler i en förening som unga tränar oftare idag än de som har utövat 1-2 idrotter.

Bakgrunden till arbetet bygger på våra tidigare erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen där vi upplever svårigheter med att undervisa elever utifrån deras behov och förutsättningar. Syftet med arbetet är att undersöka vilka erfarenheter lärare har av att undervisa elever med diagnosen AD/HD. Vi har även tagit del av idrottslärares strategier i förhållande till dessa elever. För att uppnå vårt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning som är baserad på semistrukturerade intervjuer av lärare i ämnet Idrott och hälsa. Resultatet visar att lärarna använder olika strategier för elever med AD/HD.

Denna uppsats är en studie i syfte att undersöka om Lgr11 kan innebära förändringar förlärare. Hur lärare förhåller sig till begrepp som hälsa och fysisk hälsa? Om det finns en klardefinition av vad fysisk hälsa är? Samt vad lärare anser om att Lgr11 betonar fysisk hälsa ochfysiska förmågor?Vi vill via läroplansteoretisk utgångspunkt på transformeringsplanet se på hur lärarna tolkarläroplanerna, för att få en uppfattning om hur lärarna inom idrott och hälsa förhåller sig till sittyrkes stadgar. Då vår studie fokuserar på idrottslärares uppfattningar om den nya läroplanen(Lgr11), ville vi få fram fördjupad och unik information hos dessa lärare. Vi valde därav enkvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer.Det som framkom i vår studie var att lärarna hade en positiv syn på Lgr11 och dessutformning, vilket är i motsats mot vad vi sett i tidigare forskning.

BAKGRUNDEn utav lärarnas uppgifter är att bedöma och betygsätta sina elever i ämnet Idrott och hälsa.Det visar sig vara viktigt att veta vad man som lärare ska bedöma och betygsätta hos elevernaför att bedömningen ska bli rätt. Vi har haft ett antal betygsystem genom åren somhjälpmedel för lärarnas bedömningar och betygsättningar. Men hur anser lärarna att de självabedömer sina elever i ämnet Idrott och hälsa?SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGARMitt syfte med examensarbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa anser de självabedömer och betygsätter hos sina elever. Arbetet kommer att besvara syftet utifrån tvåfrågeställningar det vill säga vad lärarna anser att de bedömer och betygsätter hos eleverna iidrott och hälsa samt varför de bedömer sina elever som de gör enligt dem själva.METODExamensarbetet inspireras av hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats och kvalitativdatainsamling genom intervjuer som metod.

I vårt examensarbete har vi valt att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att inkludera elever med funktionsnedsättning. Teoretiska studier och kvalitativa intervjuer av lärare i idrott och hälsa, är det vi använt oss av för att undersöka hur lärare arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Vi har lyft begreppen inkludering och funktionsnedsättning för att lyfta fram en definition, som arbetet sedan har utgått ifrån. Vi har valt att belysa specialpedagogik, idrottslärarens kompetens, bemötande, skolans anda, organisation, miljön och materialets inverkan på lärarens möjligheter att inkludera elever med funktionsnedsättning. Vi redovisar resultatet av intervjuerna och gör sen en analys utifrån resultatet och ställer detta mot litteraturen.

I denna studie undersöks hur lärare i ämnet Idrott och hälsa ser på sin kompetens och sin utbildning gällande elever med fysiska funktionsnedsättningar. Fokus har även varit att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd från skolan. Upplever lärarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsätta elever med fysiska funktionsnedsättningar? Studien utgår från en kvalitativ ansats som bygger på samtalsintervjuer med åtta lärare i Idrott och hälsa. Det som framkommer i vår studie är att lärarna upplever att utbildningen inte ger tillräckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsättningar i undervisningen.