VÄrt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns nÄgon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som anvÀndes för att fÄ fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jÀmförts med varandra. Undersökningarna har skett pÄ tvÄ olika förskolor, dÀr vi har besökt en avdelning pÄ varje förskola. PÄ dessa tvÄ avdelningar var barnen i Äldrarna 3-5 Är. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.PÄ den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

Syftet med denna studie var att belysa förskolepedagogers tankar om bilderna i bilderböcker. Fokus var pÄ vad som styrde deras val av bilderböcker samt vad de tÀnkte om bildernas funktion, uttryck och innehÄll. Dessutom undersöktes vad de tÀnkte om hur bilderna pÄverkar den som tittar. Empirin samlades in genom enskilda intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan. Fem pedagoger intervjuades och varje intervju varade ca 1 timme.

Den rÄdande trenden Àr att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nÄ en allt större publik. FrÀmjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada Àn nytta?.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer i sitt arbete att möta svÄrt sjuka patienter och deras nÀrstÄende. NÀr nÄgon Àr sjuk involveras hela familjen. Det Àr dÄ viktigt att nÀrstÄende fÄr hjÀlp med att bearbeta sorgen och lidandet som uppstÄr och dÄ spelar sjuksköterskan en viktig roll. Syftet: Syftet var att belysa hur nÀrstÄende upplevde sjuksköterskans stöd i sin sorg och sitt lidande. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie och baserades pÄ tolv vetenskapliga artiklar.

Det hÀr Àr en studie i om bilder i dataspel kan förÀndra uppfattningen om antalet ljudsekvenser som spelas upp. Faktorerna som har Àndrats i varje test Àr förhÄllandena mellan antalet ljudsekvenser och antalet bildobjekt som presenteras. Flera olika ljud skapades till undersökningen, som skiljde sig i karaktÀr i syfte av att ge mer nyanserade resultat. 20 personer gjorde test dÀr de fick lyssna pÄ ljud med och utan koppling till bilder. De blev sedan tillfrÄgade hur mÄnga ljudkÀllor de kunde höra.

Teknikutvecklingen har möjliggjort stor spridning av budskap och med kommunikation över Internet skapas nya möjligheter för interaktion mellan företag och konsumenter. FramvÀxten av smartphones har ocksÄ gjort att mÄnga idag alltid har tillgÄng till bÄde kamera,internetuppkoppling och bildskÀrm. Detta Àr ocksÄ de förutsÀttningar som gjort Instagram till ett av de största och snabbast vÀxande sociala medierna. PÄ Instagram kan företag dela bilder med innehÄll som de vill förknippas med och dra nytta av den virala spridning som kan uppstÄ.Möjligheten till spridning kan Àven utgöra en risk dÄ företagen Àr rÀdda för negativ publicitet.Denna uppsats har dÀrför som huvudsyfte att undersöka vad företag har att tillföra i vÀrde respektive riskerar i sitt varumÀrkesbyggande genom att vara aktiva pÄ Instagram.Teoribildningen som anvÀnds för att analysera och utvÀrdera varumÀrkens nÀrvaro pÄ Instagram Àr kopplade till Brand Equity, Word-of-mouth, Integrerad och Viral marknadsföring. Metoden som anvÀnts i studien Àr en innehÄllsanalys av det material som publiceras pÄ Instagram av bÄde företag och privata anvÀndare.

Entrepreno?rskap har beskrivits som va?r ra?ddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Beso?ksna?ringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen ho?r till beso?ksna?ringen, men a?r en ofta oorganiserad resurs, som beho?ver ho?ja sin status.

NÀr vi ser en annan mÀnniska börjar vi redan dÀr kategorisera henne eller honom. Anledningen Àr att förenkla och att lÀttare kunna orientera oss i den sociala verkligheten. I vÄr studie har vi undersökt hur en sÄdan kategorisering eller identifikationsprocess ser ut nÀr det första mötet sker via en bild.Studiens utgÄngspunkt var en kvalitativintervju med bilder som diskussionsunderlag fyra stycken personer deltog och fick försöka tillskriva en identitet till ett objekt i en bild. Totalt anvÀndes sex stycken bilder förestÀllandes olika typer av mÀnniskor och hÀndelser.Resultatet visar att identifikationsprocessen gÄr igenom fyra faser med tillhörande underprocesser. Den första fasen Àmnar till att ringa in vad som sker och hitta ett underlag för vidare personbeskrivning.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur vÀlgörenhetsorganisationer idag anvÀnder sig av sociala medier i sitt externakommunikationsarbete. Resultatet visar pÄ att vÀlgörenhetsorganisationer inte anvÀndersociala medier till dess fulla potential. Det frÀmsta syftet föranvÀndningen av sociala medier Àr fortfarande frÀmst att spridainformation och organisationens budskap. .

Uppsatsen syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som omgÀrdar vÀxelvis boende genom att analysera förÀldrars tal om/konstruktioner av förÀldraskap. FörÀldrar vars barn bor vÀxelvis hos de bÄda förÀldrarna. Studien har följande frÄgestÀllningar:? Hur talar förÀldrar med erfarenhet av vÀxelvis boende om detta?? Hur konstruerar de i sina utsagor förÀldraskap ?sitt eget och andras?? Hur könas detta tal?? Vilka diskurser kan urskiljas i förÀldrarnas tal om förÀldraskap och vÀxelvis boende? ? Hur kan dessa förstÄs?? Hur samspelar de olika diskurserna med varandra?Studien baseras pÄ kvalitativ metod och utgörs av semistrukturerade intervjuer med nio förÀldrar med vÀxelvis boende. De teoretiska perspektiven Àr postmodernism, socialkonstruktivism, konstruktioner av förÀldraskap, konstruktioner av kön och kritisk diskursanalys.

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

Det hÀr examensarbetet handlar om ungdomar 16-19 Är gamla och deras relation till sociala medier och dÄ med fotoappen Instagram i fokus. Den bygger pÄ en undersökning i tvÄ delar; en intervjudel med informanter för att se hur instagramdiskursen ser ut, hur de anvÀnder sig av appen, tolkar och tÀnker och en observationsdel dÀr jag tagit del av samma informanters bilder pÄ Instagram. Jag tittar pÄ hur anvÀndaren formas av Instagram och hur Instagram formas av anvÀndaren, pÄ vilket sÀtt informanterna förhÄller sig till bildtexter, hashtags och om intervjudelen skiljer sig frÄn den observerande delen. Kan man finna en större och djupare mening med detta populÀrkulturella tidsfördriv dÀr vi förvÀntas publicera vardagsbilder eller hur anvÀnds det? Jag vill i den hÀr studien kartlÀgga de normer som formar ungdomar 16-19 som anvÀnder sig av Instagram, de mönster som finns för anvÀndandet och se det ur Image ? Picturesynvinkel, dÀr picture stÄr för bilderna enskilt och image Àr helhetsbilden de ger tillsammans genom frÄgestÀllningen: Hur ser normer och mönster ut för anvÀndandet av Instagram bland gymnasieungdomar?Syftet med undersökningen Àr att bÀttre förstÄ vad vi gör med sociala medier och vad dem gör med oss.

ABSTRACTSyftet med mitt examensarbete Àr att forska i om bilder genererade ur 3D-modeller Àr en effektiv illustreringsmetod vid artbestÀmning. Arbetet bestÄr av tvÄ delar, en praktisk och en teoretisk. Den praktiska delen av arbetet ska resultera i renderade bilder av en mÄngfoting sedd utifrÄn olika vinklar och avstÄnd. Detaljrikedom och manér ska vara fotorealistiska. Den teoretiska delen ska ta upp fördelar och nackdelar med 3D som bildteknik vid artbestÀmning. Jag ska Àven redogöra för de vanligaste bildteknikerna, som anvÀnds vid naturvetenskaplig illustration samt kortfattat berÀtta om nya tekniker.En av de största fördelarna med att anvÀnda sig av 3D-visualisering vid artbestÀmning Àr om man arbetar med snarlika arter.

Bakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr vanligt förekommande i Sveriges befolkning. SmÀrtupplevelsen Àr individuell och pÄverkas av mÄnga dimensioner i livet. LÄngvarig smÀrta Àr svÄr att bedöma och lindra, den kan skapa ett lidande. Att lindra lidande och frÀmja hÀlsa hos dessa personer Àr en viktig men inte alla gÄnger lÀtt uppgift för sjuksköterskan. DÀrför Àr det nödvÀndigt med insikter i hur det Àr att leva med lÄngvarig smÀrta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med lÄngvarig smÀrta.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett av vĂ„rt samhĂ€lles största folkhĂ€lsoproblem och dessutom ett globalt problem som ökar bland befolkningen vilket kan leda till framtida komplikationer som hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar samt diabetes. Stigmatiseringen av övervikt Ă€r ett problem dĂ„ det innebĂ€r ett individuellt lidande p.g.a. nedvĂ€rderande kommentarer. Övervikten pĂ„verkar mĂ€nniskan negativt bĂ„de pĂ„ ett fysiskt och psykiskt sĂ€tt. Syfte: Syftet med litteraturstudien Ă€r att beskriva vuxna mĂ€nniskors upplevelse av att leva med övervikt och fetma.