Den hÀr uppsatsen handlar om sociala medier som konkurrensmedel i telekombranschen för att skapa lojala kunder. Telekombranschen har under det senaste decenniet utvecklats snabbt i takt med mobiltelefonins genomslag. Kommunikationen via mobiltelefon har blivit en del av det vardagliga livet. InternetanvÀndningen har fÄtt en större betydelse. Fler mÀnniskor Àr aktiva inom internet och att googla, blogga, skicka snabbmeddelande, anvÀnda Twitter/Facebook har blivit en vardagssyssla för mÄnga.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hp Institutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2015:28.

Syftet med denna studie var att undersöka om och hur flickor pÄverkas av sociala medier, med inriktning pÄ fenomenen Facebook och Instagram. Studien omfattar 78 stycken enkÀter besvarade av flickor som Àr mellan 14 och 15 Är gamla och gÄr pÄ olika högstadieskolor i norra Sverige. Resultaten visar att de flesta av flickorna har konton pÄ sociala medier och anvÀnder dessa regelbundet. NÀstan alla har tillgÄng till internet via deras mobiltelefon vilket gör att sociala medier stÀndigt Àr nÀrvarande. Slutsatsen i vÄr studie visar pÄ att flickornas utseende tycks spela en stor roll nÀr de presenterar sig sjÀlva pÄ sociala medier.

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om pÄstÄdd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskÄren ser pÄ sig sjÀlv. Syftet Àr att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr vilken medieetik man kan utlÀsa frÄn debatterna. I resultatet av undersökningen framtrÀder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. JournalistkÄren verkar delad i tvÄ generella uppfattningar av ansvar dÀr man vÀrnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frÄgar sig hur mycket man som journalist fÄr provocera i yttrandefrihetens namn..

The aim of the study was to gain a better understanding of how some people aged between 20-35 years? experience Facebook in relation to identity creation, communication and stress. The analysis is drawn from seven semi-structured interviews with a sample of Facebook members, four women and three men aged 20-35 years and during the interviews respondents answered questions based by the following topics. Does Facebook allow changing identities? In what way is Facebook a communication tool for enabling relationships? How can Facebook be related to stress and coping? The results showed that respondents perceived Facebook as an easy means of communication and maintaining relationships.

Facebook Àr idag vÀrldens största sociala nÀtverk och utgör en integrerad del i mÄnga mÀnniskors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion dÀr hela vÀrlden kan kopplas samman. En individ kan nÄ ut till flera hundra andra med hjÀlp av ett par knapptryckningar, det enda som krÀvs Àr en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks intrÀde i mÀnniskors liv erbjuds ocksÄ nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket vÀckte vÄrt intresse att studera Àmnet nÀrmare. Vi har dÀrför valt att undersöka: Hur vÀljer individer att konstruera sin identitet pÄ Facebook?  Detta gör vi genom att analysera sÄ kallade statusuppdateringar med diskursanalys.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Facebook Àr ett populÀrt nÀtvert som mÄnga anvÀnder sig av i dagens lÀge. I och med att Facebook Àr en plats dÀr man stÀndigt interagerar med andra mÀnniskor Àr jag intresserad att ta reda pÄ hur sjÀlvkÀnslan pÄverkas av ett aktivt FacebookanvÀndande vilket Àven Àr syftet med hela uppsatsen. Mina frÄgestÀllningar Àr:Hur pÄverkas sjÀlvkÀnslan av att anvÀnda Facebook?Vilka specifika funktioner bidrar till att pÄverka sjÀlvkÀnslan?För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer som jag har utfört pÄ fyra aktiva anvÀndare. I min analys har jag kommit fram till att Facebook pÄverkar sjÀlvkÀnslan bÄde positivt och negativt.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ om det finns skillnader i hur manliga och kvinnliga anvÀndare skriver pÄ Twitter. Genom att skapa kategorier som bygger pÄ sprÄkskillnader som visats i tidigare forskning kategoriseras totalt 300 tweets. Utöver skillnaderna mellan manlig och kvinnlig skrift vÀgs Àven Twitter som forum in i analysen. Kategorierna Àr utformade för att identifiera typiska sprÄktendenser pÄ Twitter. JÀmförelser mellan hur kvinnor och mÀn anvÀnder sig av förkortningar, förenklingar och engelska inslag i sina tweets Àr exempel pÄ kategorier som analyseras.

Som den största webbaserade portalen har Facebook blivit en viktig plattform för mÄnga företag. Ett enkelt sÀtt att kommunicera med sina kunder Àr genom att företaget administrerar sitt egna varumÀrkescommunity pÄ Facebook. Studier har visat pÄ möjligheter för företag att stÀrka relationer till konsumenter och Àven höja varumÀrkesvÀrde, men risker med b.la. negativ Äsiktsspridning har ÀndÄ lett till debatter om varumÀrkescommunities verkliga pÄverkan för företag. Denna studie undersöker hur varumÀrkescommunities pÄ Facebook i Sverige pÄverkar olika konsumentrelationer och vilken pÄverkan de har pÄ svenska varumÀrken.

Sedan tidigt 90-tal har internet utvecklats och fÄtt ett större inflytande pÄ marknaden. Web 2.0 har varit en del i den utvecklingen och definieras som en teknologisk infrastruktur som har aktiverat det sociala fenomenet pÄ webben. Web 2.0 har dÀr igenom gett konsumenter en möjlighet att kommunicera med företag via sociala medier. I och med utvecklingen av Web 2.0 kan företag interagera med sina kunder genom nya kommunikationskanaler sÄsom Facebook, Twitter och Youtube med flera. Sociala medier har en ekonomisk fördel dÄ marknadsföring kan genomföras till en lÀgre kostnad.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poÀng/OmvÄrdnad - Eget arbete/OM2240/SPN9.

PÄ grund av vÄrt privata intresse för och anvÀndningen av det sociala nÀtverket Facebook, ville viundersöka en av dess funktioner nÀrmare; statusuppdateringarna.Vi tror att Facebook Àr pÄ vÀg att bli nÄgot som mÄnga inte klarar sig utan, eller inte vill vara utan. Facebook har helt enkelt kommit att fÄ en stor betydelse för vÀldigt mÄnga mÀnniskor i deras dagliga kommunikation och interaktion med andra, och just statusuppdateringarna Àr en viktig del av detta.Syftet med vÄr undersökning var att studera hur statusuppdateringar pÄ Facebook ser ut. Vidare ville vi Àven undersöka anledningarna till varför individer uppdaterar sin status pÄ Facebook, samt hur andra anvÀndares statusuppdateringar eventuellt pÄverkar dessa individer. FrÄgestÀllningarna vi ville besvara var; vilket tematiskt innehÄll har vÄra insamlade statusuppdateringar, vilka anledningar ser vÄra informanter till att uppdatera sin status, samt hur uppfattar vÄra informanter andras statusuppdateringar pÄ Facebook?Metoderna vi valde för att uppfylla vÄrt syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar var en tematisk analys av 393 insamlade statusuppdateringar frÄn Facebook, samt tvÄ kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tre informanter i vardera.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Företag X hanterar negativ ryktesspridning pÄ deras Facebooksida. Vi vill med resultatet frÄn vÄr studie föra en diskussion om hur företag inom finansbranschen kan anvÀnda Facebook för att motverka negativ ryktesspridning. För att besvara vÄrt syfte har vi intervjuat tre anstÀllda pÄ Företag X. I vÄr analysmodell utgick vi frÄn tre faktorer vi funnit pÄverkar hantering av negativ ryktesspridning pÄ företagets Facebooksida; övervakning, tid och svar.VÄr studie visar att Företag X har en god övervakning om vad som skrivs om dem i sÄvÀl traditionella som sociala medier. Dock finns brister i hanteringen av Facebooksidan dÄ svaren inte Àr anpassade till den tidsaspekt som rÄder pÄ sociala medier.

Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva individer fÄr stöd av sociala medier för att fortsÀtta vara fysiskt aktiva. Inom ramen av sociala medier inkluderades Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, bloggar, forum och hemsidor. Sammanlagt deltog 30 fysiskt aktiva individer i Äldrarna 1856 Är. Metoden som anvÀndes var enkÀter med öppna frÄgor som delades ut till frivilligt deltagande individer pÄ tre olika friskvÄrdsanlÀggningar i norra Sverige. Insamlat textmaterial analyserades med en manifest innehÄllsanalys som resulterade i fyra huvudkategorier; Framsteg ger motivation, Inspiration, BekrÀftelse som en klapp pÄ axeln och Möjligheter till förbÀttring.