Sökresultat:
687 Uppsatser om Dćligt utnyttjade ytor - Sida 3 av 46
UnderhÄllsbehov och underhÄllskostnader pÄ hÄrdgjorda ytor
Idag brottas en del av Sveriges kommuner och kyrkogÄrdsförvaltningar med nÄgot som populÀrt kallas för underhÄllsskulden. Skulden uppkommer pÄ grund av bristande underhÄll av olika skötselprodukter samt bristande ekonomisk planering.
HÄrdgjorda ytor Àr nÄgot det finns mycket av runt om i landets kommuner och förvaltningar vilket det hÀr arbetet handlar om. Syftet Àr att ta reda pÄ vilka underhÄllsbehov asfalt, grus samt betongmarksten och natursten krÀver samt hur kostnaderna ser ut för underhÄllet av dessa ytor. Genom en litteraturstudie och en intervju undersöks de olika materialen och problematiken runt dessa. Vidare rÀknas underhÄllskostnader ut med hjÀlp av ett datorprogram som heter KP-fakta.
Det framkom att vÀder, temperatur och mÀnsklig pÄverkan i form av trafikbelastningar med mera Àr de faktorer som stÄr bakom mÄnga skador och defekter pÄ de jÀmförda ytorna.
En lÀttviktsskiva i massivt trÀ för möbelindustrin
LÀttviktsskivor till möbelindustrin har varit ett omskrivet tema i olika branschtidningar den sista tiden.Detta examensarbete beskriver och undersöker en ny konstruktion av en lÀttviktsskiva i massivt trÀ.LÀttviktsskivan Àr uppbyggd som en sandwichkonstruktion i tre skikt. Ytskikten bestÄr av 6 mm tjockalimfogar och kÀrnmaterialet av profilerade distanser. Materialet Àr furu och lÀttviktsskivan har endensitet pÄ 320 kg/m3 vid 39 mm tjocklek. UtifrÄn kontakter med utvalda tillverkare och anvÀndare avskivmaterial, samt genom tester, har denna konstruktion granskas och förslag pÄ förbÀttringar har tagitsfram. Den ursprungliga distansen som var sammansatt av tvÄ halvor med centrumhÄl har ersatts av enmassiv distans med en liknande profilering.
Lokalt glÀttade ytor pÄ matt oljemÄleri - tre metoder som kan regenerera ytstrukturen
Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:01.
MÀnniskans preferens för natur : en analysmetod för landskapsarkitekter
Natur bidrar positivt till mÀnniskans vÀlbefinnande. Samtidigt minskar stadsmÀnniskans
nÀrmaste natur som en följd av förtÀtning och urbanisering. DÀrför Àr det viktigt att
anpassa utformningen av de grönytor som bevaras efter mÀnniskans behov. Vi anser att
det saknas en koppling mellan kunskap om mÀnniskans preferenser och
landskapsarkitekters arbete. Syftet med arbetet var att tillgÀngliggöra kunskapen om vad i
naturen som mÀnniskan har preferens för, samt att föreslÄ hur denna kunskap kan
tillÀmpas av landskapsarkitekter.
Kvinnors upplevelser av att leva med alkoholberoende
Kvinnors alkoholberoende grundar sig ofta i en otrygg barndom. De kvinnor som senare i livet blir alkoholister har ofta blivit sexuellt utnyttjade som barn eller ocksÄ har de haft förÀldrar som sjÀlva missbrukat. Studien visar att det ligger mycket skam över kvinnors alkoholberoende. Denna studie visade Àven att kvinnor som missbrukar alkohol upplevde det som att livet förlorat sin mening. Den visade ocksÄ att det gÄr att ta sig ur beroendet..
GlÀntan : ett sökande efter gemensamma ytor
I grÀnslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och Ähörare finns nÄgot som inte gÄr att sa?tta ord pÄ. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frÄgan vara 'varför?'.
Gauss remarkabla sats och matematisk kartografi
F?ljande kandidatarbete ?mnar studera begreppet kr?kning samt bevisa Gauss remarkabla
sats f?r att f?rst? dess konsekvenser f?r till?mpningar inom kartografi.
Arbetet inleds med att bygga upp fundamenten i kurvteori i plan och rum, d?r begreppet
kr?kning f?rst introduceras. Vidare definieras begreppet yta i tre dimensioner, f?r att sedan
beskriva kr?kningsbegreppet f?r ytor. Detta leder till en diskussion om hur en ytas f?rsta
respektive andra fundamentala former anv?nds f?r att m?ta l?ngd, vinklar samt Gausskr?k ning.
Textila ytor och volymer
Bakgrund:Det som nÄgra av mina senaste projekt bottnar i Àr min fascination för att skapa ytor i textila material. Jag strÀvar efter att skapa en spÀnning eller en rörelse i materialet men det Àr ocksÄ mitt sÀtt att uttrycka mig i. Det som jag verkligen uppskattar Àr att en yta kan innehÄlla egenskaper eller kvalitéer som stÄr i opposition till varandra. Det gÀller bÄde den kÀnslomÀssiga undertonen och ytans fysiska uppenbarelse. MÄnga gÄnger förestÀller jag mig att relieferna i textilen Àr som en blindtext som man skulle kunna lÀsa genom att stryka med fingerspetsarna över ytan.
Högvuxet grÀs - en studie av skötselklassen högvuxet grÀs utifrÄn ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv :
Den minskade klippfrekvens pÄ mÄnga av vÄra grÀsytor som pÄbörjades under 80- och 90-talet som en följd av kommunernas ökade grÀsarealer och minskade anslag till skötseln, har fÄtt konsekvenser för grÀsytornas bruksvÀrde, utseende och skötselteknik. Intentionen att skapa vackra blomsterÀngar visade sig i mÄnga fall vara mindre framgÄngsrik. Problem med skötseln har uppstÄtt vilket fÄtt allmÀnheten att krÀva en mer intensiv skötsel av ytorna. Allt fler kommuner vÀljer nu istÀllet att klippa grÀset mer intensivt, ofta genom att klassa om ytorna till högvuxet grÀs, vilket innebÀr en klippfrekvens pÄ 2-5 ggr/Är. Detta för att undvika problem med t.ex.
Suite Fantastique
Fokus pÄ basens roll i musik. Hur anvÀnds instrumentet i ensemblen? Vad hÀnder om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser frÄn jazz och fusion som sÀtter basen i nytt ljus..
FÄgel, fisk eller mittemellan. En kollektion flexibla dekorationsprodukter för vÀggar och tak
Mitt val av examensprojekt Àr baserat pÄ minutbildning inom produktdesign och mina intressen förmönster och illustration.Tankarna kring tÀnkbart projekt fann fotfÀste nÀrjag upptÀckte Hotel Fox i Köpenhamn. Ett hotell varsinredning tar sig oÀndliga dekorativa uttryck bortom deflesta konventioner. UtifrÄn dessa grunder hittade jagmotivation och inspiration till att applicera mina tvÄdimensionellaintressen i ett för mig nytt sammanhangmed produktdesign.Projektet har varit av undersökande och experimentellkaraktÀr, dÀr jag bearbetat dekoration i förhÄllandetill rumsliga ytor, med tapeter och schabloner somproduktreferenser. Min ambition har varit att fÄ framett personligt prÀglat produktkoncept som innehartapetens monteringstekniska egenskaper och schablonmÄlningenssolitÀra uttryck. Jag har Àven strÀvat efteratt formge produkterna sÄ att de har sÄ fÄ monteringsmomentsom möjligt och ej heller lÀmnar permanentavtryck pÄ befintlig interiör.
Pierre Max Dubois Saxofonkonsert
Fokus pÄ basens roll i musik. Hur anvÀnds instrumentet i ensemblen? Vad hÀnder om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser frÄn jazz och fusion som sÀtter basen i nytt ljus..
Examensarbete
Fokus pÄ basens roll i musik. Hur anvÀnds instrumentet i ensemblen? Vad hÀnder om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser frÄn jazz och fusion som sÀtter basen i nytt ljus..
Ăldres anvĂ€ndning av informationsytor i hemmet : En videostudie av att ta sig hemifrĂ„n
Med ökad Älder försÀmras kognitiva funktioner, nÄgot som dock inte pÄverkar Àldres vardag och visar sig sÀllan utanför laboratoriemiljöer; Àldre antas kompensera sina försÀmrade kognitiva funktioner med en ökad kunskap samt större anvÀndning och anpassning av sin miljö. Tidigare studier visar pÄ att mÀnniskor anvÀnder sig av specifika ytor för att underlÀtta bÄde framtida och pÄgÄende aktiviteter genom att rutinmÀssigt lagra information pÄ dem. Ytan i sig pÄminner mÀnniskan om vÀsentliga aktiviteter eller information med hjÀlp av en god ordning, struktur och korrekt rotering av objekt pÄ ytan. Vilka informationsytor finns och hur Àldre förbereder sig innan de tar sig hemifrÄn Àr idag okÀnt. MÄlet med denna studie var dÀrför att fördjupa kunskapen i vilka dessa informationsytor Àr och hur de anvÀnds i hemmet i samband med att Àldre förbereder sig för att ta sig hemifrÄn.
BrottkÀrrs förskola ? en jÀmförelse mellan landskapsarkitektens intentioner och hur utemiljön blev
Det hÀr Àr ett examensarbete i Landskapsarkitektur. Arbetet handlar om tillkomsten
av en förskolegÄrd och landskapsarkitektens intentioner jÀmfört med hur resultatet, den
fÀrdiga gÄrden, anvÀnds av barnen.
I den jÀmförelse som utförts mellan arkitektens intentioner och det utfall som observerats
under ett antal tillfÀllen pÄ plats kan man se att det Àr svÄrt att fullt ut sÀtta sig in
i barnens relation till den utemiljö de vistas i. Ăven om det nĂ€stan blir som arkitekten
tÀnkt sig finns det flera Äterkommande moment som riskerar att pÄverka designprocessen
pÄ ett dÄligt sÀtt. NÄgra risker som förefaller uppenbara Àr att man Àgnar kraft Ät att
skapa miljöer för sÀrskilda tillfÀllen som samlingar och scener för avslutningar, platser
som man inte anvÀnder i vardagsleken. En annan Àr att man tar avstamp i den vuxnes
syn pÄ utemiljön dÀr ord som sÀkerhet, skönhet och ekonomi fÄr stor betydelse.
Miljöpromenader tillsammans med barnen Àr ett bra sÀtt att starta upp planeringsprocessen.
Observationer Àr lÀmpliga som avslutning av arbetet.